Skellefteå Kraft bromskloss för vildlaxens ökning

nedstroms_hednas_800
Foto: Thomas Johansson / Död lax nedanför Hednäs kraftstation i Åby älv.
Den årliga statistiken från laxuppgången tillsammans med andra undersökningar visar att elbolaget Skellefteå Kraft äger kraftverk som direkt hindrar vildlaxbeståndet från att öka i flera älvar. Här har bolaget alla möjligheter att vända dåliga trender och leva upp till sitt eget övergripande mål om att ha en 100 procent hållbar energiproduktion. De kommande åren blir det upp till bevis för det vinstrika bolaget, vill man satsa på miljön fullt ut och även på allvar ta hänsyn till fiskens behov i vattenkraftsproduktionen?

Hednäs kraftstation i Åby älv – värsta exemplet på destruktiv vattenkraft
Statistiken är tydlig: i år har 108 laxar och 54 öringar registrerats vid Hednäs kraftstations fisktrappa. Att den befintliga laxtrappan inte fungerar tillfredställande är alla överens om sedan många år, numera även Skellefteå Kraft. Antalet laxar som lyckats ta sig förbi den 150 meter långa trappan har inte förändrats nämnvärt sedan 2001. Dödligheten för lax vid kraftverket har under åren blivit väl dokumenterat, bland annat i SVT:s Uppdrag granskning, då man visade hur lekvandrande lax fastnade i pooler nedströms kraftverkets spillränna och dog. Laxar har även hoppat ur fisktrappan och dödats, 2016 dokumenterades att 15 laxar och 13 öringar dog. Företaget har nu gjort olika förbättringar för att åtgärda dessa problem men uppgången av lax kommer inte att öka tillräckligt med nuvarande laxtrappa. Då även en fungerande smoltavledare fortfarande saknas är Hednäs kraftstation idag en gigantisk bromskloss för lax- och öringbeståndets utveckling i älven. Dödligheten för nedströmsvandrande vuxen fisk är inte undersökt men är sannolikt omfattande. Elfiskeresultaten visar att de 170 kilometrarna uppströms Hednäs även är så gott som tomma på lax. Elfiskeresultaten i de nedre 40 kilometrarna av älven nedströms kraftverket är däremot bra och producerar merparten av älvens laxar. Hednäs kraftverk står för 0,4 procent av Skellefteå Krafts totala vattenkraftsproduktion. Produktionen är 9 GWh/år och motsvarar då ungefär 1,5 vindkraftverk. (källa Skellefteå Krafts hemsida)

- Sammanställningen av laxuppgångarna under åren och elfiskeresultaten kan inte tolkas på annat sätt än att det energimässigt obetydliga kraftverket i Hednäs idag har en oerhört negativ påverkan på laxbeståndet i älven. För ett elbolag som ofta framhäver sin miljöprofil borde en utrivning egentligen vara ett lockande alternativ för att stärka varumärket och ge företaget rejält med goodwill, påpekar Glenn Douglas, Sportfiskarnas laxexpert.

Planer på nya åtgärder i Hednäs kraftstation
Skellefteå Kraft har i år presenterat planer på olika möjligheter att förbättra fiskvandringen genom att bland annat installera ett fingaller för nedvandring och att bygga en ny fiskväg från spillfåran för uppvandring i form av ett omlöp. Samråd för planerade åtgärder vid Hednäs kraftverk kommer att hållas 11 december i Ålunds bygdegård i Ålund, Byske. Beräknad kostnad för åtgärderna är enligt företaget omkring 11 miljoner.

-Bolaget har uppenbarligen tagit åt sig av all kritik för Hednäs kraftstation och satsar nu kraftigt på att bemöta kritiken på sin hemsida och är tydligen även beredda att bygga om fiskvägen. En ny, förbättrad fiskväg kan rimligen inte bli sämre än den existerande. Men nya tekniska åtgärder för att förbättra fiskvandringen kommer både att ta lång tid och kosta väldigt mycket pengar att färdigställa och resultatet kommer aldrig att bli lika bra som en total utrivning, kommenterar Glenn Douglas.

