Foto: Storfiskregistret / Andreas Ekfeldt med det senaste rekordet på blåkäxa.
Beståndet av den lilla hajen blåkäxa verkar glädjande nog vara relativt stabilt då den ofta fångas vid havsfiske på djupet utanför Västkusten. Det är även ofta stora blåkäxor som fångats vilket visas av att vi under sommaren fått två nya rekord på denna djuphavsfisk.
Hajen är en vanlig fångst för svenska djuphavsfiskare och fångas ofta ute vid den speciella position som kallas ”10-gradarn” långt ut i Skagerrak. Hit tar sig många havsfiskespecialister i jakten på olika djuphavsfiskar. Rekord på blåkäxa har fångats här ett par gånger de senaste åren, men det senaste rekordet har stått sig sedan sommaren 2013.
Den 20 juli 2016 var det emellertid dags för nytt rekord då Curt Folkstedt halade upp en 966 gram tung fisk från 265 meters djup.Curts blåkäxa, som nappade på en makrillstrimla, var 58 centimeter lång och vägdes på en krönt våg i vittnens närhet. Rekordet kunde efter sedvanlig granskning godkännas som nytt svenskt rekord.
Redan 22 juli var det sedan dags för en ny och lite tjockare rekordhaj vid 10-gradarn då Andreas Ekfeldt fångade en 1038 gram tung och 57,5 cm lång blåkäxa. En makrillstrimla fiskad på 280 meters djup var det som fällde avgörandet. Fisken är vägd på en krönt våg på en bensinmack, i vittnens närvaro. Sportfiskarna kunde sedan efter granskning godkänna Andreas fångst som nytt svenskt rekord på blåkäxa.
Sportfiskarna gratulerar därmed båda fångstmännen till sina svenska rekord.
Om blåkäxan:
Den brunvioletta blåkäxan (Etmopterus spinax) är den minsta hajarten i Europa och är väl anpassad till ett liv på djupet då den bland annat har lysorgan på den annars mörka undersidan av kroppen. Lysorganen tror man används både som kamouflage och kommunikation. Ögonen är stora, har grön pupill och är väl anpassade för ett liv i mörker. Blåkäxan har också en kraftig tagg bakom respektive ryggfena. Ett stick av dessa taggar orsakar ofta smärta, svullnad och inte sällan en infektion som kan sitta i flera dagar. Blåkäxorna har gott luktsinne och nappar gärna på naturligt agn som makrill. Tack vare att de likt andra hajar saknar simblåsa kan de efter varsam avkrokning återutsättas och simma tillbaka trots att de i regel fångas på mycket stora djup. Den växer långsamt, blir könsmogen vid relativt hög ålder och föder små kullar, vilket gör den och alla andra hajar och rockor känsliga för överfiske. Blåkäxan riskerar bland annat att fångas som bifångst vid bottentrålning efter räka. Beståndsstatusen bedömdes 2015 av ArtDatabanken som sårbar. Sportfiskefångster av blåkäxa som registreras i Sportfiskarnas Storfiskregister bidrar till ökad kunskap om arten och dess förekomst.
Aktuell rekordlista för både söt- och saltvatten hittas i Storfiskregistret: www.sportfiskarna.se/storfiskregistret.
Storfiskregistret fylls ständigt på med nya kontrollerade storfångster och innehåller drygt 33 000 olika fiskar av alla tänkbara arter från Sverige.
Mer information:
Nicka Hellenberg, Sportfiskarnas rekord- och storfiskregistrerare,nicka.hellenberg@sportfiskarna.se