Miljögifter i fisk och hälsoaspekterna av att äta fisk, stod på programmet på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens seminarium onsdagen 13 november. Fokus låg mycket på Östersjöns fisk som fortsatt innehåller höga halter av bland annat dioxin.
Fisk är nyttigt – ät mer fisk!
Seminariet hade ambitionen att belysa frågorna både brett och grundligt och inleddes därför med föreläsningar om hälsoaspekterna med att äta fisk. Ann-Sofie Sandberg, professor på Chalmers redogjorde för flera olika undersökningar som visar att storkonsumtion av fisk minskar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar via intag av omega3-fetter. Det finns även undersökningar som tyder på samband mellan tidig introduktion av fisk och minskade allergier hos barn. Fet fisk är mycket nyttig. Fisk innehåller förutom bra fetter många andra nyttiga ämnen. Fler borde följa kostrådet att äta fisk 2-3 gånger i veckan.
– Det är farligare att inte äta fisk än att äta fisk, avslutade Ann-Sofie Sandberg.
Östersjöns i fokus
Östersjön är ett innanhav med låg salthalt, litet vattenutbyte med Atlanten, en lång historia av föroreningar från angränsande länder och numera kraftig övergödning. Östersjön övervakas bland annat genom årlig provtagning av vissa arter. Anders Bignert, professor på Naturhistoriska riksmuseet redogjorde för miljögiftssituationens utveckling i Östersjön. Sammanfattningsvis minskar många miljögifter som tidigare förbjudits och fasats ut som exempelvis PCB och flertalet bromerade flamskyddsmedel. Dioxiner minskar dock inte på samma sätt och vissa nya miljögifter har tillkommit sedan 80-talet. En av de arter som undersöks för miljögifter i Östersjön är sillgrissla.
– Dioxiner ligger i stort sett tyvärr fortsatt kvar på samma nivå i sillgrissleägg, berättar Anders Bignert.
Framgång för PCB-förbud
Östersjöns toppredatorer, havsörn och sälarna, har svarat mycket positivt på att flera miljögifter som exempelvis PCB och DDT minskat. Bestånden av gråsäl och knubbsäl är nu stabila och havsörnen har ökat och återtagit större delen av sitt tidigare häckningsområde. Det finns dock fortsatta problem, i norra Bottenhavet har havsörnen svårt att reproducera sig då äggen missbildas och torkar ut. Förmodligen beroende på att gamla miljögifter lokalt läcker ut ur bottensediment. Beståndet av sälarten vikare ökar inte på samma sätt som de andra sälarna och visar även på vissa fortsatta problem med reproduktionsstörningar. Men sälarnas, havsörnens och även utterns, generella ökningar visar att det ger resultat att fasa ut miljögifter.
Hälsoaspekter av att äta fisk med mycket miljögifter
Emma Halldin-Ankarberg, fil.dr. toxikolog på Livsmedelsverket, berättade vilka negativa hälsoeffekter dioxiner kan orsaka. Vid hög exponering påverkas bland annat tandutveckling, hud, reproduktion, immunförsvaret och centrala nervsystemet. Det är belagt i undersökningar att kvinnliga högkonsumenter av Östersjöfisk påvisar lägre födselvikter på sina barn och i högre grad utvecklar diabetes. Lax, strömming och öring från Östersjön, samt andra feta fiskar från Vänern och Vättern innehåller ofta halter av dioxin som är högre än EU:s gränsvärden. Sverige har tillsammans med Lettland och Finland ett permanent undantag från EU:s gränsvärden för försäljning av denna fisk under vissa förutsättningar. Bland annat ska Sverige genom Livsmedelsverket tillhandahålla tillräckligt verkningsfulla kostråd till befolkningen. Fisken får inte heller säljas till andra EU-länder.
Kostråden ska nu generellt fungera bra men är oerhört restriktiva för riskgrupperna barn, kvinnor i fertil ålder, ammande och gravida: fisk med höga halter av PCB och dioxiner bör endast konsumeras 2-3 gånger per år. Exempelvis strömming får numera inte serveras i skolor då man därigenom riskerar ett överintag. 90-95 % av de dioxiner vi får i oss kommer via vår mat.
