Bäckrödingen är en invasiv art som konkurrerar med våra inhemska arter. Foto: Mathias Arnham
I samprojektet NOBROOK arbetar Sportfiskarna med Göteborgs universitet. Projektets syfte är att decimera bäckrödingbestånden men även att ta reda på mer om vad som händer med våra ekosystem där arten lever. Johan Höjesjö, professor vid Göteborgs universitet har arbetat med bäckrödingen i flera år kan nu avslöja nya intressanta observationer.
Den invasiva bäckrödingen hör inte hemma i våra vattensystem trots att de funnits här i över 100 år. Det glupska lilla smycket till rovfisk bär det vetenskapliga namnet Salvelinus fontinalis och härstammar från Nordamerika, där den trivs i kalla och väl syresatta bäckar. Engelsmännen som historiskt sätt haft en förkärlek till att sprida populära sportfiske-arter jordklotet runt tog troligtvis med sig bäckrödingen till Skandinavien i slutet av 1800-talet. Arten har sedan etablerat sig och självreproducerat sig över stora delar av landet. Tätast mellan bestånden är det på Småländska höglandet, i Mellansverige och delar av Norrland. Här trivs bäckrödingen, precis som i USA, i våra mindre rinnande vattendrag.
Samprojektet NOBROOK har flera syften
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet har studerat arten på nära håll under projektet NOBROOK. Ett av NOBROOKS fokusvatten är det lilla vattendraget Ringsbäcken utanför Borås. Ringsbäcken är ett biflöde till Häggåns vattensystem där det finns både öring och historiskt sett gott om flodpärlmussla, som idag tyvärr är mycket sällsynt. Vid sidan av dessa arter har bäckrödingen etablerat sig.
Johan Höjesjö, professor vid Göteborgs universitet har studerat bäckrödingen under flera år. Foto: Mathias Arnham
– Projektet NOBROOK är finansierat av Naturvårdsverket, som för drygt ett sedan hade en utlysning som handlar om invasiva arter i Sverige, varav bäckrödingen är en av fokusarterna. Projektet går dels ut på att försöka förstå hur öringen påverkas av att det finns bäckröding i systemet, dels hur vi ska hitta en effektiv metod för att plocka bort bäckrödingen från vattnet. Just här i Ringsbäcken, utanför Borås har vi arbetat med bäckrödingen i flera år, berättar Johan.
I de här typen av vatten hittar du oftast bäckröding högt upp i systemet och längre ner en mix av både öring och bäckröding. Längst nedströms brukar du bara stöta på öring. Bäckrödingen trivs i det lite kallare vattnet nära källflödet. Nära källan varierar oftast PH-värdet mer vilket bäckrödingen verka tåla bättre än öringen.
Men vad gör bäckrödingen för skada?
Niklas Wengström och Jonathan Bark från Sportfiskarna tillsammans med NOBROOK:s Benedikte Austad arbetar med traditionellt elfiske som metod för att komma åt bäckrödingen. Genom två utfiskningstillfällen försöker de tillsammans få bort så mycket bäckröding som möjligt från vattnet. Sträckan som elfiskas sträcker sig från där Ringsbäcken rinner ut i Häggåsystemet och fem kilometer uppströms. En relativt lång sträcka som noggrant ska fiskas av, meter efter meter.
Jonathan Bark och Niklas Wengström från Sportfiskarna elfiskar bäckröding i Ringsbäcken. Foto: Mathias Arnham.
– Vi tar även med oss ett antal bäckrödingar in på labb, för att mer i detalj kunna undersöka hur samspelet mellan öring och bäckröding fungerar. Hur födosöker en bäckröding? Och hur påverkas födosöket hos öringen, om det finns bäckröding i systemet är exempel på viktiga frågeställningar, förklarar Johan.
Johan berättar att NOBROOK ska försöka lära sig mer om bäckrödingens livsstrategier. Men de står inte helt ovetandes då deras tidigare doktorand Magnus Wallerius, med stöttning av kollegor från Tjeckien, arbetat mycket med just bäckrödingen. Något de tidigare lagt märke till är att bäckrödingen är mycket flexibel i sitt födosök. Bäckrödingen suger gärna i sig av de insekter som trillar ner från överhäng eller på ett och annat sätt hamnar i vattnet. Går man in på detaljer om artens anatomi så kan bäckrödingens uppåtriktade mun skvallra om varför de gärna söker föda från ovan. Bäckrödingen är förmodligen mer av en allätare än vår inhemska öring.
