Skarven prederar hårt på gädda, öring, lax och andra svaga arter. Situationen är ohållbar och Länsstyrelsen måste agera skyndsamt för att minska skarvpopulationen, skriver bland andra Sportfiskarna i ett öppet brev. Foto: Sportfiskarna
Gränsen är nådd. Nu kräver flera aktörer i ett öppet brev att Länsstyrelsen i Gävleborg agerar kraftfullt för att minska skarvpopulationen.
Den misslyckade förvaltningen av strömming är roten till obalansen i havet då strömmingen är motorn i ekosystemet och basföda för många. Men utifrån de svaga och hotade fiskbestånden måste det också till en sund förvaltning av predatorerna skarv och säl.
Under våren har flockar av tusentals skarvar varit synliga i både centrala Gävle och andra delar av länet, när det sökt sig in mot åmynningar för att söka föda. Scenen när de effektivt scannar av vattnet efter fisk och annan mat aktualiserar en problematik som gått alltför långt. Sedan 1980-talet har populationen av häckande storskarv i Sverige ökat från 753 bon till nästan 75 000 bon, och andra arter får nu betala ett alltför högt pris för den utvecklingen.
Detta gäller inte minst i Gävleborgs län. Trots såväl tillståndsgivna, som olovliga störningar, samt skyddsjakt i berörda län har skarvpopulationen i regionen femdubblats på tio år. Detta får enorma konsekvenser för bland annat de vilda fiskbestånden.
Testeboån har exempelvis blivit en frizon för skarv som utgör ett stort hot mot inte bara havsöring och lax, utan även mot andra hotade arter. Just i Testeboån har det lagts ned över 30 miljoner på att återetablera lax och havsöring, och mycket av de resurserna har förmedlats genom Länsstyrelsen i Gävleborg. Länsstyrelsen har också konstaterat att skarvförekomst i Testeboåns mynning innebär en risk för allvarlig skada, men samtidigt så väljer man att inte tillåta jakt eller störning av skarv.
Budskapen blir minst sagt motsägelsefulla.
En gryningsbild från Gavleån i Gävle där tusentals skarvar samlats för att söka föda. Foto: Bernt Moberg
Under flertalet år hart det också observerats mycket skarv i många inlandsvatten, vilket är en signal om kommande försök till häckning i nya områden.
Nu sätter Sportfiskarna, Älvkarleby Sportfiske tillsammans med drabbade fiskevårdsområden och andra aktörer ned foten. I ett öppet brev till Länsledningen och Viltförvaltnings delegationen i Gävleborgs län kräver de att Länsstyrelsen skyndsamt agerar utifrån sin egen förvaltningsplan.
Kraven är bland annat att:
1) Tillåt skyddsjakt i områden med hotade fiskbestånd, inklusive områden med naturskydd som Natura-2000.
2) Tillåt skyddsjakt i inlandet.
3) Tillse att skyddsjaktsbeslut tillåter en effektiv skyddsjakt, därigenom erhålls största möjliga nytta, och minsta möjliga störning.
4) Våga ta initiativ till en adaptiv förvaltning av skarv som beaktar ekosystemet och bjud in till en öppen process med berörda aktörer vid kommande revidering av länets skarvförvaltningsplan.
Läs det öppna brevet här.