En bleka från Skagerrak. Foto: Mattias Jonsson.
Abborre är den mest populära arten, en knapp tredjedel av de som fiskar är kvinnor och de sammanlagda utgifterna uppgick till ca 9,5 miljarder kronor. Detta enligt den årliga SCB-enkäten om svenskarnas fritidsfiskevanor.
En enkät som gjorts av statistikmyndigheten SCB på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att ca 1,2 miljoner svenskar i åldern 16–80 år ägnade sig åt fritidsfiske någon gång under 2022. Av dessa var ca 850 000 män och ca 350 000 kvinnor. Antalet fritidsfiskare har fluktuerat mellan ca 1,3 miljoner och 1,7 miljoner sedan 2017, då antalet unika fritidsfiskare ett specifikt år började skattas. Siffran för 2022 är med andra ord en liten nedgång.
Antalet fiskedagar 2022 uppgick till omkring 12,2 miljoner varav 5,9 miljoner från båt. Flest fiskedagar hade inlandsområdena Norrlands inland (inklusive Storsjön) samt Götaland och Svealand. Den sammanlagda fångsten som behölls uppskattas till 11 300 ton, varav 8 500 ton fångades i sjöar och vattendrag och 2 800 ton utmed kusterna och i havet. Den totala fångsten som återutsattes skattas till 16 500 ton, varav 12 500 ton i sjöar och vattendrag och 4 000 ton utmed kusterna och i havet.
Den vanligaste huvudsakliga fiskemetoden vid fritidsfiske i Sverige är spinnfiske, följt av mete och pimpelfiske. Abborre är den mest populära arten, men även gädda och makrill är mycket omtyckta arter för fritidsfiskare.
Fritidsfiskets sammanlagda utgifter för förbrukningsmaterial (fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi) under 2022 uppgick till ca 5,7 miljarder kronor. Utgifter för större inköp, t.ex. båtar eller dyrare redskap, skattas till 3,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna under år 2022 uppgick därmed till ca 9,5 miljarder kronor. Detta är en minskning gentemot 2021 som förvisso inte är statistiskt säkerställd, men som ligger i linje med samhällsekonomins utveckling och som enligt HaV förmodligen beror på högre räntor och den höga inflationen i samhället. Som referens ligger yrkesfiskets intäkter på ca 1 miljard kronor (exklusive förädlingsvärden).
Statistiken omfattar personer i åldern 16–80 år som är folkbokförda i Sverige. I termen fritidsfiske ingår allt fiske som inte sker med stöd av en yrkesfiskelicens eller personlig fiskelicens. Utöver handredskapsfiske innefattas därför även fiske med mängdfångande redskap, som nät och burar. Handredskapsfisket står dock för en klar majoritet av fritidsfisket i Sverige.
Enkäten sändes ut av Statistiska centralbyrån, SCB, under perioden maj 2022 till januari 2023. Läs mer:
Havs- och vattenmyndighetens pressmeddelande
Fångststatistik för fritidsfisket