Sportfiskarna har fått medel för att försöka återetablera Lagan-harren. Projektet planeras fortgå fram till 2027. Foto: Mathias Arnham.
Efter decennier av frånvaro tar Sportfiskarna initiativ för att återetablera harrbeståndet i Lagan. Med stöd från Havs- och fiskeriprogrammet planeras nu att introducera harren till Lagan, med hopp om att skapa ett hållbart reproducerande bestånd i framtiden.
Det sista beståndet av Lagan-harr tros ha dött ut i mitten av 1900-talet, sannolikt på grund av försurning och utbyggnaden av vattenkraften. Trots rykten om sporadiska fångster, har inga konkreta bevis för harrens närvaro i Lagan hittats. Under 2021/22 utfördes både eDNA-analyser och elfisken men inga spår av harr påträffats. Nu tar Sportfiskarna via projekt ”Sagan om harrens återkomst" ett ambitiöst grepp om att försöka återintroducera harr i vattensystemet.
Harr i olika årsstadier
Projektet blev beviljat medel i början av 2024 och planeras fortgå till 2027. Naturhistoriska riksmuseet har en Lagan-harr i förvar, fångad 1882. Sportfiskarnas tillika harrprojektets projektledare Ebbe Berglund fyller i:
– Genetiska analyser utförda av projektet via CGI på Naturhistoriska har visat, från en ännu opublicerad studie, att Lagan-harren är mer besläktad med den kontinentala harren från Danmark, England och Rhens källflöden än med den som simmar i mer nordliga vatten i Sverige, Vättern inkluderat.
Utsättningar av harr i olika årsstadier ska genomföras i projektet, från ögonpunktad rom till ungfisk på 7–8 centimeter. För att öka mångfalden och chanserna för återetableringen planeras utsättningar från tre olika populationer. Genom att sätta ut flera olika populationer sprider man riskerna och sannolikheten att en av populationerna trivs och anpassar sig till sin nya miljö ökar.
Naturhistoriska riksmuséet har bevarat harr från Lagan. Dessa bevarade fiskar kommer bli viktiga för projektet.
Krokån – idealisk för harr
Ett av de mest lovande områdena för projektet är Krokån, ett biflöde till Lagan, där bedöms förhållandena vara idealiska för harr. Med en god fallhöjd, riklig förekomst av sten, frånvaro av vandringshinder kombinerat med omfattande kalkningsinsatser, framstår Krokån som en närmast optimal miljö för harr. Den största utmaningen är dock det förändrade klimatet och det allt brunare vattnet, vilket gör valet av rätt harrpopulation ännu viktigare för projektets framgång.
– I biflödet Krokån finns det väldigt goda förutsättningar för att harren ska trivas, men utmaningarna är fortfarande stora här i södra Sverige, exempelvis på grund av varmare temperaturer, summerar Ebbe.
Informationsskyltar kommer att monteras på strategiska platser längs Krokån och Lagan som ett led i att informera allmänheten om projektets framsteg och mål. Detta görs i nära samarbete med Lagan-Hjörneredssjöarnas FVOF.
