Bild: AI-genererad
En ny svensk fiskelagstiftning har varit ute på remiss. Bland förslagen finns bland annat ändrade förutsättningar för fisketillsynen samt anpassningar till EU:s krav på registrering och rapportering för fritidsfiskare.
I samband med att EU:s kontrollförordning har uppdaterats har det funnits stora behov av att uppdatera den svenska fiskelagstiftningen. Detta dels för att införliva nya EU-bestämmelser på fiskets område, men också för att den svenska fiskelagen helt enkelt varit utdaterad. Fiskelagsutredningen, en statlig utredning med namnet ”En moderniserad fiskelagstiftning” (SOU 2025:89), innefattar skärpt kontroll för yrkesfisket och även en hel del förändringar som berör sportfisket och fiskevården.
Sportfiskarna har lämnat ett yttrande i ärendet och nedan finns en sammanfattning av de för sportfisket och fiskevården viktigaste frågorna. Underst på sidan finns en länk till hela Sportfiskarnas yttrande.
Lagens syfte
Sportfiskarna menar att syftesparagrafen är alltför svagt formulerad och saknar tydliga mål för att förvaltningen måste ta hänsyn till fiskets miljöpåverkan samt negativa påverkan på bestånd av fisk och skaldjur. Utan ett tydligt överordnat skyddssyfte för miljö och bestånd faller förutsättningarna för att uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet inom fisket. Med dagens förvaltning av våra gemensamma fiskbestånd ser vi hur det ena beståndet efter det andra överfiskas och kollapsar genom bland annat kraftigt påverkad ålders- och storleksstruktur samt minskande biomassa. Fritidsfiskets roll i dessa beståndsnedgångar har varit ytterst marginell. Enorma rekreationsvärden har idag har gått förlorade, rekreationsvärden som bör lyftas fram bättre.
Registreringskrav för fritidsfisket – potential för bättre förvaltning
Sportfiskarna anser att det är positivt med det av EU beslutade systemet för registrering av och rapportering från fritidsfisket, förutsatt att systemet bidrar till bättre förvaltning och fiskevård – inte till mer byråkrati. Mycket av arbetet är delegerat till de olika medlemsstaterna och EU-kommissionens starka rekommendation är att implementeringen ska ske i nära samarbete med det organiserade sportfisket/fritidsfisket. Sportfiskarna ser också en möjlighet med att nationellt förvaltade arter såsom gädda, abborre och öring på sikt kan införlivas i ett sådant system, där skälen för det är bättre förvaltning och fiskevård. För detta krävs dock ett gediget utvecklingsarbete av den ansvariga myndigheten (HaV), där det även är helt nödvändigt att berörda organisationer och aktörer inom sportfisket inkluderas.
Fiskådra/kungsådra - urvattnat medeltida begrepp
Bestämmelsen om fiskådra (eller kungsådra) – kravet på passagemöjlighet för fisk – har funnits sedan medeltiden och har på olika sätt implementerats i anknytande lagstiftningar som exempelvis i historiska fiskelagar och i miljöbalken. Trots det har verkan med tiden blivit uppenbart urvattnad och behöver därför skärpas upp med tydligt formulerade krav. Det bör ske snarast och utan onödigt dröjsmål mot bakgrund av hotbilden mot arter som ål, lax och öring.
Fisketillsyn
Här föreslås flera förändringar som Sportfiskarna anser riskerar försämrade förutsättningar för fisketillsynen. Bland annat föreslås begreppet ”fisketillsynsman” bytas ut till ”fiskevakt”. Att ändra namn på begreppet i allt informations- och utbildningsmaterial, samt exempelvis på tillsynsvästar och kepsar med mera skulle snarast vara ett resursslöseri. Sportfiskarna menar att ”fisketillsynsperson” hade varit en bättre lösning, om begreppet måste försvinna. Sportfiskarna vill också poängtera att det är av högsta vikt att fisketillsynsmän även fortsättningsvis har befogenhet att genomföra kontroll av fritidsfiske längs kusten, vilket i nuvarande förslag inte är fallet.
Sportfiskarna anser vidare att en moderniserad fiskelagstiftning måste stärka skyddet och möjligheten att beivra fiskebrott för de som förvaltar fiske i enskilt vatten där man inte kan utfärda kontrollavgiften, det vill säga på enskilt vatten som inte är ett fiskevårdsområde (FVO). Idag kan inte fiskevattenägare som inte ingår i ett FVO använda sig av kontrollavgiften vid lokala regelöverträdelser. Ett FVO kan vidare bara polisanmäla olovligt fiske, det vill säga fiske utan fiskekort eller brott mot nationell lagstiftning, till exempel otillåten metod. Om någon har fiskekort och bryter mot regler som klubb, förening eller liknande satt upp kan alltså detta ej beivras.
Sportfiskarna vill se ett tydligare fokus på att värdera upp fiskebrottens betydelse, inte minst mot bakgrund av de stora värden som finns, både i kommersiellt fiske med sina stora landningar, men också i fritidsfisket. Man kan i sammanhanget jämföra med straffbestämmelserna i jaktlagstiftningen.
Trollingfisket i Mälaren
Det finns också specialregler för Mälaren kopplat till så kallat enskilt frivatten med frifiskerätt, där Sportfiskarna påpekar att möjligheten till trollingfiske måste finnas kvar.
Läs hela Sportfiskarnas yttrande här.
Läs samtliga inkomna yttranden här