Laxåret 2013 – ett steg framåt?

Redan under de första sommarveckorna började lokalmedia i norra Sverige rapportera om rekorduppgångar av lax i Sveriges vildlaxälvar men bara nu när de sista laxarna återkommer till sina lekälvar kan en korrekt sammanställning göras.

Så hur blev laxåret 2013? Laxexperten Glenn Douglas på Sportfiskarnas Region Norr, presenterar här en färsk sammanställning av återvandringen i vildlaxälvarna.

Nedan redovisas resultaten från fiskräknare i vildlaxälvarna från Torneälv i norr till Mörrumsån i söder. De flesta resultaten är än så länge preliminära och kommer troligen att finjusteras. Det beror bland annat på att foton som tas av fisk i fisktrappor måste kontrolleras för att skilja bland annat mellan lax och havsöring, vilket är viktigt för att säkerställa statistiken, men är en mycket tidsödande uppgift. Endast efter justeringen kan exakta siffror presenteras, oftast i slutet av året. Men redan nu kan en tydlig bild presenteras över landets laxuppgång 2013.

Laxsmolt från Muonio älv.
Laxsmolt i Muonio älv. Foto: Bengt Olsson

Torneälv - fortsatt stark men inget rekord
Det var många som väntade med stor spänning för att se om Torne älv kunde uppnå samma fenomenala återkomst som 2012 när Torne älv överraskande räknades som världens främsta laxälv.  2013 blev inte ett nytt rekordår men ändå räknades cirka 52 000 laxar med ekoräknare vid Kattilakoski omkring 100 km från älvmynningen. Årets uppgång är bara 7 000 laxar mindre än fjolårets rekord och visar att Torne älv nu är den i särklass största laxälven i Östersjön. Fortsätter utvecklingen kommer den att vara bland de tre bästa i världen sett till fångstmängd – vem skulle ha trott det för 15 år sedan!

Kalix älv – rekord!
Efter många år med en svag- till vikande trend kunde Kalix älv äntligen visa ett positivt resultat och med en uppgång av mer än 15 000 laxar fullständigt krossades det tidigare rekordet från år 2000 på 8 890 laxar. Största fisken vid trappan i Jockfall var en monsterlax på cirka 1,5 m (yes that´s meters!!!) som vägde omkring 40 kg! Många lokala fiskare gladdes över årets uppgång och sportfisket blev riktigt bra under sista delen av säsongen.

Pite älv
Uppgången vid Sikfors trappan var cirka 1 340 laxar och ligger på samma nivå som 2012. Glädjande är att havsöringsbeståndet visat en klar och tydligt ökning de sista fem åren och räknades till över 900 vid trappan, en bra trend eftersom bara ett hundratal uppvandrande öringar återkom under första delen av 2000 talet. Ökningen av havsöringen sker på grund av nya fiskeregler vid kust och älv, frivillig inlösen av fällor vid kusten och fiskevårdsåtgärder i älven.

Byske älv
Byske älv visar en någorlunda positiv uppgång med cirka 3 500 laxar vid Fallforstrappan 2013. Sportfiskets fångster var också likvärdigt med 2012 som var ett av de bästa åren någonsin.  Positivt för framtiden är att öringbeståndet fortsätter att förstärkas och det visar sig även i att snittstorleken på fångade öring ökar.  

Vindelälven – nytt rekord!
För andra året i rad registrerades en rekordåterkomst med 17 200 laxar och öringar räknade vid fisktrappan av vilka mindre än 1000 individer var havsöring. Pågående arbeten med att lösa fiskvandringsproblematiken med kraftverkskomplexet vid Stornorrfors börjar ge positiva resultat. Detta kopplat till fiskevårdsåtgärder i älven och förvaltningsarbete både i älven och i Östersjön har nu lyft Vindelälven från ett snitt på under 1 500 fiskar under 70–90-talet till nuvarande återkomster av mer än 10 000 laxar.

Mörrumsån
Mörrumsån - landets flaggskepp inom laxfisket med sin genetisk mycket unikt laxbestånd visade på mycket bra spöfångster under 2013. Speciellt under våren och även sensommar och höst var fisket bra. Laxräknare vid Marieberg hade cirka 2 800 lax och öringar i en 50/50 fördelning och detta är ett av de bättre åren sen räkningen började. Klart är att mycket mer lax ryms i Mörrumsån men att 2013 var ett steg i rätt riktning.  

Ljungan och mindre laxälvar – svaga bestånd i behov av åtgärder
För mindre och oftast svagare älvar som Åby, Kåge, Lögde, Öre, Rickleån, Sävarån och Emån har uppgången varit varierande från svag till starkare. Ljungan som har en genetiskt unik vildlaxstam som karaktäriseras av att vara kompakt och grov har bland annat problem med skadlig vattenreglering. Här saknas tyvärr statistik över uppgången men den ska ha varit något bättre än tidigare år enligt lokala källor. Exempelvis Testeboån har inte tagit del av någon ökning av antalet lekvandrande laxar under 2013 och endast 20 laxar och 34 öringar har passerat uppvandringskontrollen som ligger två kilometer uppströms mynningen. Från och med 2013 kontrolleras även utvandringen av smolt i Testeboån. Kontrollen är endast partiell, men ger ändå en bild av antalet smolt. Antalet utvandrande laxsmolt är nu omkring två tusen stycken och det bedöms att Testeboåns potential ligger på runt tio tusen lax- och öringsmolt. Det är viktigt att komma ihåg att utgångspunkten för dessa älvar är mycket låga med bara ett fåtal fiskar vid de olika räknarna. Det är därför mycket svårt att fastställa trender för återkomster. Det är långt kvar tills dessa svaga bestånd kan räknas som säkra.

2013 ett steg framåt för de stora älvarna
Efter många svaga år har de stora vildlaxälvarna i Östersjön äntligen visat den potential de har som besöksmål för världens sportfiskare. Kan vi fortsätta med en uppåtgående trend för dessa älvar och samtidigt förmedla budskapet att Östersjölaxen har en betydligt högre genomsnittsvikt än laxen i exempelvis Skottland och Norge kommer vi att långsiktigt kunna skörda vinsten av att inte ha byggt ut alla våra stora vattendrag!

Dock ser vi en tudelad utveckling i de svenska laxälvarna med bättre återkomster i de nordligaste fjällälvarna samtidigt som de mindre älvarna fortfarande brottas med svaga återkomster. Om de mindre laxälvarna ska visa samma trend som de större vattendragen i norr kommer det att behövas ytterligare förvaltnings- och miljö åtgärder både lokalt och på EU-nivån. EU måste följa forskarnas råd för laxkvoter och det finns starka frågetecken runt efterföljning av kvoten bland vissa länders havsfiskare och dessa problem måste lösas för att vi ska känner oss säkrare inför framtiden. 

Sportfiskarna kommer att fortsätta jobba för laxens bästa och för att politiker och tjänstemän ska upprätthålla det viktiga arbetet med att skapa en långsiktig politik och ett regelverk som förbättrar vår gemensamma resurs - vildlaxen.

Mer information: Glenn Douglas: 0920-755 56, 070-570 22 89, glenn.douglas@sportfiskarna.se

Kategorier: Äldre nyheter | Taggar: |
Click [Settings] button to set the relationship between the current module and data module

Nyhetsarkiv