Fiskefria områden ger effekt - men det tar tid

Piggvar-1-foto-Marku...
Foto: Markus Lundgren / Beståndet av piggvar i 8-fjordar har stor betydelse för återuppbyggnaden av fiskbestånden i området.
Nyligen hölls en informationsträff där preliminära arbetsunderlag som utvärderat Sveriges fiskefria områden presenterades. Sportfiskarna redovisar här några av de övergripande resultaten från informationsträffen.

Det var 2005 som regeringen lämnade ett uppdrag till dåvarande Fiskeriverket att införa områden med permanent fiskeförbud. Sedan områdena infördes har det pågått undersökningar med syfte att följa upp de biologiska effekterna. Nyligen hölls en informationsträff på Havs- och vattenmyndigheten (HaV), där inblandade forskare, HaV-medarbetare, berörda länsstyrelser och de organisationer, bland annat Sportfiskarna, som ingått i den referensgrupp som sattes upp i inledningen av regeringsuppdraget var inbjudna. Under informationsmötet presenterades de preliminära arbetsunderlagen. Slutrapporten från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommer att presenteras i mitten av december och nedanstående text representerar därför Sportfiskarnas tolkning av resultaten.

Gålö – gädda, gös och abborre
Längs ostkusten fick gösen fart under 1970-talet då den gynnades av övergödning. Bestånden peakade under 80-talet innan fisket tog fart och höll nere bestånden. 2010 infördes ett fiskefritt område i Lännåkersviken och Blista fjärd vid Gålö, i syfte att skydda framför allt det lokala beståndet av gös, men även gädda och abborre. Det fiskefria området var begränsat, med en lika stor utanförliggande buffertzon med fredning enbart under lektid. Inget yrkesfiske har skett i området, däremot ett omfattande sport- och husbehovsfiske. Området anses utgöra det viktigaste lek‐ och uppväxtområdet i detta skärgårdsområde.

Den biologiska utvärderingen konstaterar att det fiskefria området rent generellt har haft en positiv effekt på lekbestånden av flertalet arter, och därmed att även små fiskefria områden kan ge goda effekter för lokala bestånd. Dock antas skarv innebära ett väldigt stort predationstryck i det aktuella området, vilket kommer att presenteras i slutrapporten. En anledning till att det är så mycket skarv i området tros vara att det inte är någon båttrafik som stör, men också att det fiskefria området håller mycket fisk.

Kattegatt – ett fiskefritt område för skydd av torsk
Torskbeståndet i Kattegatt anses ha visat tydliga tecken på överfiske de senaste 25 åren och lekbiomassan har enligt forskare varit alarmerande låg sedan början av 2000-talet. Beståndet anses ha varit under biologiskt hållbara gränser sedan 2000 och i princip föreslog Internationella havsforskningsrådet (ICES) ett fiskestopp på torsken redan 2002. 2009, efter att forskare i många år fortsatt varnat för överfisket och en alltför hög fiskeridödlighet, infördes så ett fiskefritt område i Kattegatt. Området var uppdelat i ett helt respektive två delvis stängda områden. När området inrättades var det norra Europas största i sitt slag. Syftet med områdena var att skydda Kattegatts stora torskindivider som ansamlas för lek i områdena under årets första månader. Historiskt sett har det skett ett fiske där under lekperioden.

I de preliminära resultaten konstateras att de fiskefria områdena i kombination med ett reducerat fiske och selektiva redskap (hos framförallt svenska yrkesfiskare) tillsammans har gjort att man nu ser att lekbiomassan av torsk är under återhämtning. Den efterföljande socioekonomiska utvärderingen konstaterade att det verkar finnas eller åtminstone har funnits ett organiserat tjuvfiske bland danska trålare i Kattegatt.

Bottentrålningens effekter på mjukbottenfaunan i Kattegatt
Det har också varit många diskussioner kring naturvärdena i de trålskyddade områdena i Kattegatt. Utvärderingen omfattar den del av faunan som lever i och på den typ av lerbottnar som bottentrålas i Kattegatt och kan samlas med en så kallad bottenhuggare. Därför omfattas inte exempelvis större arter som sticker upp ur bottnarna, som ofta är väldigt känsliga för den direkta fysiska påverkan som bottentrålning innebär. Stora piprensare och cylinderrosor är exempel på sådana arter.

I de preliminära resultaten poängteras att produktiviteten på bottnar ibland kan öka till följd av bottentrålning beroende på att bottenfaunan kan påverkas av predation från t.ex. fisk. Om fisk trålas upp kan vissa bottenfaunaarter öka kraftigt, eftersom de inte blir uppätna av den borttrålade fisken. Utvärderingen ger flera exempel på detta men konstaterar också att många arter minskar och att sambanden är komplicerade och kan bero på lokala förändringar i näringsvävens struktur. I utvärderingen har man bland annat använt flera diversitetsindex kopplat till trålningsintensiteten. Inte alls oväntat konstaterar man i utvärderingen att det är väldigt viktigt med långsiktigt ostörda referensområden så att påverkan från bottentrålning kan studeras i jämförbara miljöer.

8-fjordar
Trots sex års fredning och reglering i fjordsystemet innanför Tjörn och Orust har man problem med återuppbyggnaden av torskbeståndet, som var målet med fredningen. En ljusglimt är att provfisken visar på att enstaka större individer finns kvar och att dessa givetvis har stor betydelse för återuppbyggnaden av fiskbestånden. Rapporten diskuterar kring hur lång tid återhämtningen tar för kraftigt överfiskade områden och bestånd, men också att påverkan från marina däggdjur och fågel måste undersökas bättre. Intressanta resultat kring skillnader mellan Skagerraks, Kattegatts och Bohusläns torskbestånd presenteras också. Undersökningarna har också visat att piggvarsbeståndet i området har en låg men relativt stabil förekomst av både ung och vuxen fisk, vilket inte är någon nyhet för de specimenfiskare som gärna söker sig just till 8-fjordar för detta fiske.

Mer info: Slutrapporten från SLU.

Kategorier: Miljö, Fiske, Fiske i Göteborg, Fiske i Stockholm | Taggar: |

Nyhetsarkiv