Flodpärlmusslan på frammarsch i Örebro län

fpm_orebro_lan_f_Dan...
Foto: Daniel Bergdahl
Tack vare att långsiktiga kalkningsåtgärder lagt grunden för återhämtning har flodpärlmusslan återkommit i flera vattendrag i Örebro län. Överlag ser situationen försiktigt positiv ut för musslorna, trots att Örebro län har väldigt påverkade vattendrag.

– I länet känner vi i dagsläget till 34 vattendrag med flodpärlmussla. I 19 av dessa har även föryngring konstaterats. Förutom fortsatt kalkning är viktiga åtgärder för musslorna att ta bort vandringshinder för öring, lägga ut sten i tidigare rensade sträckor och återskapa lekbottnar för öring, berättar biologen Cecilia Journath Pettersson som arbetar med stormusslor på Länsstyrelsen.

Sensation i Flosjöbäcken 2012
I den lilla Flosjöbäcken i Hällefors kommun som rinner mellan Flosjön till Halvarsnoren har beståndet av flodpärlmussla räknats som förlorat då man tidigare inte hittat några musslor under ett antal inventeringar. Därför blev glädjen stor när Cecilia Journath Pettersson vid en inventering 2012 hittade inte bara äldre musslor utan även en hel del småmusslor.

– Att flodpärlmusslan kan föryngra sig är det bästa kvittot på att man har ett friskt vattendrag. Vi förmodar att ett antal äldre musslor klarat sig och inte hittats under tidigare inventeringar. När vattendraget kalkats och återhämtat sig från försurningen har dessa sedan kunnat föröka sig, kommenterar Cecilia.

Musslor även i Brunnshyttebäcken
En annan musselsensation i länet var när man hittade flodpärlmussla i Brunnshyttebäcken. Brunnshyttebäcken är speciell då den är ett av de vattendrag där den genetiskt unika Brunnshytteöringen fortplantar sig. Denna lokala öringstam är storvuxen och samtidigt relativt tålig mot både låga pH-värden och höga vattentemperaturer. I den lilla Brunnshyttebäcken går det varje år upp riktiga öringklunsar från sjön Lundsfjärden. Öringar på 9 kilo har dokumenterats. Flodpärlmussla hade aldrig påvisats tidigare i vattendraget då man plötsligt 2006 vid en inventering hittade några enstaka gamla individer utspridda i bäcken men även mycket glädjande mängder av småmusslor.

– Tittar man på pH-värdena i bäcken får man en tydlig förklaring till hur detta gått till. De fåtaliga äldre individerna har överlevt tidigare surstötar men under lång tid inte kunnat fortplanta sig. När kalkningen startade 1979 låg pH på 5,2 nu är det 6,2-6,6 och tillgången på öring och god vattenkemi gör att fortplantningen fungerar. Hela vattensystemet har kickat igång tack vare kalkningen, avslutar Cecilia Journath Pettersson.

Läs mer här om effekterna av kalkningen i Örebro län: Utvärdering av effekter i kalkade målvattendrag i Örebro län.

Kategorier: Miljö, Försurning | Taggar: kalkning |

Nyhetsarkiv