Vattendirektivet

Vattendirektivet kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra skadade vattenmiljöer och bevara friska fiskbestånd. Men vad innebär direktivet? Här kan du läsa mer om vad det innebär för ett fortsatt skydd och för återställning av våra vatten.

År 2004 infördes EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning och syftar till att EU-länderna ska vidta åtgärder för att uppnå god ekologisk och kemisk status i yt- och grundvatten till senast år 2015, 2021 eller 2027. För att uppnå dessa mål ska åtgärdsprogram upprättas för varje avrinningsområde. En viktig princip är också att inget vatten får försämras, det handlar alltså inte bara om att reparera och förbättra skadade vattenmiljöer utan också om att förebygga försämring. Fem vattenmyndigheter har fått ansvaret för vattenarbetet i Sverige och dessa ligger i Luleå, Härnösand, Västerås, Göteborg och Kalmar. Ett omfattande arbete med att kartlägga och bedöma hur våra vatten mår har pågått under flera år. All data samlas i en databas som kan nås via nätet: www.viss.lst.se.

Vattendirektivet har inneburit ett nytt sätt att arbeta med vattnet som resurs:
• Allt arbete fokuseras på avrinningsområden, dvs. följer vattnets väg.
• Arbetsformerna: fiskevårdsområden och fiskeklubbar kan ta initiativ till grundandet av ett vattenråd och delta i arbetet med åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.
• Åtgärdsprogrammen och de mål som ska nås är till skillnad från svenska miljömål bindande och Sverige måste återrapportera till EU om utvecklingen.

Miljökvalitetsnormer

Vattenmyndigheterna har beslutat om miljökvalitetsnormer (MKN) för varje vattenförekomst (t ex en sjö, en del av ett vattendrag eller kustområde) i landet. Miljökvalitetsnormer uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. För de vatten som inte uppnår god ekologisk status i dagsläget har vattenmyndigheterna tagit fram åtgärdsprogram. Åtgärderna i programmen riktar sig till kommuner och myndigheter som ansvarar för att dessa genomförs.


Forsmo i Ångermanälven innan utbyggnad.

Vad är god ekologisk status?

God ekologisk status innebär att vattnets växt- och djurliv, vattnets vägar och flöden, struktur på bottnar och stränder samt de fysikalisk-kemiska förhållandena i vattnet inte får uppvisa mer än små avvikelser från vad som betraktas som naturliga förhållanden (referenstillståndet) för den typen av vatten i det området.


Även kraftigt modifierade vatten går att förbättra. Nuvarande torrfåra nedanför Forsmo kraftverk i Ångermanälven. Foto: Mikael Strömberg

Undantag och lägre ställda krav

Om det inte är möjligt att uppnå MKN till 2015 kan tidsfrist ges till 2021 och som längst till 2027. Ett undantag är motiverat om det är tekniskt omöjligt eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status till 2015. Undantag kan också motiveras om det av naturliga skäl inte är möjligt för vattenmiljön att återhämta sig trots att åtgärder sätts in.
Vissa vattenförekomster omfattas av lägre krav, så kallade kraftigt modifierade vatten (KMV). Det gäller vatten som är så fysiskt förändrade att de inte kan nå god ekologisk status om man inte genomför mycket stora förändringar av befintliga samhällsnyttiga verksamheter som skulle påverka vårt samhälle, t ex storskalig vattenkraft och vissa hamnar.
Försämring av befintlig status är som huvudregel inte tillåtet, bara i samband med vissa typer av nya, samhällsnyttiga verksamheter.

Hur påverkar direktivet föreningar?

Vattenförvaltningens uppbyggnad baseras på en önskan om att alla i samhället ska delta i arbetet. Ordet samråd används flitigt. För att kunna nå detta syfte skapas vattenråd för att samla alla intressen. De bygger i många fall på befintliga vattenvårdsförbund där sportfisket eller andra friluftsintressen inte alltid finns representerat. Vattenråden ska vara sammansatta av alla vattenintressenter, och för fiskeintresserades del kan det finnas anledning att delta för att sportfisket och fiskevården ska lyftas fram bland de övriga intressena. Vattenråden får möjlighet att presentera förslag på hur förvaltningen av vattenresurserna ska hanteras. Åtgärdsprogrammen bör ta hänsyn till sportfiskets möjligheter att skapa arbetstillfällen och hälsosam naturnära sysselsättning. Det finns också anledning att känna till statusklassningen av vattenmiljöerna, då detta kan ha betydelse för vilka krav som ställs på förbättrande insatser. Om ett vatten har klassats till t ex måttlig status krävs åtgärder för att vattnet ska uppnå god ekologisk status.

Vad är ett vattenråd?

Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av aktörer inom ett huvudavrinningsområde som gemensamt vill få ett helhetsperspektiv på områdets vattentillgångar. Ett vattenråd ska involvera alla som berörs och fungera som ett forum där frågor om vattenresurserna inom det aktuella området kan diskuteras. Vattenrådet är ingen myndighet, utan mer tänkt som en mötesplats där olika perspektiv och åsikter kan mötas. Är du intresserad av att bilda ett vattenråd eller delta i ett som redan finns i ditt område, kontakta beredningssekretariatet på din länsstyrelse.

Det går att påverka vattendirektivets genomförande

Genom att en ny lagstiftning för vattenkraft har införts i Sverige i januari 2019, har miljökvalitetsnormernas rättsverkan förstärkts i svensk lagstiftning. Det är i grunden bra, men samtidigt har våra politiker tydligt uttalat att Sverige ska ha lägst möjliga ambitionsnivå i vattenförvaltningsarbetet, och vi ska utnyttja de undantag som finns fullt ut.

Det är viktigt att ständigt bevaka hur arbetet med vattenförvaltningen fortlöper och att reagera när man ser att myndigheter eller miljödomstolar inte tar hänsyn till vattendirektivet i sina beslut. Sportfiskarna tittar bland annat på myndighetsbeslut och färska miljödomar för att se så att vattendirektivet förverkligas i enlighet med EU:s direktiv. Vattendirektivet är ett viktigt verktyg för att uppnå friska vatten och fiskbestånd i Sverige, men implementeringen av direktivet sker för långsamt. Vi jobbar för att öka takten i arbetet med vattenförvaltningen så att vattendirektivet ska få genomslag i alla delar av samhället, från lokal till nationell nivå, och inte minst i miljödomstolarna. Som medlem i Sportfiskarna stöder du vårt arbete för välmående vattenmiljöer och bra fiskemöjligheter. Läs mer om vattendirektivet på: www.vattenmyndigheterna.se.

Så bidrar Sportfiskarna till att vattendirektivets mål kan uppnås:

• Restaurerar vattenmiljöer, t ex genom biotopvård, åtgärdande av vandringshinder och återskapande av utdikade våtmarker.
• För talan i ärenden och mål där miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas
• Företräder sportfiskets och fiskevårdens intressen i vissa vattenråd.
• Följer arbetet med vattenförvaltningen och uppmärksammar myndigheter, regering och EU-kommissionen om det förekommer brister i arbetet.