Finska Naturresursinstitutet rapporterar att 10 600 sportfiskare löste fiskekort i Torneälven under 2014, ett rekordstort antal. Sportfiske efter lax i Torne älv genererade samtidigt över 53 miljoner kronor i inkomster till området under året. I en glesbygdsregion som bland annat drabbats hårt av gruvkonkurs kan sportfiske efter lax möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling.
– Vi har en tydligt positiv utveckling för besöksnäring i området. Laxbestånden i flertalet större Norrlandsälvar har haft en ökande lekvandring under de senaste åren då laxfisket i Östersjön reglerats till mer hållbara nivåer, berättar Sportfiskarnas Glenn Douglas.
Sammanlagt registrerades över 100 000 lekvandrande laxar i Torne älv 2014. Fiskekortförsäljningen för 2014 speglar den enorma laxvandringen och blev dubbelt så stor jämfört med medeltalet för 2000-talet.
Stora fångster i slutet av juni
Sportfiskets fångster i Torne älv är nu betydligt större än i exempelvis klassiska norska Tana älv då över hälften av de som löste fiskekort lyckades fånga lax, vilket gör Torne älv till världens nu största atlantlaxälv fångsmässigt. Största delen av sportfiskefångsten togs på dragrodd från finska sidan och fångsten bestod mestadels av laxar med en snittvikt på 6-8 kilo. Fångsten var överlägset störst under de två sista veckorna i juni och jämfört med tidigare år ökade särskilt laxfångsten i älvens nedre lopp. För att området ska nå sin fulla potential finns dock mycket kvar att utveckla inom fiske- och sportfiskeförvaltningen för älven.
– Glädjande är att antalet laxar som återutsattes efter fångst, så kallad catch and release, ökar för varje år och är nu uppe i omkring 2 500 laxar per år. Det är mer än den totala laxfångsten under de svagaste åren på 2000-talet. Catch and release är ett bra sätt att förvalta laxen som resurs då fisken kan både fångas av fisketurister och reproducera sig efter återutsättning, kommenterar Glenn Douglas.
Enligt Finska Naturresursinstitutets undersökning kommer största delen av sportfiskarna, cirka 86 %, från andra orter, vilket visar att sportfiske efter lax drar inkomster till regionen. I ett glesbygdsområde med svag arbetsmarknad och tillväxtproblem, exempelvis efter stängningen av Northlands järnmalmsgruva i Pajala, utgör laxfisketurism en potential för regional utveckling.
– Kopplingen mellan lax i älven och ett ökande antal besökare till området är än en gång tydligt bekräftad. Kan den nuvarande trenden fortsätta med ökande antal återvändande laxar till älvarna kommer laxfisketurismen att bli en motor för tillväxt i våra älvdalar, avslutar Glenn Douglas.
Läs hela artikeln från Finlands Natureresursinstitutet här.
Mer info: Glenn Douglas, 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se