Antalet kvinnor som fiskar ökar – och abborre är alltjämt den populäraste arten att fiska efter. Det framgår av den nya rapporten Fritidsfiske 2024.
- Rapporten visar att intresset för fiske i Sverige är fortsatt stort och relativt stabilt samt att sportfisket har en stor samhällsekonomisk betydelse. Det är glädjande att se att fler kvinnor och tjejer åter har börjat hitta till fisket efter en liten minskning efter pandemin, kommenterar Sten Frohm, Generealsekreterare för Sportfiskarna.
Den nya rapporten bygger på den årliga enkät om svenskarnas fritidsfiskevanor som SCB genomför på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Med ”fritidsfiske” avses i statistiken allt fiske som inte sker med stöd av en yrkesfiskelicens eller personlig fiskelicens. Undersökningen omfattar alltså främst fiske för fångst till det egna hushållet, för rekreation, turism och tävling.
Antalet fiskare stabilt – fler kvinnor
Rapporten visar att omkring 1,2 miljoner svenskar mellan 16 och 80 år ägnade sig åt fritidsfiske någon gång under 2024. Det är ungefär samma siffra som 2022 och 2023 – däremot ökade antalet kvinnor som fiskar i den senaste undersökningen. Det är ett trendbrott efter att antalet fiskande kvinnor minskat sedan pandemin. Det ska också nämnas att till enkätsiffrorna tillkommer barn under 16 år samt personer över 80 år.
Abborren populärast – rödingen ökar
Den vanligaste målarten både i inlandsfisket och kust- och havsfisket är abborren. Noterbart här är att populariteten för röding har ökat till den grad att den slår sig in på topp 5. För havs- och kustfiske är makrill och öring de vanligaste arterna, främst på västkusten.
Mycket fisk återutsätts
Den sammanlagda fångsten som behölls 2024 uppskattas till 10 000 ton, varav 7 000 ton fångades i sjöar och vattendrag och 3 000 ton utmed kusterna och i havet. Den totala fångsten som återutsattes skattas till 17 000 ton, varav 13 000 ton i sjöar och vattendrag och 4 000 ton utmed kusterna och i havet.
Stor samhällsekonomisk betydelse
Fritidsfiskets sammanlagda utgifter för förbrukningsmaterial, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi under 2024 uppgick till cirka 6,4 miljarder kronor. Utgifter för större inköp, till exempel båtar eller dyrare redskap, skattas till 4,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna under år 2024 uppgick alltså till cirka 11,2 miljarder kronor.
– Vi ser en ihållande ökande trend gällande utgifter på kort sikt, årets notering är den högsta sedan starten av enkäten 2013, då siffran låg på cirka 2,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 140 procent under tidsperioden, justerat för inflation innebär det en ökning på cirka 80 procent. Skillnaden är statistiskt signifikant, förklarar Havs- och vattenmyndighetens utredare Gustav Enhol Blomqvist.
För att sätta fritidsfiskets ekonomiska betydelse i perspektiv kan det nämnas att det totala värdet av landningarna från det yrkesmässiga havsfisket 2024 låg på 967 miljoner kronor.
Läs mer:
Fritidsfisket i Sverige 2024
Fångststatistik för fritidsfisket - Data och statistik - Statistik om miljötillstånd - Havs- och vattenmyndigheten
Officiell statistik för svenskt fiske
SM – Statistiska Meddelanden - Data och statistik - Statistik om miljötillstånd - Havs- och vattenmyndigheten