Kan utsättningar rädda Östersjötorsken?

torsklarvbild-800
Foto: Lars Vallin / Nykläckt torsklarv och torskägg med fyra celler. ReCod ska fokusera på odling och utsättning av 5–6 dagar gamla torsklarver som då är cirka fyra mm långa.

Den nybildade stiftelsen BalticWaters2030 startar i höst tre storskaliga demonstrationsprojekt. Ett av projekten går ut på att undersöka möjligheterna att återuppbygga Östersjöns torskbestånd genom utsättning av småtorsk.

Projektet kommer att genomföras i samarbete med Uppsala universitet vid Forskningsstationen Ar på Gotland. Även Sportfiskarna är samarbetspartner i projektet och vi ställde några frågor till Lars Vallin och Joel Norlin på Sportfiskarnas kontor i Visby.

Vad är Sportfiskarnas roll i projektet?
- Vi har hjälpt till att ta fram den förstudie som ligger till grund för projektet. Just nu arbetar vi med ett etableringsprojekt för att planera projektet och förbereda anläggningen. Framöver hoppas vi också kunna hjälpa till i det praktiska arbetet. Uppsala universitet kommer att ansvara för forskningen i projektet, säger Joel Norlin.

Hur stora är torskarna som ska sättas ut?
- Fokus är att sätta ut torsklarver som bara är 4-5 dagar gamla. I Östersjön är äggstadiet den främsta flaskhalsen i torskens livscykel. Därför fokuserar vi på att hjälpa torskarna förbi denna flaskhals och sedan sätta ut dem, säger Lars Vallin som har en bakgrund som forskare med inriktning på just faktorer som styr torskens rekrytering i Östersjön.

Vart kommer torsklarverna att sättas ut?
- Tre preliminära platser har pekats ut, en i Stockholms skärgård, en utanför Nyköping och en på norra Gotland. Vi har valt platser där vi tror att många av torskarna kommer att stanna kvar och därmed kan återfångas när de växt till sig. Förhoppningen är att de första torsklarverna ska kunna sättas ut redan sommaren 2021. Projektet kommer pågå i fem år, berättar Lars Vallin.

Fiskodling förknippas med många miljöproblem, hur hanteras det i projektet?
- Den verksamhet som planeras i projektet skiljer sig väsentligt från traditionell fiskodling och innebär inte den storskaliga miljöpåverkan som fiskodling ofta är förknippad med. Anläggningen är landbaserad och torsklarverna kommer inte att matas. Avelsfiskarna kommer inte att befruktas artificiellt, utan får leka i kylda bassänger. Vi eftersträvar alltså att efterlikna så naturliga förhållanden som möjligt, förklarar Lars Vallin.

Kommer projektet att rädda Östersjötorsken?
- Projektet är ett forskningsprojekt för att svara på frågan om det går att sätta ut torsklarver som överlever till vuxen storlek. Om det visar sig fungera så kan metodiken skalas upp och bidra till att återuppbygga Östersjöns torskbestånd. Men utsättningar ska inte ses som en långsiktig lösning utan miljöproblemen i Östersjön måste åtgärdas och fisket måste få en långsiktigt hållbar förvaltning, avslutar Joel Norlin.

Läs mer om BalticWaters2030 och projektet ”ReCod - utsättning av småtorsk i Östersjön” på balticwaters2030.org.

Bw2030_1rad_rgb-400

Mer info om Sportfiskarnas del i ReCod: 

Joel Norlin, 08-410 80 632, joel.norlin@sportfiskarna.se

Lars Vallin, 072-20 87 011,  lars.vallin@sportfiskarna.se

Kategorier: Nyheter förstasidan, Miljö, Pressrum, Region Öst | Taggar: |
Click [Settings] button to set the relationship between the current module and data module

Nyhetsarkiv