Sven Norman är Sportfiskarnas egen "rödingdoktor". Foto: Anders Lundin
Kollegorna på Sportfiskarna säger stort grattis till Sven Norman från Prästholm i Norrbotten – som nu disputerat med sin avhandling kring röding och öring i fjällen.
Sven anställdes på Sportfiskarna 2022, parallellt med att han var doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan på Umeå Universitet. Nu har han försvarat sin avhandling och fått godkänt för densamma, och kan därmed börja sprida både kunskap och inspiration utifrån sin forskning.
Sven forskade kring betydelsen av sjöars djupförhållanden för storleksberoende interaktioner inom och mellan arter av laxartade fiskar i fjällen, och avhandlingen hade titeln ”Sjöbatymetri bestämmer öring- och rödingpopulationers storleksstruktur och biomassa”. Mycket av fältarbetet gjordes i Jämtlands och Västerbottens fjällvärld.
Kort sagt handlar det alltså om hur mycket fisk som produceras och hur stora de blir beror på hur djup sjön är och därmed vilken föda som finns. Slutsatsen är att det inte är den totala mängden fiskföda som produceras som är avgörande – utan snarare om hur fördelningen av föda är mellan äldre och yngre fiskar.
Utifrån din forskning – kan du nämna 3 saker som bör vägas in i framtidens förvaltning av fjällvatten?
1. Att fiskproduktion och tillväxt till stor del beror på sjöars djupförhållanden.
2. Att olika rödingpopulationer är olika känsliga för överfiske, även detta till stor del beroende på sjöars djupförhållanden.
3. Att för stor tillgång till juvenilt habitat eller juvenil resursproduktion kan vara negativt för populationers storleksstruktur då födokonkurrensen kan bli för stor vilket hämmar individers tillväxt.
Vad är din största oro kring exempelvis rödingens framtid?
– Förutom att rödingen är den av våra fiskar som troligen missgynnas mest av ett varmare klimat så har vi i dag en situation där fisket i stort sett är obegränsat i en stor andel av våra fjällsjöar avseende storleksbegränsningar och fångstuttag. Detta har troligen lett till att många rödingpopulationer i dag inte har så stora fiskar som de skulle kunna ha. Rödingen är inte så stor som den en gång varit. En del forskning visar att det är en väntad effekt av en varmare miljö för fisken, men vi kan även visa att fisket kan ha en betydande effekt.
Det går att påverka storleken på rödingarna i enskilda vatten. Foto: Anders Lundin
Hur stor är risken att påverka storleksstrukturen i ett medelstort fjällvatten genom sportfiske?
– Utifrån vår forskning kan jag inte ge en siffra på vad som är ett hållbart fiske i kg/ha, men i och med att vi har lyckats fastställa vilka mekanismer som styr de negativa effekterna av fiske i rödingpopulationer kan jag med relativt stor sannolikhet säga att storleksstrukturen påverkas även vid ”måttligt” fiskeuttag, säger Sven.
Ett uttag av fisk har bland annat två effekter som tydligt påverkar storleksstrukturen, enligt honom. Först och främst, tar man bort en stor fisk så finns den inte kvar, väldigt självklart. Den andra effekten är att den fisken som plockats upp inte kommer hjälpa till att ”beta ner” små individer som är starka resurskonkurrenter – detta leder då till att fiske ofrånkomligen leder till högre resurskonkurrens och då minskad tillväxt eftersom juvenila fiskar blir fler.
– Annan forskning än min visar dessutom att stora individer, i relation till mindre fiskar, är lättare att fånga på grund av deras högre mobilitet. Att man vanligtvis får så få, beror på att de är så få. Sedan blir ju det här en fråga för förvaltare att väga intressen mot varandra – det är självklart att vi ska utnyttja den här resursen men vissa vatten kanske bör tillåtas producera fisk efter sin kapacitet och där bör vi alltså begränsa fisketrycket för att skydda de stora individerna.
Mycket av rödingfisket sker på inplanterad fisk. Tror du att fisk som överlever i dessa vatten uppvisar samma utveckling som vilda bestånd?
– Jag ser ingen anledning att tro något annat. Om populationen dessutom inte reproducerar sig i sjön kan man ju även förvänta sig att konkurrenstrycket från juvenil fisk är obefintligt om sättfisken är ensam art i sjön (ingen mellanartskonkurrens). Detta skulle ju i så fall leda till en än högre tillväxt än i naturliga populationer förutsatt att man inte planterar in för många fiskar.
Utifrån dina slutsatser – bör man plantera ut fisk i grunda vatten om det är stora individer man vill erbjuda? Kan du utveckla?
– Ja absolut, precis så. Eller uttryckt lite annorlunda – om man vill erbjuda stora individer kan man lita på att grunda sjöar generellt kommer erbjuda bra tillväxt på fisken, medan man i djupa sjöar kanske bör plantera in den just den storlek på fisk som man vill erbjuda sportfiskare, eftersom man inte kan räkna med någon vidare tillväxt efter utplantering. Detta är förstås förutsatt att man inte sätter ut mer fisk än vad sjön ”klarar av”.
Vi säger återigen grattis till Sven Norman, och hoppas att hans forskning ska gynna både rödingen på sikt och främja sportfisket av densamma.