Så gick det för Östersjölaxen i år

laxfangst_ted_logard...
Foto: Ted Logart

Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas har sammanställt årets uppgångar av Östersjölax i de olika älvarna.

Sammanställningen är baserad på resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälv i norr till Mörrumsån i söder. De flesta resultaten är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras, men redan nu kan en tydlig bild presenteras över landets laxuppgång 2016. Glenn Douglas kommenterar även vad som lokalt har påverkat laxuppgången i älvarna.

Torne älv levererar: nära rekord!
För laxälvsgiganten Torne älv förutspåddes 2016 att bli ett mellanår, men så fel det blev. Ekoräknaren som ligger vid Kattilakoski 100 kilometer uppströms mynningen gick varm hela sommaren och slutsiffran stannade på närmast otroliga 98 921 fiskar, nästan i nivå med rekordåret 2014 då 100 000 laxar steg. En rekordtidig start blev det med 20 603 laxar förbi räknaren redan den 9 juni, detta jämfört med superåret 2014 då runt 3 000 laxar hade registrerats vid samma datum. På grund av regelbunden nederbörd under hela sommaren var fisket mycket bra i de översta delar av älven och platser som Kangos med Lainioälven var mycket givande. Glädjande var att antal svampangripna och sjuka laxar var betydligt mindre 2016 än föregående år. Torneälven är därmed världens största Atlantlaxälv och det kommer att bli spännande att se hur både beståndet och sportfisket utvecklas framöver.

Kalix älv en besvikelse
Endast 8 439 laxar registrerades i år vid Jockfallstrappan. En halvering jämfört med rekordåret 2013 och älven är nu totalt överskuggad av sitt granne i norr. Tyvärr räknades inte fisken i biflödet Ängesån i år. Men räknaren vid trappan i Linaälven, en sidogren till Ängesån, noterade en uppgång på över 798 laxar. Sportfisket var bra i hela Kalix älv, men Sportfiskarna bedömer att älven fortfarande inte har uppnått sin fulla potential. Tack vare återställningar och reglering av nätfiske vid kusten fortsätter Kalix älvs öringbestånd att återhämta sig med 311 fiskar som passerade Jockfall. Varför Kalix älv inte visar på någon uppåtgående trend kan diskuteras, men vi måste få ett bättre faktaunderlag. Därför bör ett modernt och pålitlig räkningssystem installeras vid mynningen till Kalix älv.  

Råne älv
1454 laxar registrerades av ekoräknare vid Gunnarsbyn i år. Förvaltning med laxplomber har fortsatt vara en framgång och på grund av den framsynta utvecklingen av fiskeförvaltningen fick Råneälvens norra kortfiskeområden tillstånd att påbörja laxfiske tidigt, med endast catch and release fiske, t.o.m. 18 juni.

Råneälven är populärt bland flugfiskare och de står för 92% av fångsterna i älven och 81% av all fångad laxar återutsattes under 2016. Att en sådan relativ liten och tidigare mindre känd älv, börjat förvalta fisket med hjälp av den senaste tekniken bådar mycket gott för framtiden. 

Pite älv, nytt rekord!
Uppvandringen vid trappan vid Sikfors kraftverk har fortsatt att förbättras även under 2016. I år har 2008 laxar och 1219 öringar passerat fisktrappan, ett nytt rekord för både lax och öring! (1906 laxar och 1011 öringar passerade i fjol) En del förbättringar har gjorts i fisktrappan med ökad mängd lockvatten. En eko-räknare har också funnits i drift cirka 1,5 km nedströms kraftverkets trappa och med hjälp av denna kommer man förhoppningsvis att visa hur kraftverket påverkar vandringen då det gäller fördröjning av fisk förbi Sikfors kraftverk. Trots att trenden är positiv borde avsevärt fler fiskar klara av att passera kraftverket.

Med 1219 vilda havsöringar har Pite älv troligen det starkaste beståndet av havsöring i de nordligaste länen och anledningen till den ökande uppvandringen är reglering av nätfisket på kusten, striktare sportfiskeregler i älven, frivillig inlösen av fällor vid kusten och fiskevårdsåtgärder i älven. Arbetet med inlösen av fiskeplatser för fällor längs kusten har utökats något sedan 2015. Detta medför att ännu fler öringar och laxar kan hitta in i Piteälvens mynning och vidare upp i älven och dess biflöden under kommande år.

Byske älv
Räknaren vid Fällfors 30 km uppströms mynningen visar en preliminär siffra på 4 785 laxar och öringar. Satsningar på frivillig inlösen vid kust och mynning fortsätter och detta ger bra gensvar vid ökande laxuppgångar. Tyvärr är lokala fiskevattenägare nu undantagna från fångstrapportering, vilket gör det svårt att nu jämföra resultaten mot de tidigare väldokumenterade fångstuppgifterna.

