Höjd laxkvot riskerar skada svaga laxbestånd

kronolaxfiske-2019-8...Foto: Mörrums Kronolaxfiske / Laxen är framförallt en svensk resurs då det främst är i svenska älvar som laxen föds. Här lax från Mörrumsån.

Sportfiskarna är starkt kritiska till EU:s fiskeministrars beslut att höja laxkvoten med 9% till 2021.

-Det här är en omotiverad höjning som kan få svåra konsekvenser för svaga laxbestånd. Vi har ett flertal faktorer som påverkar laxbeståndet negativt som man nu inte har tagit hänsyn till. Vi på Sportfiskarna har tydligt informerat både Havs- och vattenmyndigheten och Näringsdepartementet om riskerna med en höjning av laxkvoten. Vi anser inte att landsbygdsminister Jennie Nilsson kan vara nöjd med detta beslut, betonar Glenn Douglas, Sportfiskarnas laxexpert.

Ministermötets beslut om laxkvoten är ett trendbrott då det är den första tydliga höjningen av laxkvoten på tio år. Den ligger visserligen helt i linje med EU-kommissionen tidigare förslag om en höjning av laxkvoten i Östersjöns huvudbassäng med 9 % för 2021. Kvoten blir nu 94 496 laxar, jämfört med 2020:s kvot på 86 575 laxar. Men då resultatet nu blir ett ökat fiske till havs i Östersjön på blandade laxbestånd riskerar därmed fler laxar från svaga bestånd att fiskas upp. Forskarna på havsforskningsrådet ICES varnar för att fiske på svaga bestånd bör hållas så nära noll som möjligt och att målsättningen med laxförvaltningen bör vara att varje laxbestånd beskattas utifrån sin bärkraft, så kallad älvspecifik förvaltning. 

Fler olika hot mot laxen
Sportfiskarna har alltid haft stort fokus på laxfrågan då Östersjölaxen i mycket hög grad är en svensk angelägenhet då den stora merparten av den vilda Östersjölaxen föds och växer upp i svenska älvar. Därmed har Sverige både ett stort intresse och ett stort ansvar av att förvalta och skydda vildlaxen. Utvecklingen har under de senaste åren långsamt gått framåt för flertalet laxbestånd vilket har inneburit ett starkt uppsving för sportfisket och för inhemsk fisketurism. Men det finns all anledning att fortsatt agera utifrån en försiktighetsprincip i sättandet av laxkvoten då ett flertal negativa faktorer påverkar utvecklingen negativt:

- Utbrott av olika sjukdomar har på senare år orsakat dödlighet när laxen går upp för att leka i många av älvarna. Detta kommer på sikt att minska smoltproduktionen i älvarna, vilket ICES uppmärksammat i sin rådgivning efter bland annat studier i Vindelälven och Ljungan.

-Havs- och vattenmyndighetens egen insamlade statistik tyder på att det förekommer ett stort mörkertal av icke-rapporterat fångst av lax efter att laxsäsongen avslutas. Ett problem som myndigheten mycket väl känner till, men som man hittills inte hanterat på något sätt. Det fångas därmed många fler laxar än vad som rapporteras.

-Polskt yrkesfiske har under många år bedrivit ett omfattande tjuvfiske efter lax ute till havs i Östersjön. Man har både medvetet felrapporterat lax som öring och även helt underlåtit att rapportera in fångad lax utöver tillåten kvot, vilket Sportfiskarna tidigare rapporterat om. EU har vidtagit åtgärder mot polskt yrkesfiske men kunskapsläget om hur mycket lax som egentligen fångas i Östersjön är fortfarande osäkert.

- Vattenkraftens negativa påverkan är det största enskilda hindret för återhämtning och utveckling i flertalet av våra minsta älvar. Den nationella planen för miljöanpassning av vattenkraften innebär visserligen att det nu är tidsbestämt när vattenkraften i varje älv ska miljöprövas men samtidigt innebär det att konkreta åtgärder då pausas i väntan på prövning. Exempelvis får svaga laxbestånd som de i Åbyälven, Testeboån och Rickleån nu ytterligare vänta på förbättringar. Dessutom finns allvarliga farhågor att miljöprövningen främst kan komma att resultera i byggandet av olika tekniska fiskvägar med mycket bristfällig funktion.

- Den vilda Östersjölaxen står alltså inför flera allvarliga utmaningar som vattenkraftspåverkan, olika sjukdomar och tyvärr ett omfattande fusk med rapportering av fångst inom det svenska fisket. Därför är en ökning av laxkvoten ett slag mot både svaga laxbestånd och mot sportfiskenäringen. Utan en långsiktig förvaltningsplan för Östersjölaxen som baseras på älvspecifik förvaltning kommer våra svagaste laxbestånd alltid att drabbas hårt när kvoten höjs. Att fortsätta basera EU:s laxförvaltning på kvotbeslut innebär alltså att vi inte når de resultat som Sverige och EU har åtagit sig, kommenterar Glenn Douglas.

Sportfiskarna kommer fortsatt att bevaka och agera i laxfrågan både nationellt och på EU-nivå via sportfiskets europeiska samarbetsorganisation EAA.

Mer info: Glenn Douglas, projektledare lax, 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se

Kategorier: Nyheter förstasidan, Miljö, Strömmande vatten, Pressrum, Region Norr | Taggar: |

Nyhetsarkiv