Sikfors kraftstation lurar laxen i Pite älv
Sikfors kraftstation som ägs av Skellefteå Kraft är det enda kraftverket i nationalälven Pite älv och ligger bara 20 kilometer från mynningen. Det innebär att merparten av älvens lax och havsöring måste ta sig förbi dammen under lekvandringen. Problemet är att laxen har stora problem att hitta den nuvarande fisktrappan vid kraftverket. Det är väl dokumenterat att laxen lockas till fel flöden, exempelvis i början av säsongen när man spiller mera vatten än minimitappningen genom dammluckorna. Laxen blir då stående där och hoppar mot spillvattnet istället för att passera fisktrappan. Laxen luras även senare vid låg vattenföring med minimitappning att försöka passera utloppstunneln från kraftverket omkring 700 meter nedströms trappan. Resultatet blir en kraftig fördröjning av uppvandringen, enligt preliminära resultat från en studie med ekolodskamera genomförd av Länsstyrelsen i Norrbottens län, kan det röra sig om upp till fem veckor som laxen blir stående vid kraftverket. Sannolikt lyckas inte heller alla laxar i sina försök att passera Sikfors. Detta bidrar till en kraftigt minskat utnyttjade av lekområdena i Pite älv uppströms kraftverket.

Problematiskt med nedströmsvandring vid Sikfors
Enligt en telemetriundersökning av dödlighet vid utvandring vid Sikfors utförd av SWECO 2015 följde 85% av smolten i försöket smoltavledarna och passerade ut via dammens ytutskov. Av dessa dog 20%. Av de 15% som passerade via turbinen dog 31%. Hur vuxen fisk klarar nedströms passage genom kraftverket är inte undersökt.

Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbotten har alla i år lämnat skarpt formulerade yttranden på bristande funktion både då det gäller uppströmspassage via fisktrappan och nedströmspassage via dammluckor eller turbiner. För att uppnå en helhetslösning som säkerställer en fungerande fiskpassage i enlighet med kraven på god ekologisk status enligt vattendirektivet, vill myndigheterna ha en omprövning av tillstånd och prövotidsvillkor för Sikfors kraftverk. 

Andra insatser gynnar lax och öring i Pite älv
I år har 1 455 laxar (2 008 st 2016) och 1 601 havsöringar (1 219 st 2016) passerat fisktrappan vid Sikfors kraftverk. Trots ett minskande antal laxar jämfört med 2016 är trenden ändå att det fortsätter gå framåt för Piteälv. Älvens havsöringsbestånd är nu det klart starkaste beståndet av havsöring i de nordligaste länen. Men orsaken till denna ökning är inte förbättringar i fisktrappan utan fiskevårdande insatser och regleringar av fisket, exempelvis inlösen av mynningsfiske och nätfiskeregler på kusten.

-Det är nödvändigt att Skellefteå Kraft minst förbättrar fisktrappans funktion och justerar hur lockvattnet i trappan samverkar med övriga vattenflöden vid kraftverket. Som det är nu fungerar inte trappan som den bör och det hindrar laxen från att utnyttja fulla potentialen i lekområdena uppströms Sikfors och beståndets utveckling hämmas. En investering i att bygga om fisktrappan för att kraftigt öka flödet, skulle gynna laxen och vara positivt för Skellefteå Krafts varumärke. Pite älv har en enorm potential för ökad sportfiske- och naturturism i älvdalen, kommenterar Glenn Douglas.

Reglering och utbyggnad hämmar laxen i Rickleån
Rickleån som rinner förbi Robertsfors i Västerbotten har idag en av de minsta och svagaste vildlaxstammarna. Här äger Skellefteå Kraft fem kraftverk. Laxens problem i Rickleån beror framförallt på att älven är kraftigt påverkad av vattenkraft. Reglering med exempelvis låg tappning sommartid och mycket dåligt fungerande fiskvägar vid åns tre nedersta kraftverk Bruksfors, Sågforsen och Fredriksfors, hämmar laxbeståndets ökning. Att laxen har problem att hitta fisktrapporna och vandra förbi de tre kraftverken är väl dokumenterat, bland annat via statistik från fiskräknaren vid Fredriksfors, som är det översta av de tre kraftverken. Ifjol passerade färre än 20 laxar Fredriksfors och exempelvis åren 2009–2013 registrerades ingen lax alls. Laxtrapporna har varit i drift i 15 år utan några tydliga förbättringar av funktionen. Laxen har därmed stora problem att utnyttja de lek- och uppväxtområdena som ligger mellan och uppströms kraftverken. Dödligheten för nedströmsvandrande vuxen fisk förbi kraftverken i Rickleån är inte undersökt men är sannolikt omfattande.  Smolten har sannolikt också problem att vandra ut oskadd förbi alla tre kraftverk.

Skellefteå Kraft har i ett samarbetsprojekt med Luleå tekniska universitet gjort tekniska förbättringar för förbättrad nedströmsvandring för smolt vid kraftverket i Bruksfors. Något bolaget lyfter fram på sin hemsida. Vad som inte riktigt framgår av webbsidan är att åtgärden med ny smoltavledare inte gav avsedd effekt då den stora merparten all smolt i det uppföljande märkningsförsöket sannolikt passerade genom turbinerna.

