Grafik: Sportfiskarna.
Kvotsänkningar föreslås för många fiskbestånd i det krisande Östersjön när Internationella havsforskningsrådet presenterar sina vetenskapliga råd.
Forskarna på Internationella havsforskningsrådet, ICES, har idag kommit med den årliga rekommendationen för 2024 års fångstkvoter för Östersjön. Råden visar på allvarlig kris för många fiskbestånd och följaktligen kvotminskningar för många bestånd. Reviderade siffror dokumenterar decennier av överfiske för strömmingen i Egentliga Östersjön och för strömmingen i Bottenviken/Bottenhavet ses en fortsatt nedgång under hållbara nivåer. För det krisande östra torskbeståndet föreslås fortsatt en nollkvot och för det västra torskbeståndet är förslaget en kraftig minskning nära noll.
I slutet av maj varje år kommer ICES med sina vetenskapliga råd inför kommande års fiske i Östersjön. Råden ligger till grund för kommande års kvoter, som bearbetas av EU-kommissionen i slutet av sommaren och slutligt beslutas av ministerrådet i början av oktober. Sportfiskarna har sammanfattat huvuddragen för de två stora strömmingsbestånden nedan:
Sill/strömming Egentliga Östersjön – minskning med 41–45 %
EU-kvoten föreslås hamna i intervallet 41 706–52 459 ton, att jämföra med 2023 års kvot på 70 822 ton, där det lägre intervallet av kvoten skulle innebära en kvotminskning med 45 %.
Sedan statistik började föras 1974 har beståndsstorleken minskat mycket kraftigt. Fisketrycket har enligt ICES nyligen reviderade siffror konsekvent varit för högt i många decennier. Beståndet har visat sig ligga under alla de nivåer som står för försiktighet och hållbarhet (MSY Btrigger, Bpa och and Blim) och har gjort så i många år. ICES data visar också att även om man helt skulle stoppa fisket 2024 kan vi inte vara säkra på att beståndet har återhämtat sig till 2025.
–Det räcker inte med att sänka kvoterna, nu krävs att vi helt nödstoppar industrifisket. Problemen har varit uppenbara för sportfiskare och kustfiskare i många år. Nu visar även ICES reviderade siffror på en allvarlig beståndskris och behovet av att vidta kraftfulla åtgärder, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Ett annat problem med rådgivningen är att upplösningen i rådet är mycket dålig och inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på lokala bestånd, exempelvis som när det storskaliga industrifisket på kort tid landar enorma mängder strömming från små kustnära områden. ICES lyfter också att det finns bevis för att det storskaliga fisket fortsatt felrapporterar fångster, vilket enligt ICES underminerar analyserna och ökar osäkerheten i råden. Ytterligare ett problem är att få in fångstdata från Ryssland, som står för 25 % av de totala fångsterna.
Sill/strömming Bottenhavet/Bottenviken – minskning med 21–39 %
EU-kvoten föreslås hamna i intervallet 48 824–63 049 ton, att jämföra med 2023 års kvot på 80 074 ton, där det lägre intervallet av kvoten skulle innebära en kvotminskning med 39 %.
Detta är ett bestånd som tidigare år lidit kraftigt av databrist, men där kvoten under 2022 reviderades upp kraftigt tack vare en ny beräkningsmodell. Den nya modellen är dock baserad på produktionsmålet Fmsy (”maximalt hållbart uttag”) och saknar hänsyn till flertalet hållbarhetsaspekter, bland annat mängden äldre och större fisk i beståndet. På samma sätt som för strömmingsbeståndet i centrala Östersjön visar ICES data att även om man helt skulle stoppa fisket 2024 kan vi inte vara säkra på att beståndet har återhämtat sig till 2025. En kvotminskning på 28 % till 2023 följs nu alltså av ytterligare en rekommendation på kraftig minskning, men minskningen är enligt Sportfiskarna otillräcklig. På samma sätt som för strömmingen i Egentliga Östersjön saknas alltså viktiga parametrar och hänsynstaganden för beståndet, vilket bland annat SLU Aqua har uppmärksammat i ett pressmeddelande.
Längs Norrlandskusten är fisket efter råvaran till surströmming i stor kris efter mångårigt fisketryck från pelagiska industritrålare som i huvudsak skeppar fångsterna utomlands för fiskmjölstillverkning. Ett arbete pågår med att på försök flytta ut trålgränsen, men arbetet går långsamt och på sikt måste fisketrycket kraftigt sänkas och stora fredningsområden införas.
–Även för Bottenhavet och Bottenviken är det uppenbart att det inte räcker med att sänka kvoterna. Trålfisket står för 96,6 % av fångstuttaget, det är där vi måste dra i handbromsen nu innan det är för sent. Vi balanserar farligt nära ”point-of-no-return” och det är viktigt att förstå bristerna med nuvarande MSY-förvaltning, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm.
Läs mer:
ICES råd för Östersjön
Svenska fiskekvoter