Foto: Storfiskregistret / Gräskarpsspecialisten Simon Kjaeldgaard-Greising med det nya rekordet.
Sveriges fiskemöjligheter är många och varierade. Det visar inte minst det faktum att Sportfiskarna nu har utsett två svenska sportfiskerekord – en art fångad i djuphavet och en i en grund sötvattensdamm.
Gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) härstammar från Asien. Den är egentligen inte nära släkt med den vanliga karpen (fjällkarpen). Gräskarpar är inplanterade på många håll i Sverige och simmar i ett antal dammar, fiskodlingar och vallgravar – ofta för att agera renhållningsarbetare. De är nämligen duktiga på att beta ner växter och kan inte föröka sig i svenska vatten och därmed riskera att bli för många och konkurrera ut inhemska arter.
Som sportfisk är den populär att fånga på mete, antingen på botten eller ytan. De kan stundtals vara oerhört kluriga och lättskrämda, men också bli stora och är därför intressanta för många sportfiskare. En som lagt ner oerhörda mängder tid på att fånga stora gräskarpar är Simon Kjaeldgaard-Greising. Han är i en liten liga för sig själv när det gäller att rapportera in stora gräskarpar till Storfiskregistret.
Den 23 juli var han på plats i sin favoritdamm och metade efter de stora gräskarpar som finns där. Fiskarna är numer svåra att lockas med klassikern bröd på ytan, så Simon använde en metod ofta förknippad med mer traditionellt karpfiske: bottenmete med tigernötter. Tio minuter efter midnatt bestämde sig en riktigt stor gräskarp att nappa på betet.
Med sina 117 centimeters längd, 72 centimeters omkrets och vikten 18,925 kilo överträffar de det tidigare rekordet från 2007, en gräskarp på 18,59 kilo.
– Sportfiskarnas rekordkommitté har granskat uppgifterna, testat vågen och dessutom tagit del av en föredömligt fin filminspelning av vägning och mätning där Simon använde ett stabilt stativ att hänga vågen i, berättar Sportfiskarnas storfiskregistrerare Nicka Hellenberg.
Sportfiskarnas gratulerar Simon Kjaeldgaard-Greising till hans nya sportfiskerekord på gräskarp.
Nytt rekord på kolmule
Kolmule, även kallad blåvitling, (Micromesistius poutassou) förekommer längs hela Atlantkusten. Arten är en djupvattenslevande fisk som främst livnär sig på mindre fiskar, räkor och snäckor. Vanligtvis rör den sig i stim mellan 50 och 400 meters djup, eller mycket djupare än så. I svenska vatten är det främst i Skagerrak den fångas.
Foto: Storfiskregistret / Dennis Noréns fisk överträffar det tidigare rekordet med över 100 gram.
En av alla havsfiskeintresserade sportfiskare som tillbringat tid ute på Skagerrak, kring det djuphavsområde som kallas ”10-gradar’n” bland de initierade, är Dennis Norén. Den 29 juli nappade en stor kolmule åt sig hans makrillagn, 350 meter ner över 380 meter djupt vatten.
Kolmulen som han så småningom halade överbord var 42, 5 centimeter lång och vägde i vittnens närvaro 556 gram på en krönt våg i hamn.
Fångster av kolmule är en ganska sentida företeelse. Fram till 2010 fanns bara sju kolmular i Storfiskregistret. Men i takt med havsfiskarnas tätare färder till djupet och deras ständigt utökade kunskap om de olika arterna har antalet kolmular fyllts på i databasen. I dagsläget har vi noterat 44 fiskar.
– Några pionjärer bland havsfiskeexperterna har också visat att många av de mer småväxta fiskarterna kan luras med rätt strategi och taktik. Dennis fisk överträffar det gamla rekordet på 450 gram från 2021 med över 100 gram, vilket är en superhöjning i sammanhanget, konstaterar Nicka Hellenberg.
Sportfiskare sänder gratulationer även till Dennis Norén för hans sportfiskerekord på kolmule.
Sportfiskarnas Storfiskregister har samlat data om Sveriges alla storfiskar sedan 1971.
I dagsläget innehåller detta register över 39 000 stora fiskar av alla de slag.
Pressbilder på rekorden finner ni här.
Kontakta storfiskregistreraren Nicka Hellenberg på: nicka.hellenberg@sportfiskarna.se