Stora utmaningar inför den nya kalkplanen

doserare-aran-800
Foto: Bengt Olsson / Kalkdoserare i Arån i Bergs kommun i Jämtland.

Den nya nationella kalkplanen skulle egentligen redan ha varit klar enligt Vattenmyndigheternas ursprungliga uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten. Men processen har av olika orsaker tagit avsevärt längre tid och man siktar nu på att lansera den nya nationella kalkplanen under 2020. Men flera stora utmaningar måste hanteras först.  Om detta berättade myndighetens kalkansvariga tjänsteman Jenny Landin på den svensk-norska försurnings- och kalknings konferensen i Göteborg.

Tre stora utmaningarna inför en ny nationell kalkningsplan var enligt presentationen: att anpassa kalkningen till det rådande försurningsläget, att hantera den låga vattenkemiska måluppfyllelsen och att värdera kalkningens samhällsnytta.

Nödvändigt att anpassa kalkningen efter försurning
Inför den nya nationella kalkplanen finns ett stort behov av att se över det faktiska försurningsläget ute på länen för att utifrån denna kunskap sedan kunna anpassa kalkningen. I detta arbete är det enligt presentationen viktigt att samla kunskap från olika källor som exempelvis modelleringsverktyget MAGIC, målvattendragsundersökningen, målsjöundersökningen och länens regionala åtgärdsplaner. Jenny Landin betonade vikten av att arbeta evidensbaserat och att utgå ifrån vetenskapligt genererade resultat. HaV ser även ett behov av att fortsätta validera och utveckla olika analysverktyg.

Låg måluppfyllelse – största utmaningen?
En av de största utmaningarna för den svenska kalkningsverksamheten är att måluppfyllelsen i kalkade vattendrag visat sig ligga på en väldigt låg nivå. pH-måluppfyllelsen i vattendrag för 2018 var enligt HaV:s sammanställning 62%. En stor andel kalkade vattendrag har därmed inte den stabila vattenkemin som verksamheten syftar till att upprätthålla. Fyra teoretiska vägval för att åtgärda denna otillfredsställande situation är enligt HaV:
-att höja måluppfyllelsen genom nykalkning av våtmarker och nyinstallation av doserare.
-att fortsätta kalka oförändrat trots bristfällig måluppfyllelse.
-att avsluta kalkning där måluppfyllelsen är undermålig.
-eller att förändra målnivåerna för kalkningen.
Till den nya nationella kalkplanen har HaV för avsikt att utarbeta nya vattenkemiska mål. En lösning för att få till mer ändamålsenliga vattenkemiska mål skulle kunna vara att dessa ska utgå från pH och baseras på toleransgränser för olika arter, men med gränser för alkalinitetstillskott som komplement till nivåerna för pH.  Eventuella ändringar skulle i så fall påverka främst målnivåerna i regioner med liten kvarvarande försurning och humösa vatten.

Höga krav för att bevilja nykalkning
I Jenny Landins presentation framgick det tydligt att HaV inte förespråkar nykalkningar. Enstaka nykalkningar har genomförts de senaste 25 åren. Detta då få huvudmän och länsstyrelser har visat intresse för att påbörja nykalkning. För att en nykalkning ska påbörjas krävs en huvudman med intresse att driva verksamheten och möjlighet att delvis själv finansiera kalkningen om den inte uppfyller kriteriet för 100% finansiering med statsbidrag. Motivet för kalkning är att bevara och återskapa natur- eller nyttjandevärden som hotas av försurning vilket innebär att vatten med höga naturvärden och som har intresse för fiske i regel redan har prioriterats. HaV förespråkar inte nykalkningar på grund av osäkerheter kring bedömningen av kvarvarande försurning. Om det ska göras bör nyttan vara stor och ske inom den mest påverkade delen av landet.

Samhällsekonomisk nytta ska beaktas i kalkningen
Det saknas en nutida utvärdering av kalkningsverksamheten som visar till vilken grad kalkning gynnar bevarandet av biologisk mångfald och bidrar till förutsättningar för friluftsliv. Kalkningsverksamheten omfattar i dag både samhällsekonomiskt lönsamma vatten och förmodligen mindre vinstgivande vatten. Till lönsamma vatten kan exempelvis räknas kalkade vattendrag med lax och havsöring där man har direkta intäkter i form av fiskekortsförsäljning och kringtjänster inom fisketurism och besöksnäring. Enligt HaV bör samhällsnyttan nu i större utsträckning uppmärksammas vid beslut om fortsatt kalkning.

Sportfiskarna kommenterar: det är mycket välkommet att myndigheten avser att analysera kalkningsverksamhetens samhällsekonomiska nytta. Sportfiskarna har efterfrågat detta länge och bidrar gärna med inspel till undersökningen. Den tidigare ofta citerade statliga utredningen av kalkningsverksamhetens samhällsnytta som visat att ”varje satsad krona på kalkningen gav minst två tillbaka” var en undersökning av hur folk bedömde värdet av kalkningen, den utfördes av Naturvårdsverket för ett yttrande till Miljödepartementet 1996. Titeln är ”Yttrande om förslag från Kalkningsutredningen”, yttrande 1996-08-20 till M-dep, dnr 714-3099-96.

Ta del av hela Jenny Landins presentation här.

Kategorier: Miljö, Försurning | Taggar: |

Nyhetsarkiv