Foto: Dan Blomkvist / Barriär med fiskfälla för puckellax i Vestre Jakobselv i Finnmark i norra Norge.
I år är det ett ojämnt år och då fylls nordnorska älvar åter av lekvandrande, invasiv puckellax. Norska staten satsar nu 68 miljoner kronor för att bekämpa arten och därigenom bevara vild atlantlax.
Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha), som har sitt ursprung i Stilla havet, har en tvåårig livscykel som innebär att beståndet leker vartannat år i älvarna. Puckellaxen i Norge är resultatet av utplanteringar som gjordes av Sovjetunionen/Ryssland med början under slutet av 1950-talet och sedan i omgångar fram till slutet av 1990-talet. Arten introducerades i älvar i nordvästra Ryssland (området runt Vita havet och Kolahalvön). Därifrån har fisken alltså sedan framgångsrikt etablerat sig och spridit sig västerut till norska laxälvar och dyker numera även upp i svenska vatten, samt bland annat också i Danmark och i älvar på Brittiska öarna.
Syftet med den inte särskilt genomtänkta introduktionen av den främmande arten var att skapa nya fiskeresurser. I älvarna vid Stilla havet finns två olika bestånd av puckellax vilket innebär att det återkommer puckellax varje år till älvarna, men i europeiska älvar har främst det bestånd som har en livscykel som avslutas ojämna år hittills etablerat sig. Därför återkommer nu puckellaxen framför allt ojämna år.
Foto: Dan Blomkvist / Puckellax känns bland annat igen på den kluvna stjärtfenan med svarta markeringar.
Förra gången puckellax invaderade norska älvar var alltså 2023 och då i rekordmängder, därför befarar Norska Miljödirektoratet att situationen i år kan bli ännu värre. Puckellax är nu till och med den numerärt dominerande laxarten i Norge, under 2024 registrerades bara 323 000 vildlaxar i norska älvar medan det 2023 steg över 481 000 puckellaxar. Även i Sverige kan vi i år förvänta oss fler rapporter av arten från våra älvar på Västkusten.
Exakt i hur hög grad puckellaxen är ett hot mot de redan minskande populationer av vildlax är oklart men det finns tre uppenbart stora risker:
1. Ökande konkurrens med atlantlax då puckellaxen är så talrik på lekområden i nedre delar av älvarna.
2. Övergödning och syrebrist då puckellaxen dör efter leken och stora mängder död fisk frigör stora mängder näring.
3. Ökad risk för sjukdomsspridning och svampinfektioner.
För att bekämpa puckellax installeras nu fällor i mynningen på 53 norska vildlaxälvar med den största insatsen vid Tanaälven. Att installera en fungerande fälla vid Tanaälven är en monumental uppgift som kräver enorma resurser, bland annat i form av en 400 meter lång barriär, AI-igenkänningsteknik och en budget på 19 miljoner svenska kronor.
AI-hjälpreda
För att de installerade barriärer inte ska vara ett hinder för vildlax har AI-teknik införts. All lax passerar en kamera och ett sluss-system, vildlax känns igen direkt av en kamera och kan då passera genom slussen och ta sig direkt vidare medan puckellaxarna styrs in i en fälla där de senare avlivas och tas om hand. Systemet med AI-igenkänning är alltså en positiv spinoff från den ansiktsigenkänningsteknik som nu sprider sig i världen.
Fiska och ät puckellax!
Foto: Dan Blomkvist / Puckellax säljs nu som Pinklax. Ett mer miljövänligt alternativ till odlad lax.
En av få positiva sidor med puckellax är att den är en utmärkt sportfisk och matfisk om den fångas direkt den stiger i älven. Detta har öppnat upp möjligheten till gratis fiske efter puckellaxen vid flera norska älvmynningar då älvorganisationer även vill få hjälp av sportfiskare för att få bort fisken.
Foto: Dan Blomkvist / Nystigen puckellax är en vacker och kraftfull fisk som dessutom har högt matvärde. Efter att ha gått upp i älvarna antar dock fisken snabbt lekdräkt och tappar då i matvärde.I många älvar kan man fiska puckellax gratis då särskilda zoner för fiske efter arten inrättas i mynningsområdena.
Puckellaxen kämpar länge och hårt och bjuder på långa rusningar med behov av mycket backing på flugrullen. Spinnare och små orangea flugor med långsam intagning funkar bra för att få napp. All puckellax ska omedelbart avlivas och den är en bra matfisk. Redan nu säljs årets fångst i affärerna i Sverige som norsk Pink salmon vilket kan ses som ett miljövänligt och relativt billigt alternativ till odlad norsk lax.
Om man fångar en puckellax i svenska vatten gäller naturligtvis samma sak som i Norge: fisken ska avlivas, den får INTE återutsättas, och fångsten ska dessutom rapporteras in: Rapporterar fångst av puckellax.
Stora resurser krävs till långsiktigt arbete
Det finns ännu ingen enkel universallösning på problemet, att bekämpa puckellax kommer fortsatt vara ett långsiktigt och metodiskt arbete. Därför kommer fångstfällor vara ett stående inslag i många norska älvarna under ojämna år framöver med syfte att bryta nuvarande ökningstakt och kämpa ner puckellaxbeståndet. Förhoppningsvis kan de potentiella riskerna för det norska vildlaxbestånd därmed minskas.
Den stora norska satsningen på puckellaxbekämpningen visar även på hur Norge och Sverige värdesätter och prioriterar vildlax olika. I Sverige avsätts nu endast små resurser för olika insatser för att bevara vår hotade Östersjölax medan Norge alltså satsar närmare 70 miljoner för att stoppa puckellaxen i ett drygt 50-tal älvar.
2025 är åter ett år med mycket svaga återkomster av lax till våra svenska älvar. Vi vet att mer åtgärder krävs för att vända utvecklingen, framför allt måste laxen skyddas under den del av livscykeln då de växer upp och lever i havet.
Sportfiskarna förväntar sig att regering och ansvarig myndighet nu ser och lär av Norges kraftfulla agerande för att framöver bättre värna vår egen resurs av vildlax.
Läs mer om puckellax: Arter och livsmiljöer - Havs- och vattenmyndigheten
Se fångststatistik över puckellax i norska älvar: Pukkellaks - miljodirektoratet.no