Foto: Bengt Olsson / Åtgärdsarbetet i olika vattendrag kan komma att sinkas rejält om förslaget går igenom.
Regeringen gick under sommaren ut med ett förslag på ny lagstiftning för vattenkraft. Det är inte en helt ny lag för vattenverksamheter där man tar ett helhetsgrepp på vattenmiljöfrågorna, som Sportfiskarna hade hoppats. Istället har man valt att skruva lite på den befintliga lagstiftningen för att kunna miljöanpassa vattenkraften. Markavvattning och andra jord- och skogsbruksrelaterade vattenfrågor väljer regeringen att avvakta med.
Ett av de bärande förslagen i remissen innebär att alla vattenverksamheter med tillhörande elproduktion ska prövas för att få moderna miljötillstånd enligt en särskild prövningsplan. Planen ska tas fram i samarbete mellan berörda myndigheter och ska innehålla en prioriteringsordning utifrån avrinningsområde samt tidpunkter då de olika verksamheterna/vattendragen senast ska vara prövade, senast inom 20 år. I prövningen ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av miljöförbättrande åtgärder och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
-Sportfiskarna är mycket positiva till att vattenkraften efter alltför många år som miljöförstörare, ska få moderna tillstånd med villkor som tar hänsyn till fisk och miljö. Men det finns avgörande brister i förslaget, kommenterar Christina Lindhagen, sakkunnig vattenmiljöfrågor.
De ca 500 vattenkraftverk som idag bedrivs utan gällande tillstånd och därmed utan några som helst skyddsåtgärder och villkor för att vi ska uppnå miljökraven i vattendirektivet, ska enligt remissförslaget få bedrivas vidare utan möjlighet för tillsynsmyndigheten att som idag förelägga dem att söka tillstånd, till dess att de tilldelas ett datum enligt prövningsplanen då verksamheten senast ska ha tillstånd (så kallat moratorium). Tillsynsarbetet är idag det enda någorlunda väl fungerande verktyget för att få åtgärder i vattenkraften genomförda, och detta arbete ser alltså ut att pausas i och med regeringens förslag.
Moratorium och prövningsplanen innebär att åtgärder i vattenkraften skjuts på framtiden, eftersom den nya lagstiftningen först måste sjösättas (enligt preliminär plan mars 2018) och den nationella planen tas fram (preliminärt 2019) innan man sätter igång med prövningarna i domstol och till sist kan vidta de fysiska åtgärderna i fält. Det innebär en död hand över åtgärdsarbetet till ca 2022, då man kan förvänta de tidigaste åtgärderna i vattendragen vara genomförda och ge miljönytta.
För Sportfiskarna är det helt oacceptabelt med en sådan paus i åtgärdsarbetet, inte minst med tanke på de hotade arter och stammar som riskerar att försvinna för att vi inte gör något. Den starkt hotade ålen får därmed fortsatt malas sönder i turbinerna i ytterligare några år, och svaga lax- och öringstammar kan tyna bort i väntan på åtgärder.
För de avrinningsområden som kommer sist i prövningsplanen kommer åtgärderna att vidtas långt senare än 2027 som är slutdatumet då åtgärder ska vara genomförda enligt vattendirektivet. Det handlar enligt förslaget om ca 7400 kraftverk och dammar som ska prövas.
Genom en frivillig fond ska vattenkraftnäringen bidra med totalt 10 miljarder SEK till miljöåtgärder under de 20 år som åtgärder ska genomföras enligt den framtagna prövningsplanen. Fonden kommer att täcka prövningskostnader och 85 % av åtgärder som t ex fiskvägar, och dessutom produktionsbortfall som överstiger 5 % av den totala elproduktionen.
Remissförslaget hanterar inte de tusentals dammar som också utgör stora miljöproblem i vattendragen. Man föreslår att regeringen får meddela föreskrifter som innebär att även vattenverksamheter som inte har någon koppling till produktion av vattenkraftsel (dvs. övriga dammar) kan omfattas av moratorium, därmed kan alltså även miljöåtgärder vid övriga dammar skjutas på framtiden. Kraftbolagens fond kommer inte att finansiera åtgärder i dammar utan elproduktion. Det gör att man på sikt kommer att kunna miljöanpassa vattenkraften, men att åtgärda andra dammar kan bli svårare så länge finansiering saknas. Då blir det ju förstås svårt att uppnå fria vandringsvägar i vattendragen.
Att man kan finansiera åtgärder i vattenkraften genom vattenkraftbolagens fond är förstås positivt på ett sätt, men kan också bidra till att man har råd att bygga fiskvägar vid de minsta kraftverken där man annars hade tvingats att riva ut hela anläggningen. Fiskvägar är en dålig kompromiss för fisken då det inte är säkert att fisken hittar dit, vilket kan leda till förseningar i vandringsmönster och ett sämre lekresultat. Fingaller framför turbiner kan minska men sällan eliminera dödligheten för fisk vid nedströmsvandring. För fisken och den biologiska mångfalden är utrivning nästan alltid att föredra. Fiskvägar istället för utrivning kan också betyda att de miljöåtgärder som kommer att genomföras i en del fall inte kommer att vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsnormerna.
En positiv del i förslaget är att man tar fasta på praxis från den så kallade Weserdomen från EU-domstolen. Därmed ska tillstånd inte få meddelas till verksamheter som medför försämring eller kan äventyra uppfyllande av miljökvalitetsnormerna.
-Sportfiskarna menar att regeringens förslag på intet sätt får leda till att åtgärdsarbetet stannar upp, utan tvärtom måste mer åtgärder stimuleras ytterligare. Avgörande är också att regeringen löser finansieringen av de tusentals dammar som inte kommer att finansieras genom kraftbolagens fond, säger Christina Lindhagen.
Förbundet vill uppmana medlemmar, klubbar och distrikt samt övriga som värnar våra vatten att svara på remissen som hittas här.
Mer detaljerade synpunkter på lagförslaget kommer att publiceras i början av oktober på www.sportfiskarna.se