Neddragningar av kalkningen i Västra Götaland

vaatmarkskalkning-ro...
Foto: Rolf Johansson

För andra året i rad sparar länsstyrelsen i Västra Götalands län in på våtmarkskalkningen i länet. Sportfiskarna finner neddragningarna mycket oroande, särskilt då kunskapsläget är osäkert vad gäller riskerna för biologiska skador.

I fjol drog länsstyrelsen I Västra Götalands län ner på kalkningen i Dalsland, Borås och Marks kommun med cirka 2000 ton våtmarkskalkning. Skälet som då angavs var besparingsskäl och att det fanns en buffert i kalkade våtmarker som gjorde det möjligt att dra ned på kalkningen, men neddragningen skulle vara av engångskaraktär. I år fick länets huvudmän information om att det åter saknades tillräckliga medel för att täcka alla kalkbehov. På grund av resursbrist kunde man inte använda mer precisa metoder än att dra ner 30% på kalkgivan för alla våtmarker över 1 ton. Sportfiskarna har vänt sig till Johan Larsson, avdelningschef på Fiskenheten, för att få mer information om vad som ligger bakom neddragningen.

Hur kommer det sig att ni för andra året i rad drar ned på kalkningen i länet?
- Vi kalkar enligt riktlinjerna från HaV. Kalkningen har alltså inte fått mindre än i fjol. Men på grund av ökande kalkpriser har vi nu inte längre råd att kalka alla våra åtgärdsområden enligt tidigare. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med medel.

I fjol sa ni att ni ansåg att det fanns en kalkbuffert i våtmarkerna. Hur ser det då ut nu efter vårens extrema högflöden. Kan ni vara säkra på att ni nu inte riskerar biologiska skador i målvattendragen med dessa neddragningar?
-Vi kan inte vara säkra, men vi tror att vi klarar att hålla pH-målen genom att det fortfarande finns en buffert i våtmarkerna.

30% neddragning av kalkmängd för våtmarker ger ju inte automatiskt 30% besparing av tilldelade kalkmedel då spridningskostnaden/ton blir högre. För exempelvis Sportfiskarna i Västs del är antalet objekt nu lika stort minus ett enda objekt. Är det verkligen en besparing att dra ned på kalkningen på detta sätt?
-Ja, det blir ändå en viss besparing.

Finns det anledning att vara orolig för att en intern dragkamp om tilldelade medel på länsstyrelsen kan resultera i en neddragning av kalkningsinsatserna?
-Nej, detta handlar inte om någon intern dragkamp på länet. Vi har inte tillräckligt med medel. Men huvudmännen får kalka mer om de vill för egna medel. När vi har tagit fram den nya regionala kalkplanen för länet med uppdaterade försurningsbedömningar och uppskattning av kalkbehov mm så hoppas vi kunna se tydligare var vi kan dra ner och avsluta kalkningsobjekt. Och vi kan då ansöka till HaV om medel för våra faktiska behov.

Sportfiskarna kommenterar:

Det är mycket olyckligt om tillgången på medel ska styra hur mycket man kalkar och inte de faktiska kalkningsbehoven på länet. Att medvetet behöva riskera biologiska skador efter alla år man kalkat och försökt upprätthålla biologiska värden är mycket olyckligt. Då västkusten är landets mest försurningsdrabbade område är även Västra Götaland det största kalkningslänet och här finns många bestånd av öring, lax, mört och flodpärlmussla som fortfarande är beroende av att kalkningen upprätthålls. Är kalkbehoven större än vad man klarar att täcka med de medel som fördelas idag måste mer medel skjutas till. Sportfiskarna i region Väst som även utför kalkningsverksamheten i Göteborgsregionen kommer fortsatt att bevaka kalkningsfrågan i länet mycket noga. Bland annat genom samverkan med övriga huvudmän i länet.

Kategorier: Miljö, Försurning, Region Väst | Taggar: |

Nyhetsarkiv