Länsstyrelserna flaggar för att ytterligare nedskärningar av kalkningen kan ge biologiska skador och att resurserna är knappa för att klara alla åtaganden, samtidigt ska kalkningen effektiviseras ytterligare.
Med anledning av Länsstyrelsernas svårigheter och den nyligen publicerade rapporten ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” ställde Sportfiskarna några frågor om kalkning till Björn Sjöberg, avdelningschef för Avdelningen för havs- och vattenförvaltning på HaV.
Hur kommer rapporten ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” att påverka kalkningsverksamhetens inriktning kommande år?
Kvalitetsgranskningen kommer att följas upp med en kartläggning av länsstyrelsernas personella resurser, arbetssätt och behov. Även rapportens slutsatser och rekommendationer kommer att följas upp genom dialogmöten med länsstyrelserna. Dessutom planeras utbildningsinsatser.
De beräknade kalkbehoven kommer att vara ett av flera underlag vid fördelningen av bidragsmedel till länsstyrelserna 2014.
Hur kommer ni att genomföra fördelningen av de medel som kan användas för kalkning 2014?
De medel som kan användas till kalkning baserar utgör en del av de 310 mnkr som fördelas mellan länsstyrelserna. Medlen fördelas för arbete med vattenförvaltningen, kalkningsåtgärder, fiskevårdsåtgärder och åtgärdsprogram för hotade arter. Fördelningen mellan länen görs med en sammansatt fördelningsnyckel med utgångspunkt i hur behoven bedömts inom de olika verksamhetsområdena. Behoven inom kalkning har bedömts utifrån länsstyrelsernas inrapporterade behov för 2014, uppskattade kalkbehov från kvalitetsgranskningen och förväntade prisnivåer. Det totala beloppet som bedömts behövas till kalkning baseras på en avvägning mellan tillgängliga resurser och risken för försämrad måluppfyllelse. Fördelningsnyckeln kan sägas reflektera HaVs prioriteringar ur ett nationellt perspektiv. Regionalt kan den enskilda länsstyrelsen välja att prioritera annorlunda vilket innebär att det är först vid årets slut som det går att uttala sig om hur mycket medel som gått till kalkning. Tidigare erfarenheter och behovet av kalkning på många håll talar för att inga större och oväntade förändringar kommer ske i jämförelse med 2013. HaV:s nationella ansvar innebär att vi följer upp utförda åtgärder och har en pådrivande, vägledande och stödjande roll.
Vad händer med anslaget till biologisk återställning i kalkade vatten?
Det finns inga särskilda medel avsatta för biologisk återställning i kalkade vatten men det står länsstyrelserna fritt att arbeta med denna typ av åtgärd inom anslaget. Inom ramen för de 310 mnkr som fördelas till vattenförvaltning, kalkning, fiskevård och åtgärdsprogram för hotade arter, finns ingen fördelningsnyckel som baseras på behovet av biologisk återställning i kalkade vatten. Det står dock länsstyrelserna fritt att välja hur de på bästa sätt kan använda tilldelade medel.
Hur ser ni på behovet av nykalkning, kan frigjorda resurser från avslutade målområden användas för nykalkning?
Nej, frigjorda resurser från avslutade målområden behövs främst för att stärka måluppfyllelsen i pågående målområden. Behovet av nykalkning bedöms vara litet i merparten av landet.
I pressmeddelandet vid lanseringen av rapporten ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” uttrycktes att det inte behövs mer kalk. Flera länsstyrelser varnar dock för att ytterligare nedskärningar av kalkvolymerna kan orsaka biologiska skador. Är det godtagbart att effektivisera kalkningsverksamheten om det sker på bekostnad av biologiska värden?
En effektivisering av verksamheten leder inte till försämrade biologiska effekter. Genom att omfördela resurser från överkalkade åtgärdsområden till vatten med bristande måluppfyllelse erhålls istället mer miljönytta. Det är dock viktigt att ge länsstyrelserna tid att åstadkomma nödvändiga kvalitetsförbättringar. Länsstyrelserna och kommunerna bör försäkra sig om att de resurser och medel som de använder till kalkning är tillräckliga för att värna de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Det är även viktigt att HaV tydliggör detta för länsstyrelserna och att vi förmedlar tillräckliga medel inom ramen för åtgärdsanslaget 1.12 för att säkerställa att så sker.
Läs rapporten ”Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten” här.