Svensk laxförvaltning kan lära av Kanada

laxfiske_quebec1_800
Foto: Laxförvaltning för framtiden / Laxfiske i Quebec.

Med rätt förvaltning kan östersjölaxens ökning innebära stora utvecklingsmöjligheter för våra älvdalar. Kanada som har älvar med atlantlax på östkusten har kommit långt i att förvalta denna resurs.

Kanada har gjort en resa från att vara ett land med svaga atlantlaxbestånd till att bli ett framgångsrikt besöksmål med ökande laxbestånd. Idag är Kanada ett ledande land inom laxförvaltning. ”Projekt Laxförvaltning för framtiden” som Sportfiskarna medverkar i, åkte dit för att ta del av framgångskonceptet.

Det kanske intressantaste exemplet på utveckling av laxförvaltning i dag sker i Quebec, Kanada. Quebec var mycket tidigt ute med att utveckla sin fiskeförvaltning och har längst erfarenhet av älvsspecifik förvaltning efter moderna principer. Trots avståndet från Sverige har Quebec många likheter med norra Sverige vad gäller sociala förutsättningar, klimat och avstånd. Quebec även har en tradition av lättillgängligt fiske för lokalbefolkningen samtidigt som man utveckla en kommersiell fisketuristisk verksamhet och måste hantera de delade fiskerättigheterna mellan staten och ursprungsbefolkningen.

laxfiske_quebec2_800
Foto: Laxförvaltning för framtiden

I provinsen Quebec infördes 2016 en ny långsiktig förvaltningsplan för lax grundad på älvsspecifika modeller och det är sannolikt att Quebec idag är den plats där man har den mest utvecklade förvaltningsmodellen för Atlantlax.

Några av de viktigaste lärdomarna från Quebec är följande:

-Genom målinriktad samverkan mellan den federala staten, provinsen Quebec, samförvaltningsorganisationen för laxälvarna (FQSA) och de lokala förvaltningsorganisationerna i laxälvarna arbetar man aktivt för att ta vara på värdet av laxen som resurs för sportfiske och landsbygdsutveckling.
   
-Laxälvarna fördelas i tre olika klasser baserat på respektive laxbestånds status.Klassindelningen styr regelverket så att fisketryck och fångstuttag anpassas till respektive älvs biologiska status.
   
-Fångstrapportering och insamlande av data om uppvandrande lax sker kontinuerligt under säsongen. Förvaltningen är adaptiv i och med att en avstämning av insamlade data görs halvvägs in i säsongen. Utfallet av denna avstämning styr vilket fångstuttag som tillåt resterande del av säsongen.

-Ett statligt plombsystem för fångstrapportering samt registrering och märkning av fångster finns. Fångstrapportering ska ske inom 48 timmar från fångsten och systemet ger ett underlag för bedömning av fångstuttaget under pågående säsong.

-För att få fiska lax i Quebec köper man både en statlig licens för fiske i provinsen och ett lokalt fisketillstånd (”fishing access pass”) för fiske i en specifik älv. Intäkterna används för regional och lokal förvaltning och infrastruktur.

-I älvar med kvoterade fiskesträckor (limited acces zones) hålls lotteri för tilldelning av fisketillstånd vintertid innan fiskesäsongen. Detta säkerställer inkomster till förvaltningsorganisationer även de år som en sämre återkomst av lax ger minskad försäljning av fisketillstånd under säsongen.

Vill du veta mer om Quebecs unika laxförvaltning – läs hela rapporten här.

Med på studieresan var representanter från Jordbruksverket, Norrbottens länsstyrelsen, Swedish Lapland, Östersjölaxälvar i samverkan, Degerselsbygdens samfällighetsförening, och Sportfiskarna

Laxförvaltning för framtiden är ett samarbete mellan Norrbottens Kommuner och Sportfiskarna och finansieras av Länsstyrelsen i Norrbottens län och Europeiska havs- och fiskerifonden.

Kategorier: Nyheter förstasidan, Strömmande vatten | Taggar: |

Nyhetsarkiv