Sportfiskarnas Michael Seeberg elfiskar i ett biflöde till Örekilsälven. Foto: Staffan Persson. Infälld bild: Gyrodactilus salaris under lupp. Foto: Tor Atle Mo.
Parasiten Gyrodactilus salaris även kallad laxjävul har spridits till Munkedalsälven, ett biflöde till västkustens laxpärla Örekilsälven. Sportfiskarnas Michael Seeberg upptäckte fyndet och efter vidare efterforskning så kommer smittan troligtvis från någon av hallandsälvarna söder över.
Sedan tidigt nittiotal har Sportfiskarna bevakat förekomst och frekvens av den fruktade laxparasiten Gyrodactilus salaris (läs artikel om parasiten), eller ”gyro” som den kallas i kortform. Parasiten är bara en halv millimeter lång men kan i stort antal ge dödliga konsekvenser för värddjuret, och på sikt hota hela laxbestånd. Parasiten finns i flera av våra västsvenska älvar men har aldrig tidigare etablerat sig norr om Göta älv. Tills nu. Michael Seeberg, projektledare inom fiskevård hos Sportfiskarna region väst berättar mer:
– Vi har hittat gyro på en laxunge från Munkedalsälven och det har bekräftats att just det släktet härstammar från i hallandsälvarna söder över. Troligtvis är det människan som spridit smittan, kanske via vadare, blöta filtsulor eller annan utrustning som inte hunnit torka innan de förflyttats mellan vattendragen.
Att laxparasiten ska ha nått älven via vandrande fisk är inte tänkbart då parasiten inte klarar saltvatten.
Sprid inte parasiten!
Gyroparasiten kan överleva i fuktiga miljöer i flera dygn och kan på så vis flyttas från ett smittat vatten till ett osmittat, via fiskeutrustning och annan fritidsutrustning. Det är därför viktigt att du som fiskar eller rör dig i vattendragen på västkusten, torkar eller desinficera fiskeredskap och annan fritidsutrustning som varit i kontakt med smittade vatten om du planerar att förflytta dig inom vattensystemet eller till ett annat.
Just nu samverkar myndigheter och organisationer för att ta fram säkerhetsåtgärder som ska införas så snart som möjligt för att förhindra ytterligare spridning av parasiten.
”Rebootar” smittade älvar med rotenon
Man kan likna laxparasiten med kräftpesten – har du väl fått in den i ett vattensystem så blir du inte av den, om du inte tar bort värddjuret helt. I Norge har laxparasiten decimerat flera laxbestånd och bland de värst drabbade älvarna finner du laxparadis som Driva, Rauma och Laerdal. Det är framför allt de näringsfattiga älvarna i Nordnorge där laxen kan leva upp till sex år i älven innan de blir smolt, som drabbas värst. Norska myndigheter har varit tvungna att ”reboota” hela vattensystem med rotenon för att bli av med parasiten. Problemet med rotenon är att man slår ut alla fiskbestånd i det behandlade vattnet. Finns det sjöar i vattensystemet så måste även dessa rotenonbehandlas och där kan det ju finnas andra arter som exempelvis röding. Rotenonbehandlingen tar tid och måste ofta upprepas flera gånger för att ge önskad effekt och det är inte sällan det misslyckas.
I Sverige har vi mer artrika vattensystem än i Norge och kan inte behandla dessa med samma radikala metoder. Dessutom är användning av rotenon förbjudet i Sverige.
HaV berättar i en nysläppt pressrelease att det i dagsläget inte är känt hur parasiten på sikt kan komma att påverka beståndet av lax i Munkedalsälven och Örekilsälven.
Läs HaV:s pressrelease om smittan i Munkedalsälven
Läs tidigare artikel om Sportfiskarnas arbete med parasiten.
Kort om Gyrodactilus salaris utbredning
1989 bekräftades första fyndet i Säveån på västkusten. 1991 fanns gyro i Ätran och därefter har parasiten spridit sig till 16 av 24 västsvenska laxvattendrag. Senast parasiten påträffades i ett nytt laxvattendrag var i Kungsbackaån 2017. Örekilsälven är härmed den älv med bekräftad infektion som ligger närmast norska gränsen.