Foto: Sportfiskarna
Under veckan har Sportfiskarna varit i Bryssel för att bland annat diskutera nordisk och europeisk skarvförvaltning.
Sportfiskarnas europaorganisation European Anglers Alliance (EAA) anordnar regelbundet konferenser på olika teman i EU-parlamentet tillsammans med samarbetspartnern EFTTA (European Fishing Tackle Trade Association). 9 oktober var temat skarv och Sportfiskarna var en av föreläsarna. Just underarten mellanskarv och dess explosionsartade populationstillväxt i Europa de senaste decennierna har i många länder inneburit en stor påverkan på lokala fiskbestånd. Eftersom skarv skyddas av EU:s fågeldirektiv har förvaltningsåtgärder lyst med sin frånvaro, samtidigt som allt fler forskningsrapporter dokumenterar att mellanskarven kraftigt decimerar många fiskbestånd. EAA och EFTTA menar därför att det behövs ett europeiskt samarbete för att förbättra förvaltningen.
–Ett mycket bra event och det är uppenbart att det här är en fråga som både ansvariga nationella myndigheter och EU-kommissionen behöver engagera sig mer i, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm på plats i Bryssel.
Under onsdagen gästades konferensen av sju EU-parlamentariker, två representanter/experter från EU-kommissionen, representanter från flera medlemsstater samt flertalet internationella intressenter som jägarnas (FACE), ornitologernas (Birdlife) och vattenbrukens (FEAP) europaorganisationer. Fokus på konferensen var hur man på en regional och europeisk nivå kan koordinera och förbättra förvaltningen av mellanskarv. Sportfiskarna presenterade det nordiska samarbete som förra sommaren utmynnade i ett gemensamt nordiskt ställningstagande. Detta dokument ska under hösten uppdateras och koordineras med EAA:s motsvarande positionsdokument.
Ledande skarvforskaren Niels Jepsen presenterade några av de resultat som Danmark genom över 15 års skarvforskning fått fram. Skarvens negativa beståndspåverkan på bland annat ål, lax, harr, torsk, skrubbskädda och tånglake är väl dokumenterad. Niels Jepsen konstaterade att den skada som sker genom skarvens predation ofta är svår att bevisa eftersom fisken redan är borta när skadan dokumenteras. Därpå presenterade Sportfiskarna den nordiska inställningen, nämligen vikten av att skydda hotade och svaga fiskbestånd med start i särskilt viktiga områden. EAA:s tyska representant konstaterade i sin presentation att de förvaltningsåtgärder som nu är tillgängliga ofta är ineffektiva och orsakar konflikter och osäkerheter.
EU-kommissionens skarvexpert menade på att fågeldirektivets artikel 9 ger EU:s medlemsstater stora möjligheter att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer genom avskjutning, störning samt insamlande eller prickning av ägg. Kommissionen medgav dock att denna möjlighet används på olika sätt och att problemen varierar, och att man därför är aktiva i sin kontakt med vissa medlemsstater. Ett exempel på det är Finland, där skarvpopulationen har gått från tio häckande par vid en inventering 1996 till 25 000 häckande par vid den senaste räkningen 2016.
Sammantaget var konferensen mycket lyckad och det var uppenbart att mellanskarvens explosiva populationsökning har orsakat problem för bland annat markägare, fiskodlare, förvaltare och sportfiskeintressen i stora delar av Europa.