Tema Fiskevårdsfonden: Effekterna av skarv i Roxen kartlagda

Sportfiskarna har via Fiskevårdsfonden delfinansierat en undersökning av de effekter Roxens skarvbestånd har på sjöns fiskbestånd. Undersökningen utfördes av SLU under 2013 och publicerades nu i oktober.

Syftet med projektet var att utreda skarvens ekologiska och ekonomiska påverkan på fisk och fiske i sjön Roxen för att ge underlag till förvaltningsåtgärder för att uppnå ett hållbart fiske och fiskbestånd i sjön.

Fisken och fisket minskar i Roxen
Sjön Roxen strax norr om Linköping har historiskt sett varit viktig för fiskerinäringen. Fisksamhället i Roxen har emellertid förändrats genom åren, och skarvens predation har på senare tid utpekats som en av orsakerna. De första mellanskarvarna började häcka i Roxen 1992 och populationen ökade snabbt i antal. Som mest har det räknats till 908 häckande par 1999, varefter populationen anses ha stabiliserats. Skarvarna anländer så fort isen släpper, oftast i mars-april och stannar till augusti-september då det även samlas mycket flyttande skarv i Roxen från andra kolonier, främst norrifrån. Under de senare decennierna har sjöns fisksamhälle tydligt förändrats både med avseende på artsammansättning och storleksfördelning. Det har blivit färre stora predatorer och fler planktonätande fiskar vilket är en naturlig följd av övergödning. Baserat på provfiskena sedan 2001 har även andelen små fiskindivider i Roxen minskat i antal.  Idag finns endast en yrkesfiskare kvar i sjön. För fisket i Roxen gäller ett fönsteruttag för gädda på 40-90 cm, minimimått för gös på 45 cm och för ål på 65 cm. Asp är totalfredad i Roxen.  Sportfiskare får naturligtvis inte landa den fredade och starkt hotade ålen och inte heller gös, enbart C&R är tillåtet. Sportfisket har vidare en baglimit på två gäddor mellan 40-90 cm per kort och dag. Fiskekortförsäljningen har ökat de senaste åren. 

Skarven tar idag mest fisk i Roxen
Undersökningen visar bland annat att skarven idag står för det klart största uttaget av fisk i Roxen och att man kan anta att skarvens predation på fisk därigenom begränsar exempelvis abborrbeståndet.

Sett till det totala hållbara uttaget av fisk ur sjön i biomassa äter skarven 7,5 kg fisk per hektar, vilket är mer än det rekommenderade uttaget som ligger mellan 3-6 kg per hektar. I jämförelse uppnådde yrkesfiskets fångster bara 0,85 kg per hektar. Genom utsättningar av märkt fisk och återfynd av märken i skarvkolonier kunde det konstateras att skarvarna konsumerade omkring 7-15 % av försökets utplanterade ålar, gösar och abborrar. Eftersom man kan anta att inte alla märken återfinns, då en viss andel förmodas hamna i sjön, är siffran sannolikt något högre.

Genom att undersöka skarvens födoval konstaterades att skarven åt en mängd olika fiskarter men främst de mindre storlekarna av abborre och gers. Genom uttaget av fisk kan skarven därigenom vara den huvudsakliga orsaken till att andelen fiskar som uppnår reproduktiv ålder är låg.
Rapporten föreslår att man som en första åtgärd begränsar skarvbeståndet i Roxen för att minska uttaget av fisk ur Roxen till hållbara nivåer. Detta kan enligt rapporten uppnås genom att minska häckningarna under en hållbar nivå, och skrämma bort födosökande skarv under migrationstider, då de ansamlas och födosöker i flock i sjön. För att följa upp och utreda effekterna av alla förvaltningsåtgärder som kan sättas in mot skarv bör alla kommande åtgärder dokumenteras ordentligt.

Roxen påverkad av mer än skarv
I rapporten nämns även andra faktorer som kan ha haft negativ påverkan på fiskbestånden i Roxen. Vattenkraftsutbyggnad och reglering av tillflöden, kraftig övergödning och ett tidigare ohållbart hårt yrkesfiske har med stor säkerhet bidragit. Från tidigt 1960-tal fram till 1980-talet landade yrkesfisket i snitt över 7000 kg gös per år från Roxen. Åren 1971 och 1973 låg fångsterna på över 20 000 kg per år och 1983 pikade fångsten en sista gång på 18 000 kg. I slutet av 80-talet var gösbeståndet så litet att fisket inte längre var lönsamt. Norsens tillbakagång i Roxen kan bero på kraftproduktionens ökade korttidsregleringar av Roxens tillrinnande vattendrag. Temperaturen i sjön kan även ha ökat på grund av klimatförändringar och av utsläpp av uppvärmt spillvatten från reningsverket i Stångån.
Tillsammans med att åtgärda skarvens nuvarande påverkan kan därmed olika fiskevårdande åtgärder i Roxens vattensystem sannolikt även bidra till ökande fiskbestånd och ett bättre fiske.

Läs rapporten ”Mellanskarven i Roxen” här.

Kategorier: Äldre nyheter, Miljö | Taggar: |

Nyhetsarkiv