Sportfiskarnas projekt med att återintroducera flodpärlmussla fortsätter, bland annat i Bräkneån i Blekinge.
Som med så många andra bestånd av flodpärlmussla i södra Sverige har även Bräkneåns musslor problem med föryngringen. Orsakerna brukar vara igenslamning av bottnar och försurning, men även brist på värdfisk. Flodpärlmusslans larver lever nämligen sina första 8-10 månader på gälarna hos främst lax och öring, och på grund av bland annat vandringshinder i våra vattendrag gör små fiskbestånd att flodpärlmusslornas larver har dåliga chanser att hitta en lämplig värdfisk när de släpps ut av den gravida flodpärlmusslan. I metoden som Sportfiskarna använder sig av hålls gravida flodpärlmusslor och öringar tillsammans i vattenfyllda kar, vilket ökar chanserna enormt för att larverna ska kunna fästa på en värdfisk när de släpps från den gravida flodpärlmusslan.
I just Bräkneån är man dessutom osäker på om öringen är fungerande värdfisk för flodpärlmusslans larver. Beståndet är nämligen sedan 30 år öring från Mörrumsån, vilket skulle kunna påverka larvernas vilja att fästa på öringens gälar. Om den artificiella infektionen lyckas har man därmed inte bara hjälpt beståndet en bit på väg, utan även fått svar på om det nuvarande öringbeståndet faktiskt är en fungerande värdfisk.
Ofta kombineras den artficiella infektionen med vattenvårds- och biotoparbete i vattendragen, vilket i slutändan förhoppningsvis leder till bättre vattenkvalitet och ökade tätheter av värdfisk.
- Musslorna gör väldigt stor nytta genom att bland annat filtrera enorma mängder vatten varje dygn. De utför därmed viktiga ekosystemtjänster, säger Niklas Wengström på Sportfiskarnas regionkontor i Göteborg, där han också doktorerar på ämnet.
Häromdagen uppmärksammade Rapport projektet och i inslaget pratar Niklas Wengström mer om flodpärlmusslan:
http://www.svtplay.se/klipp/1361009/gravida-musslor-loser-gata