Gott om framsynt fiskevård i Gävleborgs län

sofieholm_2017_800
Foto: Andreas Ollinen / Avveckling av Sofieholms kraftverk.
Mycket är på gång i Gävleborgs län vad gäller fiskevårdsåtgärder. Några aktuella nedslag i länet visar på en imponerande bredd.

På årets kalkhandläggarträff i Högbo utanför Sandviken presenterade bland annat Tommy Vestersund, kommunekolog i Bollnäs kommun, en del av det lokala fiskevårdsarbetet. Ett stort fokus i kommunens arbete ligger i att skapa fria vandringsvägar i regionens vattendrag. Några exempel på lyckade åtgärder är bland annat Klumpströmmen i Ljusnan, Myrbäcken, Kvarnströmmen i Galvån och ett omlöp i Vågån.

Ett annat spännande projekt är Sjölyftet, ett samarbetsprojekt mellan kommunens Arbetsmarknadsenhet, Samhällsbyggnadskontoret och Arbetsförmedlingen. Syftet med projektet är att skapa meningsfull sysselsättning och utbildningsinsatser för långtidsarbetslösa genom de arbeten som erbjuds inom projektet och samtidigt höja statusen lokala sjöar och vattendrag. Exempel på arbetsuppgifter som utförs i Sjölyftet är bland annat uppdateringar av fiskeplaner, uppdatering av material till Vattenmyndighetens vatteninformation på nätet (VISS), inventeringar av vandringshinder, identifiering och planering av insatser, utplacering av risvasar, framtagande av vattenkemiprofiler och provfisken.

Laxens återkomst i Testeboån
Testeboån strax norr om Gävle är ett av få exempel på att man med långsiktiga fiskevårdsåtgärder lyckats återskapa ett vildlaxbestånd som gått förlorat. Laxen försvann från Testeboån efter att ett kraftverk byggdes redan på 1920-talet. Efter tusentals timmar av fiskevårdsarbete i form av bland annat omfattande biotopvård, yngelutsättningar och att kraftverket i Forsby revs, tillkännagav havsforskningsrådet (ICES) 2014 att ett självreproducerande laxbestånd återskapats i Testeboån. Nu fortsätter arbetet med att få laxbeståndet att öka. Den mest betydelsefulla åtgärden för laxen är nu att möjliggöra för laxen att obehindrat vandra både uppströms och nerströms förbi Strömsbro kraftverk.
Läs tidigare nyheter om laxens återkomst i Testeboån här.

Vildlax åter i nedre Dalälven?
Ett storskaligt och mycket ambitiöst samarbetsprojekt ”LIV – Laxfisk i Nedre Dalälven” siktar nu på att återskapa vandringsmöjligheterna förbi Älvkarleby, Lanforsen, Untra kraftstation, Söderfors och Gysinge upp till laxens tidigare lek- och uppväxtområden i forsarna i nedre Dalälven. Projektet som är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna och Uppsala län och de olika kraftbolagen har nu kommit så långt att man har planerat in konkreta åtgärder för att inom de närmaste åren påbörja åtgärdsarbetet. Det rör sig både om att konstruera olika fiskvägar och att restaurera lekområden för lax och havsöring. Inom projektet har man beräknat att man bör kunna få ett lekbestånd på lägst 5000 laxar, men troligen 10 000–15 000 individer.

-Enligt våra beräkningar av potentialen i lek- och uppväxtområdena uppströms Älvkarleby bör man på sikt kunna få samma mängd vildlax i Dalälven som den nuvarande mängden odlad lax. Men det är viktigt att påpeka att odlingen inte ska fasas ut förrän ett självreproducerande bestånd etablerat sig, kommenterar Karl Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Ljusdals energi fick Älvräddarnas miljöpris
Nyligen belönades Ljusdal Energi för sitt arbete för att främja fria fiskvägar i Ljusdals kommun. För tre år sedan inledde Ljusdal Energi ett lyckat samarbete med Ljusdals fiskevårdsområde, där man nu medverkat till en biotopåterställning i Väljeån för att ge Storsjöns storöringstam förbättrade lekmöjligheter. Uppföljning med fiskräknare visar sedan på ett gott resultat av åtgärden. Kommande åtgärder är bland annat en ny fiskväg mellan Växnan och Letssjön. Läs mer här.

Gäddfabriker och fria vandringsvägar för abborre
Sportfiskarna har under några år arbetet med att återskapa lekmöjligheter för gädda och abborre i kustmynnande vattendrag i området. Den hittills nordligaste gäddfabriken ”Tjuvkistan” ligger i Hudiksvalls kommun. En rad åtgärder har genomförts för abborre, bland annat i de kustnära Marsjöarna ett par mil norr om Gävle. Senaste åtgärden är en gäddfabrik i närheten av Gävle: Järvsta Sjöäng. En stadsnära våtmark som började anläggas under 2017 med finansiering av Gävle kommun och Länsstyrelsen i Gävleborg och som stod klar nu i vår. I åtgärden ingick även borttagande av tre vandringshinder och att i de närliggande bäckarna Järvstabäcken och Hemlingbybäcken återskapa lek- och uppväxtplatser för havsöring.

Filmen ”Många bäckar små”
Hudiksvalls och Nordanstigs kommun har under senare år jobbat mycket visionärt och målmedvetet med fiskevård. Efter en grundlig inventering av vattendragen och fiskevårdsbehoven som sammanställdes i en fiskevårdsplan har man sedan under åren åtgärdat mer än 100 vandringshinder och restaurerat omkring 120 kilometer vattendrag! Åtgärder har exempelvis genomförts i Gnarpsån, Nianån och Harmångersån. Kommunerna delar på fiskevårdaren Johan Andreasson som varit mycket drivande i åtgärdsarbetet. Ett av de bästa exemplen på det visionära arbetet är avvecklingen av Sofieholms vattenkraftverk i Nianån vilken skedde i samverkan med kraftverksägaren och även med stor hänsyn till kulturmiljöer. Avvecklingen dokumenterades via filmen ”Många bäckar små”.

International seminar on dam removal Hudiksvall
Slutligen kan nämnas att ett internationellt seminarium med fokus på dammrivning hålls i Hudiksvall i 24 – 26 september i år! Bakom seminariet står organisationen Dam Removal Europé, Karlstads universitet, Hudiksvalls kommun och Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sportfiskarna kommer att delta! Läs mer här.

Kategorier: Miljö, Försurning, Strömmande vatten | Taggar: |

Nyhetsarkiv