Bild: Erik Ohlsson / Småabborrar påverkas och blir vårdslösa, men om läkemedelsläckage kan förändra ekosystemen vet man ännu inte.
Läkemedel är stabila ämnen som kan passera våra reningsverk och spolas ut sjöar och vattendrag. Ute i miljön kan de fortsätta att påverka organismer.
För att läkemedel ska fungera måste de vara stabila och väl utformade för att ha avsedd effekt. Men det innebär även att de kan fortleva i miljön genom att bland annat passera genom våra kroppar och fortsätta att vara verksamma. Idag klarar våra reningsverk inte av att rena avloppsvatten från läkemedelsrester vilket gör att läkemedlen förs vidare ut i vattendragen.
Via analys av vattenprovtagning och fisk fångade vid nätprovfisken vet man att många läkemedel läcker ut från våra reningsverk. Man har bland annat hittat ett drygt 60-tal läkemedel då man analyserat vattnet i Fyrisån i Uppsala och vid analys av fisk från ån fann man ett 20-tal läkemedel. Läkemedel har vidare hittats i bland annat abborre från Mälaren och i vatten från hela Östersjön. Man har även funnit att vissa organismer, som exempelvis flicksländelarver, kan ackumulera höga koncentrationer av läkemedel.
– Läkemedel finns nu i många olika delar av miljön. Det är ett globalt problem som potentiellt kan påverka biologiska system. Studier har nu visat att exempelvis abborrens beteende påverkas av lugnade medicin. Då det är viktigt för arterna att bete sig rätt i naturen kan detta naturligtvis få effekter, kommenterar Tomas Brodin, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet som studerat hur fisk påverkas av läkemedel.
Benzodiazepiner är en grupp läkemedel som kan ha påverkan på miljön. Det finns cirka 20–25 olika Benzodiazepiner och den globala förbrukningen är omkring 300 ton/år. Preparaten används som ångestdämpande, mot muskelkramp, sömnstörningar och som lugnade läkemedel
Studier visar att abborrar som utsätts för även små koncentrationer av det lugnande medlet Oxazepam blir mer aktiva, mer risktagande och mindre sociala.(individerna som utsattes för ämnet lämnade stimmet och simmade ensamma) Abborrarna har studerats dels i laboratoriemiljö, dels i naturlig sjömiljö via övervakning med akustisk telemetri. En slutsats av studien är att abborrarna som utsatts för Oxazepam åt snabbare, men att de då tog större risker som därigenom kan öka risken för dem att själv bli uppätna.
– De ekologiska effekterna av Oxazepam i miljön är naturligtvis svåra att förutsäga. Men det finns i vart fall ingen risk för människor som äter dessa abborrar att påverkas, detta då koncentrationerna av läkemedlet i fisken är väldigt låg, säger Tomas Brodin.
Studier av laxsmolt som utsatts för Oxazepam har visat att även laxens beteende förändrades: i laboratorieförsök vandrade smolt som utsatts för läkemedlet snabbare, medan fältstudier visade att smolt som utsatts för läkemedlet inte klarade att nå havet utan istället troligtvis slutade i magen på gäddor.
– Fler fältexperiment på fisk är ett måste för att få en bättre bild av läkemedlens möjliga effekter på ekosystemet, konstaterar Tomas Brodin.
Bättre vattenrening möjlig
Tomas Brodin ingår i en grupp forskare som via ett bidrag från HaV kunnat utveckla och testa en metod för att ytterligare rena vattnet med hjälp av ozon i kombination med aktivt kol. Försöket, som pågick i ett halvår vid Knivsta reningsverk utanför Uppsala, har även studerats för en utvärdering av ozoneringen och de positiva och eventuellt negativa effekter tekniken kan ha på vattenlevande organismer. Detta skedde via en detaljstudie av bakterier och insekter i Knivstaån som tog emot det ozonbehandlade avloppsvattnet. Det har också utförts två laborationsstudier på hur det renade vattnet påverkat olika fiskarter. I projektet ingår också att presentera rekommendationer och kostnadsberäkningar för en bred implementering i Sverige.
Läs mer om projektet i Knivsta här: Fyra miljoner till utvärdering av Sveriges första reningsverk för läkemedelsrester