Den gångna helgen spöfångades en håkäring beräknad till enorma 824kg i norska Trondheimsfjorden. Fisken, som fångades på nästan 600 meters djup, märktes innan den återutsattes.
Fisken ingick i en svit om fyra håkäringar och två plogjärnsrockor som ett gäng svenska havsfiskare fick under en tvådagars satsning. Givetvis återutsattes alla hajar och rockor. För att skydda hajarna lyfts de aldrig in i båten, utan de hålls vid båtsidan där man mäter längd och omkrets. Genom en särskild formel kan man sedan beräkna vikten på håkäringen.
Fångsten är sannolikt den tyngsta en svensk har gjort i nordiska vatten, där bara världsrekordet på håkäring (880kg) tros vara större. I internationella sammanhang är det troligtvis den näst största fisken en svensk har fångat, där bara Malte Åströms vithaj på 883kg från Nya Zeeland 1990 är större.
- En helt enorm fisk. Vi visste att det simmade stora exemplar där, men det var i det närmaste en surrealistisk upplevelse när en sådan bjässe kom upp till båtkanten, berättar fångstmannen Magnus Karlsson, Kungsbacka.
Kursläggare till fångsten var svenske Frederic Kullin, en sportfiskeguide verksam i området och som bland annat har specialiserat sig på djuphavsfisket efter håkäring och rocka i Trondheimsfjorden. Genom ett lokalt samarbete märker Frederic flertalet djuphavslevande arter.
- Vi har märkt 21 håkäringar hittills och även flera rockor. Ingen haj med märkning verkar ha kommit upp, men en plogjärnsrocka har däremot återfångats, berättar Frederic.
På bilden ovan ser man märkningstaggen bakom ryggfenan. Med vid fångsten var Markus Lundgren, biolog på Sportfiskarnas regionkontor i Göteborg. Han berättar:
- Håkäringen är en mytomspunnen art som man egentligen inte vet särskilt mycket om gällande exempelvis ålder och tillväxt, mer än att de växer långsamt och blir väldigt gamla. Det är nog rimligt att tro att beståndet i Trondheimsfjorden är relativt stationärt, medan exempelvis håkäringar i Skagerrak och Atlanten tros vara vagabonder som vandrar långa sträckor. Genom att individmärka håkäringar kanske man kan få lite bättre kunskap om exempelvis rörelsemönster. Jag fick märka bland annat den stora håkäringen och det är verkligen respektingivande fiskar.
- Vi samarbetar med länsstyrelsen i Västra Götaland, Havs- och Vattenmyndigheten samt ArtDatabanken rörande fisket på djupområdet Bratten i Skagerrak, som är ett Natura 2000-område. Hajar och rockor är utsatta på grund av att de växer långsamt, blir könsmogna sent och föder små kullar. Yrkesfisket har skattat bestånden hårt och från länsstyrelsens sida har det även funnits viss oro kring de (relativt få) fångster som sportfisket gör där ute, trots att det till största delen handlar om catch & release på dessa arter. Broskfiskarna saknar ju bland annat simblåsa och klarar därmed stora tryckförändringar på ett bättre sätt än benfiskarna, men det är positivt att höra om återfångster från ännu större djup än Bratten, som i fallet med den plogjärnsrocka som Frederic hade märkt, avslutar Markus Lundgren.