Vindelälven: investeringar för framtiden
Preliminära siffror från Stornorrfors kraftstation visar att cirka 10 000 individer av både lax och öring har passerat fisktrappan, vilket var en högre notering än väntat. Fisket i älven var mycket bra i området kring Vindeln och mot säsongsslutet var fisket även bra i älvens övre delar. Oroande var att många fiskar var påverkat av svampangrepp och dog redan under försommaren. SVA förflyttade resurser från Torneälven, vars sjukdomsfrekvens var betydligt lägre, till Vindelälven för provtagningar och vi inväntar nu provsvarsanalyser från SVA.

Under vintern genomför Vattenfall ytterligare en åtgärd för att förbättra uppströmsvandringen, den besvärliga Baggböleforsen i Umeälvens torrfåra ska byggas om för att fungera bättre för uppströmsvandring. Samtliga parter i processen tror att denna åtgärd kommer att ge mycket god effekt. Vindelälven väntas få rikliga återgångar med lax om 1-3 år. Vindelälvens Fiskeråd har initierat ett EU-projekt för att återetablera havsvandrande öring till älvens biflöden. Projektet är femårigt och väntas ge god effekt på det idag mycket svaga vilda havsöringsbeståndet.

Ljungan
Eftersom Ljungan består av både kompensationsutsatt fisk och vildlax med lek nedströms Viforsens kraftverk är det svårt att få fungerande statistik för antal återkommande fisk. Sportfiskets fångster kan ge en indikation på beståndsstatusen men Ljungan 2016 har präglats av mycket lågt och varmt vatten, vilket har resulterat i sämre fiske. Ändå har 102 laxar, störst på 16,5 kg, med medelvikt på 5,8 kg och 714 havsöringar, störst med 7,5 kg, medelvikt på 1,85 kg fångats. Lokala experter och sportfiskare anser dock att det var en mycket god laxuppgång och har sett mycket fisk.

Kåge älv
I Sveriges nyaste vildlaxälv Kågeälven är det endast catch and release-fiske på lax som gäller. Förvaltningsorganisationerna längs älven har varit med och återetablerat beståndet av lax i älven och anser att det fortfarande är för få fiskar som kommer tillbaks för att den ska tåla någon beskattning. Än så länge saknas en fiskräknare i Kågeälven men eftersom älven är så väl förvaltad kan fångststatistik ge en fingervisning om hur mycket lax finns i älven och i år fångades 61 laxar jämfört med fjolårets 92. Kågeälven är en liten älv där vattenstånd och temperatur under sommaren har stor påverkan på uppvandringen och den torra sommaren gjorde att uppgången fördröjdes till i augusti. Havsöringsfisket har återigen varit fantastisk med 217 fisk med en medellängd på över 70 cm. Elfisket visar på fortsatt bra tätheter av både lax och öring vilket bådar gott för framtiden.

Åbyälven
Årets uppgångar i Åby älv visar på en ökning jämfört med i fjol med 155 laxar och 74 öringar (80 laxar och 49 öringar registrerades 2015).  Preliminära data från elfisket visar att fjolårets lek gick bra då tätheten av yngel har ökat mot tidigare år. Då det gäller fångsten i älven på det nedre området så är den något sämre än förra året, det är fångat 63 öringar (75 öringar i fjol) och 40 laxar (60 laxar i fjol). Nytt för i år var att man kunde välja om man ville få fångsten publicerad på hemsidan eller inte och den ändringen har mottagits väl av fiskarna. Det finns fortfarande ett mörkertal då det gäller fångstrapporter för Åbyälven men det verkar som att de är på rätt väg och folk i allmänhet har börjat förstå nyttan med att rapportera sin fångst.

Åby älv skulle kunna producera mycket mer fisk om Skellefteå kraft gjorda det rätta och rev ut Hednäs kraftstation. Kraftverket uppfyller fortfarande inte kravet i vattendomen från 1991 och att slösa ytterligare år på att försöka med olika lösningar för att säkra uppvandringen och nedvandringen av fisk är fel. Konsulter anlitade av Skellefteåkraft själva beräknade att det kan kosta mer än 15 milj.kr. om de ska få till vandringsförhållandena så nära ursprungsförhållandena som möjligt.

Om Skellefteåkraft nu verkligen vill ta sitt ansvar för miljön så borde man satsa pengar på en utrivning i stället.

Åby älvs FVO ser dock ljust på framtiden då de kommit en bit närmare en sammanslagning av övre och nedre områden så inom en snar framtid kommer det att finnas ett fiskevårdsområde från kusten till länsgränsen.

Testeboån: fiskevård har gett resultat
I Testeboån har uppvandringen av lax varit relativt bra. Testeboån är ett av de absolut minsta laxvattendragen runt Östersjön och då laxbeståndet var helt utslaget för två decennier sedan är de 75 laxar och 150 öringar som passerat räknaren ett glädjande resultat.

Även föryngringen ser bra ut och årets elfiskeresultat visar på riktigt höga tätheter på nästan alla provytor, det bästa resultaten sedan yngelutsättningarna upphörde för tio år sedan.