– En portion östersjölax på 150 gram överskrider EU:s gränsvärde för högsta veckointaget av dioxiner även om laxen ligger något under gränsvärdet, berättade Emma Halldin-Ankarberg.
Sammanfattningsvis bör riskgrupperna knappt äta de fiskar vi har ett permanent undantag för. Samtidigt kan vuxna män, äldre män och kvinnor äta Östersjöfisk och feta fiskar från Vänern och Vättern utan samma risker. Dioxinerna är framförallt skadliga för foster och barn, vilket gör att kvinnor i fertil ålder bör undvika fisken. En inte helt enkel ekvation, samma fisk är mer farlig för vissa grupper och mer nyttig för andra. Vid väldigt extrem högkonsumtion av exempelvis Östersjölax med mycket dioxin finns dock förhöjda risker för cancer för alla konsumenter.
– Ur ett folkhälsoperspektiv vore det mycket bättre att inte ha det permanenta undantaget från EU:s gränsvärden. Då hade vi kunnat kapa topparna med den mest giftiga fisken. Vi hade ändå varit tvungna att ge bra kostråd men sluppit den komplicerade situation vi har nu, kommenterar Emma Halldin-Ankarberg.
Miljömålet Giftfri miljö
Efter seminariet på KSLA står det klart att vi har långt kvar till att uppnå miljömålet giftfri miljö. De miljögifter som fortsatt påverkar Östersjön är dels gamla försyndelser som ligger kvar eller miljögifter från många diffusa källor runt Östersjön. Den fortsatta belastningen av dioxiner kommer sannolikt både från uppvärmning och från otillräcklig sopförbränning i sydöstra Europa, men även från inhemska spridningskällor. För att minska belastningen krävs dels ett långsiktigt miljölobbyarbete inom EU och ett arbete med att identifiera och åtgärda fortsatta inhemska källor. Tidigare lyckade utfasningar av giftiga ämnen visar att det ger resultat att arbeta vidare för mindre gift i vår miljö och i den fisk vi vill äta.
Kvicksilverproblematiken nämndes något i förbigående på seminariet vilket är typiskt för detta bortglömda problem.
– Provtagning av 300 grams abborrar från ett tvärsnitt av svenska sjöar visar att endast 5 % av våra sjöar idag klarar kvicksilvernivåerna, berättade Anders Bignert.
Att endast 5 % våra sjöar innehåller fisk med godtagbara nivåer av kvicksilver är ingen stor fråga i dag. Kvicksilvret från tidigare nedfall ligger deponerat i marken och kommer att finnas kvar under väldigt lång tid. Sverige har även höga naturliga bakgrundsnivåer av kvicksilver. SLU har beräknat att kvicksilverhalterna kommer att öka något de kommande åren. Skogsbruket bidrar till att kvicksilver läcker ut i sjöar och vattendrag via körskador och andra störningar av marken men det saknas fungerande styrmedel för att minimera detta läckage. Här krävs politisk vilja att ta tag i problemet.
Sunt förnuft om giftig fisk
En sammanfattning av seminariet på KSLA är att fisk är nyttigt men all fisk är inte nyttig för alla och tyvärr kommer vi fortsatt att dras med giftproblematik i mycket fisk. Det framstår tydligt att vårt permanenta undantag från EU:s gränsvärden är ett stort misstag, dels ur ett folkhälsoperspektiv men även då mycket av Östersjölaxen exporterats illegalt till andra EU-länder, tvärt emot undantagets villkor.
Generellt mår vi bra av att äta mer fisk. Du som sportfiskar kan fånga och äta din egen fisk vilket ger dig både frisk luft, nyttig motion och möjlighet att välja vilken fisk du ska äta. Ur hälsosynpunkt bör man hellre äta mindre fiskar än stora äldre fiskar, sätt tillbaka storlaxen, storgäddan och storabborren, vilket också är bättre ur ett fiskevårdsperspektiv. Följ Livsmedelsverkets kostråd och njut av din fångst med sunt förnuft.
Läs Livsmedelsverkets kostråd här.
Läs mer om miljögifter och fisk på Sportfiskarnas hemsida.