Det är tragiska siffror som listas i protokollen över årets gäddyngelinventering i Göta älv och Nordre älv. Foto: Mathias Arnham.
Sportfiskarna har under de senaste två åren arbetat med en uppföljning av gäddyngelinventeringen i Göta älv och Nordre älv. Siffrorna visar på mycket låg yngeltäthet och det är antagligen en kombination av faktorer som är anledningen till nedgången.
Det är inga glada siffror som listas i inventerings-protokollen. På vissa delar av Göta älv ser föryngringen av gädda till och med katastrofal ut, framför allt sträckan Bohus-Signehög där enbart fem gäddyngel fångades. Sportfiskarnas Daniel Wendesten och Michael Seeberg håller i projektet och är de fiskevårdskonsulenter som driver och genomför årets gäddyngelinventering.
Gäddlek och uppväxtområden
När det kommer till val av lekplatser föredrar gäddan grunda och vegetationsrika områden, gärna översvämmade strandängar eller åkrar. De grunda områdena värms snabbt upp av solen vilket ger gäddynglen en snabb tillväxt, vilket blir en fördel gentemot andra arter. Leken sker oftast vid en vattentemperatur mellan sex och fjorton grader Celsius, ofta i samband med att vattentemperaturen och vattennivån stiger om våren. De befruktade äggen klibbar fast på den underliggande vegetationen och efter 120 dygnsgrader kläcks gäddynglen, som lever på gulesäcken i ungefär en vecka innan de blir frisimmande. Daniel berättar:
– När man inventerar gäddyngel används en finmaskig håv med en kraftig stålram som klarar att böka genom vattenvegetationen utan att ge vika. Varje yngel som fångas mäts och positionen för fångsten dokumenteras. Efter inventeringen görs en statistisk uppskattning om förekomsten av gäddyngel på fångstplatsen.
Gäddynglen, de få som hittas granskas och förs in i protokollet över det lokala området. Foto: Mathias Arnham.
Reglerat vatten och fartygstrafik
Naturliga fluktuationer i vattenföring är en förutsättning för gäddleken. Under vårens höga flöden söker sig gäddorna till sina lekområden som då ofta översvämmats. Dock utgör strategin en risk eftersom vattennivåerna snabbt kan sjunka, framför allt i reglerade vattendrag som Göta älv. Vid låga vattenflöden kan i värsta fall rom och nykläckta yngel torrläggas och vid höga flöden kan de spolas bort.
– Under inventeringen observerade vi hur vattnet sögs ut, efter det att tung fartygstrafik passerat. Man kan anta att många nykläckta gäddyngel följer med strömmen ut i den fria vattenmassan och då blir enkla byten för andra predatorer som gäddor men även för spiggen. Vegetationsrika strandzoner påverkas kraftigt av reglerat flöde och fartygstrafik. Kanterna trycks upp av färjetrafiken och finsedimentet sköljs bort vid plötslig flödesreglering. Vilket är ett tydligt problem i älven, avslöjar Daniel.
Varje kvadratmeter av uppväxtplatsen kammas av. Gäddbestådet idag är en spillra av vad det en gång varit. Foto: Mathias Arnham.
Att tätheten av gäddyngel är så låg är troligtvis en kombination av onaturlig reglering, svallvågor från fartygstrafik, predationstryck från spigg, säl och skarv.
Sammantaget är med stor sannolikhet vattenregleringen den största bidragande faktorn till gäddans möjligheter för reproduktion. Här ser omständigheterna förödande ut. Tyvärr.
En mer ingående artikel i ämnet kommer under hösten.