Foto: Länsstyrelsen i Jämtland / Försöken med djupnäten i Ånnsjön gav önskat resultat.
Det har blossat upp en debatt bland sportfiskare och fiskevårdare med anledning av den invasiva arten kanadaröding.
Sportfiskarna har nyligen godkänt ett nytt svenskt rekord för kanadaröding på14 020 gram. Parallellt med detta fångas det betydligt större exemplar av arten – fast med nät och med syfte att avliva så många som möjligt.
Det handlar om Ånnsjön i Jämtland.
Arten har funnits i sjön sedan 1970-talet, men det handlade om en illegal utsättning där myndigheterna inte var inblandade. Den anses vara ett hot mot de inhemska arterna, och under nära 10 år har det exempelvis funnits farhågor om utebliven rödingrekrytering i sjön.
Redan 1992 börjades det reduceringsfiskas kanadaröding med nät, främst på grunda lekområden, med hopp om att decimera förekomsten och skydda rödingen.
Under 2021 konstaterade Länsstyrelsen att det finns betydligt mer kanadaröding i sjön än vad de trott, och Havs- och vattenmyndigheten har beviljat projektpengar för att testa en ny metod för att försöka minska beståndet rejält. Det handlar om nät på 20–40 meters djup i delen av sjön som tillhör staten, med extra stora maskor för att minimera bifångst av de naturliga bestånden.
Resultatet har blivit framgångsrikt. Under de tre första gångerna som näten vittjades så var det 100 procent kanadaröding, där det största exemplaret vägde 17,6 kilo, alltså betydligt mer än det nyligen godkända sportfiskerekordet. Medelvikten låg vid första tillfället på 7,8 kilo, då totalt 125,4 kilo fångades.
Bilderna på nätfångsterna från Ånnsjön har dock väckt en debatt.
Somliga menar att dessa stora individer är värdefulla ur ett sportfiskeperspektiv, och att de bör få simma kvar eftersom det ändå inte går att utrota arten från sjön. Länsstyrelsen å sin sida menar att de måste göra allt som står i deras makt att skydda rödingen.
– Vi har aldrig haft och kommer inte ha något hopp om utrotning av kanadaröding, gjort är gjort. Men vi vill, om det går att motivera, ekonomiskt, tekniskt, biologiskt och effektivitetsmässigt, försöka begränsa inverkan på ekosystemet i Ånnsjön samt reducera risk för spridning nedströms till sjöarna i systemet, säger Ingemar Näslund på länsstyrelsen i Jämtland.
Förstår ni sportfiskarnas perspektiv - att de stora individerna bör få vara kvar?
– Ja, det är ju stora och sportfiskemässigt attraktiva fiskar. Men i det här läget måste man välja. Endera försöker man decimera fisken så mycket som möjligt för att skydda ett i stor utsträckning opåverkat vattensystem, ett av de få som finns kvar i vårt län (utpekat som Natura 2000 och blivande reservat, skyddat mot utbyggnad med mera). Eller så låter man kanadarödingen frodas och sportfiskar på den i stället. Vi har valt det förstnämnda. Att låta de stora, reproduktivt framgångsrika individerna vara kvar är inte möjligt, det motverkar syftet.
Ingemar Näslund tillägger dock att kanadaröding kommer att finnas kvar i sjön och att de kommer att vara möjliga att fånga genom sportfiske. Tidigare försök med trolling har dock haft rätt dåliga resultat. Som reduceringsfiske är trolling också tveksamt då det ger bifångster. Uppmärksamheten i media har redan lett till flera båtar i sjön, berättar han.
Det ska också nämnas att fångsterna från reduceringsfisket i Ånnsjön delas ut lokalt, främst till fiskerättsägare.