Foto: Knuts Conny / Sportfiskarnas generalsekreterare Sten From konstaterar att det finns ett grundläggande systemfel i hur rekommendationerna för fiskekvoterna tas fram.
Idag publicerade havsforskningsrådet ICES de vetenskapliga råd som ska ligga till grund för EU:S fiskekvoter i Östersjön 2026. Trots fortsatt kris för flera bestånd rekommenderar ICES återigen ökade kvoter för strömming i centrala Östersjön.
– Att ytterligare höja strömmingskvoterna i det läge som Östersjön befinner sig i vore som att fortsätta gasa mot ett stup, säger Sten Frohm, Generalsekreterare, Sportfiskarna.
För andra året i rad innehåller ICES rådgivning rekommendationer om ökade kvoter i centrala Östersjön. Kvoterna föreslås hamna i intervallet 120 378 till 157 996 ton, vilket lågt räknat är en ökning med mer än 40 procent jämfört med 2025. I Bottenhavet och Bottenviken föreslås endast en liten minskning (mellan 55 869 och 62 684 ton jämfört med 66 446 ton 2025).
Detta trots att flera indikatorer fortsatt visar att havets ekosystem är ur balans. Tillgången på stor strömming har minskat kraftigt i flera områden, och det finns fortsatt oro för effekter på andra arter – bland annat födobrist för unga laxar och påverkan på torsken.
- Det är uppenbart att det finns ett grundläggande systemfel i hur rekommendationerna för fiskekvoter tas fram. Den svenska regeringen måste trycka på för att EU börjar utgå utifrån en försiktighetsprincip istället för en modell för att maximera uttaget, säger Sten Frohm.
Som Sportfiskarna tidigare påpekat ingår det inte i ICES uppdrag att väga in hur fisketrycket påverkar ekosystemet i stort, beståndens storleks- och åldersstruktur eller andra arters fortplantningsförutsättningar. Forskarna har dessutom själva konstaterat att rekommendationerna bygger på ett väldigt osäkert kunskapsunderlag. Trots detta har ICES råd de senaste åren vägt mycket tungt i utformningen av de fiskekvoter som beslutas av EU.
Mot bakgrund av årets råd anser Sportfiskarna att:
Kvoterna för det storskaliga trålfisket, särskilt på strömming, bör minska kraftigt. Försiktighetsprincipen ska tillämpas konsekvent, särskilt när osäkerheten i kunskapsunderlaget är stor.
Sverige bör driva på för att reformera ICES uppdrag, så att rådgivningen även beaktar ekosystemeffekter, beståndsstruktur och bifångster.
Sverige måste också skynda på arbetet med att åtgärda brister i registrering av landade fångster, för att ge ett korrekt underlag för framtida beslut.
Läs råden från ICES här:
Råden för Bottenviken
Råden för centrala Östersjön