Följ Sportfiskarnas valenkät: Socialdemokraterna

socialdemokraterna
Grafik: Sportfiskarna

Riksdagsvalet 2018 närmar sig och Sportfiskarna har ställt de åtta riksdagspartierna mot väggen. Fram till valdagen 9 september kommer vi nu att presentera deras svar. Här kommer Socialdemokraternas svar.

Det är en svår uppgift att välja vilka ut frågor vi vill att partierna svarar på. Denna gång prioriterade vi frågor om torsk och bottentrålning, vattenlagstiftningen, förvaltning av skarvbeståndet, tilldelning av medel till havs- och vattenmiljöanslaget samt vad partiet ville göra för sportfisket. Valenkäten i publicerades även på sidan 84–88 i nummer 3 av Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske som utkom i juni.

Torsk och bottentrålning
Torsken har en nyckelroll i Östersjöns ekosystem som toppredator, men torskbestånden befinner sig i allvarlig kris på grund av åratal av kraftigt överfiske och negativ miljöpåverkan från främst övergödning och ett förändrat ekosystem. Exemplet Öresund som varit trålfritt sedan 1932 visar att rätt förvaltade kan fiskbestånden räcka till både ett småskaligt hållbart kustfiske och ett samhällsekonomiskt lönsamt sportfiske. Sportfiskarna vill nu stoppa bottentrålningen i Östersjön för att ge bestånden en chans att återhämta sig.

Ställer sig ert parti bakom ett stopp för bottentrålning?

Svar: Vi socialdemokrater är i grunden för ett stopp för bottentrålning både i svenska vatten och i EU. Men Sverige har redan idag ett trålningsförbud i den delen av havet där den svenska regeringen har helt eget bestämmande. Upp till 4 (nautiska mil). Men det finns några som vi anser väl motiverade undantag. I övriga vatten är det en förhandling med de länder som fiskar där. Någon vilja från resten av EU och från andra länder som idag trålar genom bilaterala avtal nära Sverige att diskutera ett förbud finns inte för närvarande.

Vattenlagstiftning
I det nya förslaget för lagstiftning för vattenkraften kom fokus att ligga på att ”värna vattenkraften” snarare än på miljöanpassning och återställning av de skador vattenkraften åsamkat naturen. Förslaget innebär även att mängder av samhällsekonomiskt olönsamma mindre kraftverk, som på många sätt skadar naturen, får tillstånd tillsammans med tusentals funktionslösa dammar. Hur lagförslaget om en miljöanpassning av vattenkraften slutligen tillämpas i praktiken bestäms nu bland annat av arbetet med myndigheternas nya vägledande material för bedömningsgrunder, utfallet av domstolsmål där den nya lagen ska tolkas och upprättandet av ekonomiska styrmedel i branschfonden för finansiering av miljöåtgärder.

Är ert parti nöjda med lagförslaget, eller skulle ni i något avseende vilja förändra det?

Svar: Lagförslaget är resultatet av en överenskommelse mellan fem riksdagspartier i den så kallade energiöverenskommelsen. I en överenskommelse får alla parter ge och ta och vi socialdemokrater står bakom överenskommelsen.

Förvaltning av skarv
2012 beräknades det svenska beståndet av mellanskarv uppgå till 200 000 individer. Beståndet i Europa beräknas idag vara det största på 150 år. Enligt en rapport från SLU äter mellanskarven längs ostkusten mer än 3,5 gånger så mycket abborre som det totala uttaget från allt fiske i samma område. I den kraftigt övergödda och påverkade Östersjön har arten funnit en outnyttjad ekologisk nisch där den kan öka kraftigt och enligt utvärderingar av fiskefria områden bevisligen hindra fiskbestånd från att återhämta sig.

Kommer ert parti att arbeta för en striktare förvaltning av skarv för att skydda känsliga fiskbestånd?

Svar: Det finns idag en möjlighet för länsstyrelserna att besluta om jakt på skarv. Men det är inte ett politiskt beslut att avgöra exakt hur många som ska jagas och var de ska jagas. Det viktigaste politiska jobbet handlar om att arbeta för att minska den biologiska obalans som råder i Östersjön och som ligger bakom det stora men för närvarande minskande antalet skarvar i Östersjön: att arbeta mot övergödning och ohållbart fiske av de rovfiskar som konkurrerar med skarven.

Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Tilldelningen av medel till Havs- och vattenmyndigheten och det breda havs- och vattenmiljöanslaget har en nyckelroll för att konkreta fisk- och vattenvårdsåtgärder genomförs ute på länen och i våra kommuner. Pengarna går exempelvis till kalkning av försurade vattendrag, åtgärder mot övergödning, fiskevård, miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I år ligger anslaget på totalt 950 miljoner kronor. Den sittande regeringen har föreslagit en fortsatt höjning av anslaget under 2019 och 2020. (1 032 565 000 kr 2019, respektive 1 087 565 000 kr 2020)

Hur mycket medel avser ni att tilldela havs- och vattenmiljöanslaget 2019 och 2020?

Svar: Vi stor givetvis fast vid vårt preliminära budgetförslag men vårt förslag på den exakta budgeten för 2019 ska vi besluta i höst. Vi är också fast beslutna att ta krafttag mot övergödningen och att klara miljömålen.

Sportfisket
Sportfiske är ett av våra största fritidsintressen med ca 2 miljoner utövare årligen och en årlig omsättning på drygt fem miljarder kronor. Med rätt satsningar har Sverige med sina mer än 100 000 sjöar och tusentals strömmar även möjlighet att locka ett ökande antal fisketurister från kontinenten som därigenom bidrar till en hållbar regional utveckling av exempelvis glesbygdskommuner.

Vad vill ert parti göra för att stärka sportfisket?

Svar: Sportfisket är en mycket viktig verksamhet i Sverige som vi självklart vill fortsätt att arbeta för att stödja på olika sätt. Vi menar att fritidsfisket också måste ses som en viktig del i arbetat med att öka besöksnäringen i Sverige.

Kategorier: Pressrum | Taggar: |
Click [Settings] button to set the relationship between the current module and data module

Nyhetsarkiv