Nu ska Testeboåns största problem åtgärdas. Målsättningen är att Strömsbro kraftverk, som är beläget endast två kilometer från åns mynning i Bottenhavet, ska stängas för gott. Testeboån är alldeles för värdefull för att ett litet och mycket gammalt kraftverk ska få äventyra åns bestånd av lax och havsöring.

Sponsorer har finansierat driftstopp i kraftverket två dygn i veckan hela sommaren och hösten för att fisken ska hitta upp fiskvägen. Statistiken från fiskräknaren bekräftar att stoppen har god effekt.

Kraftverket är nu till salu och att informera och övertyga lokala politiker om vilket värde en stängning av kraftverket skulle få för Gävle har därför nu högsta prioritet. Sportfiskarna har bland annat tagit fram en broschyr om ån riktad till lokala politiker och tjänstemän.

– Testeboåns höga naturvärden i form av vildlaxvatten, Natura 2000-område och naturreservat innebär goda möjligheter till medfinansiering vid ett inköp av kraftverket. Lyckas vi skapa fritt fram för fisken i Strömsbro är sammanlagt tusen lekvandrande laxar och öringar ett realistiskt mål, säger fiskevårdaren Bernt Moberg, som varit med under hela återetableringsarbetet.

Mörrumsån
Mörrumsåns första fiskräknare finns i Marieberg, strax nedströms Svängsta och ungefär 15 kilometer uppströms åns mynning i havet. Här hade i slutet av oktober passerat cirka 1 500 laxar och öringar med en svag övervikt för lax. Uppvandringen 2016 är liksom de tre senaste åren positiv med avseende på antalet laxar. Under säsongen 2016 fångades cirka 1000 fiskar i Mörrumsån med en ganska jämn fördelning mellan lax och öring. Av dessa återutsattes 85%. Tyvärr påverkades blanklaxfisket av högsommartemperaturer i maj och juni men det fångades cirka 100 nystigna laxar med en snittvikt över 10-kilos gränsen. 

Mörrumsån har fortsatt ganska goda tätheter av smålax (0+) men elfiskeundersökningar visar på låga tätheter av havsöringens årsyngel. Orsaken är brist på goda uppväxthabitat, varför Mörrums Kronolaxfiske under säsongen har arbetet vidare med återställningsprojekt vid tre lokaler på den så kallade Vittskövlesträckan. I skrivande stund karteras det för att kunna gå vidare med arbetet under flera år framöver.  

De mindre älvarna
För de mindre älvarna som Lögde, Öre, Rickleån, Sävarån och Emån har uppgången varierat. Från Lögdeälven kom rapporter om bra fångster tidigt på säsongen men tyvärr saknas en fiskräknare vid älven så det är svårt att veta exakt hur stark årets uppgång är. Brist på nederbörd och kritiskt lågt grundvatten har påverkat både uppgångar och fisket i Emån.

Sammantaget ett positivt men varierande laxår
När laxen började återkomma rekordtidigt och i rikliga mängder trodde många att 2016 skulle bli ett rekordår, men tyvärr blev det inte så, ändå blev resultatet bra och de flesta älvar hade starka uppgångar. Många i norr börjar att inser att Torneälven kan vara en laxfiskedestination i världsklass. Vad som är det uppenbara nu när laxen återkommer till våra älvar är att det är viktigt att alla förvaltningsorganisationer måste vara förberedd på att förvalta resursen. Den turbulenta omorganisering som skedde i Byskeälvens FVO är riktigt oroande och tillsättande av en helt ny styrelse och fisketillsynskår precis inför årets laxsäsong skrämde troligen bort en del potentiella besökare. Mer resurser och professionalism bland lokala förvaltningsorganisationer är viktigt om vi ska ta tillvara de möjligheter som den återkommande laxen erbjuder.

Det som begränsar utvecklingen av merparten av våra svagaste vildlaxbestånd är fortfarande småskalig vattenkraft utan fungerande fisktrappor och smoltavledare. En bov i värstingklass är Skellefteå Kraft som omöjliggör utvecklingen i både Åby älv och Rickleån genom att behålla skadliga minikraftverk som inte nämnvärt bidrar till energiförsörjningen.  

Själva fisket under 2016 var lika varierade som vattennivåer i våra älvar och brist på regn påverkade en hel del. Detta visar än en gång att vill man fiska lax måste man vara beredd att ändra destinationen beroende på flödesförhållandena och fisktillgång. De som fiskade övre delarna av Torneälven blev inte besvikna med mängder med lax och regelbundet regn. Fördelen med det nya laxlandet Sverige är att det finns relativt gott om älvar med god fångstchans på lax och fisket är både billigt och lättillgängligt.

Mer information
Glenn Douglas: 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se

Projekt ”Laxförvaltning för Framtiden” är ett samarbete mellan Norrbottens Kommuner och Sportfiskarna med syftet att utveckla laxförvaltning inom Norrbottens vildlaxälvar.

Kategorier: Nyheter förstasidan, Strömmande vatten, Fiske, Miljö | Taggar: laxsjukdom |
Click [Settings] button to set the relationship between the current module and data module

Nyhetsarkiv