Benedikte Austad är anställd i projekt NOBROOK som bland annat har till uppgift att reducera våra bäckrödingbestånd. Foto: Mathias Arnham.
– Det vi har sett i samarbetet med killarna från Tjeckien är att när bäckröding och öring lever tillsammans så börjar även öringen äta mer av den terrestra födan. Till bäckrödingens fördel så är deras tarmsystem utvecklat efter landinsekt-dieten och klarar fettsyrorna från insekterna bättre än vad öringen gör. Öringen klarar inte alls dessa fettsyror lika bra vilket leder till en sämre tillväxt och till och med en mindre hjärnvolym.
Johan klargör att när de märker fisk med sändare och kikar på hur de rör sig så har det visat sig att bäckröding och öring har ett delvis överlappande habitat. Härmed finns det anledning att tro att de trycker ut varandra och konkurrerar. Efter som öringen dessutom får en sämre tillväxt när de lever ihop med bäckrödingen så borde det resultera i en negativ trend för vår inhemska art.
– Vi har tidigare taggat öring med passiva pit-tags, där vi undersökt var öringen finns under dagen och var de befinner sig på natten. Vi har även kikat på hur dessa platser skiljer sig åt under året. Nu blir det intressant att se om öringens livsmönster ändrar sig när vi plockar bort bäckrödingen, säger Johan
Bäckrödingen är vacker som ett smycke, men dessvärre är den amerikanska arten inte bra för våra inhemska öringbestånd. Foto: Mathias Arnham.
Social art kan falla på eget grepp
Som art skiljer sig bäckrödingen från öringen trots det snarlika utseendet, mer än vad vi skulle kunna tro. I Universitetets källare på Medicinarevägen i Göteborg finns ett laboratorium med två tankar, en med bäckröding och en annan med öring.
– Öringen är mycket skygg och gömmer sig så fort någon kommer i närheten av tanken. Bäckrödingen är tvärtemot öringen mycket nyfiken och ganska orädd. De simmar fram och ställer sig tio centimeter bort och blänger på mig, berättar Johan.
Det har gjorts en hel del studier som visar att bäckrödingen är mer social än öringen. Och tittar du närmare på bäckrödingen i sin naturliga miljö så ser du ofta att de gärna står nära både artfränder och andra öringar. De grupperar sig helt annorlunda än öringen. Johan fyller i:
– En annan intressant idé, som spelar på det sociala temat är att vi kommer testa en ny metod för infångande av bäckröding. Vi kommer helt enkelt agna fällor med bäckröding för att se om de drar till sig andra bäckrödingar. Likt en klassisk kråkfälla. Vi har en ex-jobbare som ska undersöka det här närmare under våren.
En återvändsgränd för den hotade flodpärlmusslan
Projektet är uppdelat i ett antal paket. I ett av paketen undersöks ekosystemeffekterna, alltså hur flöden av föda från terrestra och akvatiska miljöer ser ut och vad som skiljer de båda arterna åt. Ett annat paket handlar om att försöka hitta ett effektivt sätt att bli av med bäckrödingen från våra vattensystem. Ett tredje paket handlar om hur bäckrödingen påverkar flodpärlmusslan.
Elfiske är idag den vanligaste metoden för att få bort bäckrödingen från våra vatten. Det forskas i effektivare metoder. Foto: Mathias Arnham.
– I en del av de här systemen lever den utrotningshotade flodpärlmusslan . Flodpärlmusslan är en viktig indikator på ett friskt vattendrag och öringen en viktig värdfisk för musslan. Men hur fungerar det för flodpärlmusslan när det finns bäckröding i vattensystemet? Vi har med hjälp av Niklas Wengström på Sportfiskarna, på konstgjord väg infesterat bäckröding med larver från flodpärlmusslan och det verkar funka, men det blir inga musslor av larverna. De släpper från bäckrödingens gälar och dör. Bäckrödingen blir på så vis ett hinder för flodpärlmusslans fortlevnad, summerar Johan
Vi återkommer till Ringsbäcken och projekt NOBROOK under nästa år när vi vet mer.