Sportfiskarna slog tidigt larm om att yrkesfiskets fångster var ohållbart stora och att detta tydligt återspeglades i minskade fångster för sportfisket på västkusten. Boken Värna Västerhavet! utgavs 1994 av Sportfiskarna som ett led i att uppmärksamma Västerhavets akuta kris.
Under 50-60 talet och fram till mitten av att 70-talet var torsken basen i ett mycket attraktivt och omfattande kustfiske för allmänheten på västkusten. Att åka ut och spinnfisk upp en fin middagstorsk från en kustklippa var ett vanligt helgnöje. Båtar gick i linjetrafik till många av de yttersta öarna från vilka sportfiskare fiskade torsk. Många av sportfiskeföreningarna skaffade egna klubbstugor på skären och turbåtsfisket var omfattande. Fisket var enkelt: man spinnfiskade med tunga kustbeten från klipporna, när torsken högg var det viktigt att ha ett långt spö med tillräcklig ryggrad för att pressa upp fisken från tången och för att kunna landa den säkert. Under 50-60-talet låg medelvikten på torsken på runt 2-3 kilo. I mitten av 80-talet var torskbeståndet nere på så låga nivåer att sportfisket från kusten inte längre lönade sig.
Olika fiskeriundersökningar från denna tid visade tydligt att yrkesfisket brandskattade fiskbestånden. I en undersökning av snörpvadsfisket i fjordsystemet mellan Uddevalla och Marstrand visades att andelen bifångst i form av småtorsk och andra arter 1981 uppgick till 52 %. Trots att undersökningarna visade att yrkesfisket var ohållbart stort och dessutom fångade och dödade massor av småtorsk som bifångst reagerade och agerade inte myndigheterna i tid. Idag är fortfarande många av kusttorskbestånden utraderade trots att dessa områden nu sedan flera år är fredade.
Boken Värna Västerhavet! Medan tid är... sammanfattade väldigt väl både Västerhavets förlorade sportfiskevärden, yrkesfiskets välregisserade ekologiska skövling och det akuta behovet av ett utökat skydd av havet och dess fiskbestånd. Tyvärr lyssnade inte ansvariga myndigheter på varningarna förrän fisken tagit slut.
Sportfiskarnas kamp var dock inte utan resultat: en av de visioner Sportfiskarna hade under denna tid var att inrätta marina skyddsområden där endast sportfiske var tillåtet. Idag drivs projektet 8-fjordar där 5 kommuner i Bohuslän skyddat de marina områdena innanför Orust och Tjörn. I dessa områden är det sedan 2010 helt förbjudet att fiska torsk, kolja och bleka i området. Längs stora delar av kuststräckan som ingår i 8-fjordarprojektet är handredskap eller burar de enda tillåtna fiskeredskapen. Bestämmelserna gäller även fritidsfiskare. Effekterna av förbuden har redan visat sig i bland annat ett kraftigt förbättrat piggvarsfiske. De senaste åren har även andelen småtorsk ökat i området vilket ger ett hopp om ett återskapat fiske i framtiden. Det är avgörande för havsmiljön totalt sett att få tillbaka kusttorsken då den påverkar hela näringskedjan. Sportfiskarna var en av initiativtagarna till 8-fjordar och deltar idag mycket aktivt i projektet.
Köp Värna Västerhavet i Sportfiskarnas webbutik.
Läs mer om projekt 8-fjordar här.