Rapport om kalkeffekten på fisk i sjöar nästan i mål

roach-800
Foto: Storfiskregistret / Den försurningskänsliga mörten är viktig för utvärderingen. Lite kuriosa är att de äldsta kända mörtarna från södra Sverige fångades vid tidiga provfisken i försurade sjöar.

Kerstin Holmgren, forskare på SLU, Institutionen för akvatiska resurser, närmar sig nu slutversion av rapporten om utvärderingen av effekter av kalkning på fisk i sjöar. En stor utmaning för det utdragna arbetet har varit ett mycket omfattande och spretigt grundmaterial.

Effekten av kalkning på fisk i sjöar har följts upp genom nätprovfisken under mer än 30 års tid. Det finns väldigt mycket data att utgå ifrån, och 6482 nätprovfisken i 2041 sjöar har analyserats. Något som försvårar utvärderingen är att det oftast saknas data från tiden innan sjöarna kalkades för första gången. De som utförde kalkningen tänkte helt enkelt inte på betydelsen av att provfiska innan kalkningen inleddes. Mer kompletta tidsserier av provfisken i sjöarna och fler okalkade referenssjöar hade även förbättrat möjligheterna att jämföra effekterna. En annan svårighet är att metodiken för standardiserade nätprovfisken har ändrats och idag används nät som i högre grad fångar små fiskar. Olika nät ger olika utfall vilket försvårar möjligheterna att jämföra och utvärdera resultaten.

Hög ambitionsnivå
Havs- och vattenmyndigheten som är beställare av rapporten hade många frågor som de hoppades få svar på.  Främst ville de veta hur fiskfaunan hade förändrats i kalkade sjöar och hur den då skiljde sig mot tillståndet innan kalkning och mot okalkade sjöar. De ville även veta om det gick att utvärdera effekterna utifrån hur kalkningen bedrevs, exempelvis om det fanns skillnader i effekterna mellan direktkalkning och uppströms kalkning, överkalkning eller normal kalkning mm. Den kommande rapporten försöker besvara de ursprungliga frågorna, även när det analyserade datamaterialet inte ger heltäckande svar.

Den försurningskänsliga mörten har en nyckelroll för utvärdering
Förekomst av den försurningskänsliga mörten det i särklass vanligaste motivet för att kalka sjöar. Rom och yngel är betydligt mer försurningskänsliga än vuxna fiskar. Ettåriga mörtar i provfiskefångster indikerar att kalkningen har lyckats ge en vattenkvalitet som behövs för framgångsrik mörtlek och yngelöverlevnad. I ett antal sjöar i försurningsdrabbade områden har mörten försvunnit på grund av försurningen och sedan återetablerats genom inplantering. Kuriosa är att de äldsta kända mörtarna från södra Sverige fångades vid tidiga provfisken i försurade sjöar. Åldersrekordet på en sådan ”surmört” var 26 år!

Några preliminära slutsatser
Det finns fler fiskarter och mer biomassa av fisk i provfisken efter än före kalkning, men bytet av nät i provfisket komplicerar jämförelser över längre tid.

I okalkade sjöar varierade alla undersökta fiskvariabler som förväntat i förhållande till pH under tre år innan provfisket. Till exempel ökade antal arter, biomassa och andel små mörtar med ökande pH. Däremot saknades sådana tydliga samband med pH i de kalkade sjöarna. Ovanligt höga eller låga värden i provfiskefångster från kalkade sjöar säger därför inte mycket om hur kalkningen har fungerat från år till år.

Återetablerade mörtbestånd verkar ha relativt regelbunden rekrytering i kalkade sjöar, men åldersbestämning behövs för att upptäcka uteblivna årsklasser. Det är svårt att uppskatta mörtens ålder utifrån enbart längd då fiskarna kan växa olika fort i olika sjöar.

- Om fiskövervakningen före och efter kalkning hade skett i fler sjöar på ett enhetligt sätt, så hade utvärderingen förmodligen gett tydligare resultat. Men rapporten kommer att vara betydelsefull även om resultaten inte blir så tydliga som vi hade kunnat önska, kommenterar Kerstin Holmgren.

Arbetet med rapporten presenterades under den svensk/norska försurnings och kalkningskonferensen i Göteborg i november. Författare är forskarna Kerstin Holmgren och Erik Petersson på SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet. Rapporten ingår i HaV:s rapportserie med utvärderingar av kalkeffekter på olika biologiska motiv för kalkning. Den kommer nu att färdigställas och publiceras under 2020.

Kategorier: Miljö, Försurning | Taggar: |

Nyhetsarkiv