Rickleån är annars unik då älvens nedersta del aldrig blivit flottledsrensad då timret bara flottades till Robertsfors. Ån har stor potential att med rätt åtgärder bli ett bättre lax- och havsöringsvatten.

-Vad som krävs i Rickleån är minst att man på allvar börjar jobba med att förbättra fiskens möjligheter att utan fördröjning vandra både upp- och nedströms förbi de tre kraftverken vid Robertsfors. Vidare är en skonsammare reglering med bland annat mer tappning sommartid nödvändigt. Det behövs även mer kunskap om hur mycket lax som faktiskt går upp i Rickleån. Exempelvis en ekoräknare på lämpligt ställe nedströms Bruksfors vore väldigt välkommet för att få ett bättre kunskapsunderlag, säger Glenn Douglas.

Samverkansprojekt i Rickleån
Länsstyrelsen i Västerbottens län har beviljats 9,6 miljoner från Havs- och Vattenmyndigheten för ett fyraårigt samverkansprojekt i Rickleån. Syftet är att tillsammans med olika verksamhetsutövare på olika sätt arbeta mot att uppnå ”God ekologisk status” i Rickleån. Inom projektet kommer man bland annat att arbeta med biotopvård och restaureringar av ån och dess biflöden uppströms Robertsfors.  I början av projektet sammanställdes en Visionsrapport där bland annat boende längs Rickleån fick ge sina visioner av hur Rickleån kunde förbättras. I denna rapport framkom en hel del kritik mot Skellefteå Krafts skötsel av sina anläggningar i ån. Inom projektet finns en samverkansgrupp i vattenkraftsfrågan där Skellefteå Kraft är med. Enligt Länsstyrelsens projektledare har samverkan hittills varit mycket positiv. Man för bland annat diskussioner om ett första steg mot miljöförbättrande åtgärder genom att åtgärda Lidträskdammen, en gammal flottningsdamm som nu används som reglerdamm. För att laxen ska kunna dra nytta av de olika restaureringsprojekt som nu ska genomföras i Rickleån krävs dock att laxen kan vandra förbi minst de tre nedersta kraftverken i ån. Vattenkraften är idag ett av de främsta hindren mot att Rickleån ska kunna uppnå ”God ekologisk status” enligt vattendirektivet.

Upp till bevis kommande år
Mycket kan komma att hända i fråga om miljöanpassning av vattenkraften under kommande år. En ny vattenlag är på väg och miljöförbättrande åtgärder vid kraftverken kommer att kunna finansieras via den särskilda miljöfond ”Vattenkraftens miljöfond”, som Skellefteå Kraft även själva bidrar till. Mycket tyder på att elbolagen i många fall har gått och väntat på den nya vattenlagen och finansieringen. Men för många fiskbestånd har avsaknaden av åtgärder under många år inneburit att beståndens möjligheter att öka har begränsats och fördröjts och att möjligheter att utveckla fisketurismen i älvdalarna därigenom har hämmats. För ett bolag som Skellefteå Kraft som äger ett flertal kraftverk i vildlaxälvar finns alla möjligheter att framgent bidra till laxbeståndens återuppbyggnad och därigenom även till regional utveckling.

- Vår förhoppning är att Skellefteå Kraft som innehar en nyckelroll i flera älvar nu än mer ser möjligheterna i att samverka och bidra till de åtgärder som är bäst för fisken. Satsningar på nya tekniska fiskvägar kan helt klart förbättra fiskens vandringsmöjligheter vilket naturligtvis är positivt, men i vissa fall, som exempelvis Hednäs kraftstation, eller de tre nedersta kraftverken i Rickleån, är en utrivning klart bästa alternativet. Man kan tycka att ett kommunägt bolag som i år enligt egen prognos kommer göra ett resultat på 367 miljoner kronor har råd med sådana miljösatsningar. Något som då både skulle ge stor effekt på vattenmiljön och ge Skellefteå Kraft välbehövlig goodwill bland sportfiskare och lokalbefolkning i älvdalarna, avslutar Glenn Douglas.

Statistik över fiskvandring för Åby älv, Pite älv och Rickleån på Skellefteå Krafts hemsida.

Läs mer här om Samverkansprojekt i Rickleån "Gemensam väg mot "God ekologisk status"

Mer info om Sportfiskarnas arbete med vildlaxen: Glenn Douglas, 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se

Kategorier: Miljö, Strömmande vatten, Nyheter förstasidan | Taggar: |

Nyhetsarkiv