Försurningsproblematiken minskar i Sverige

Ephemera-danica--800
Foto: Joacim-Näslund/Markus Lundgren / Åsandslända, Ephemera danica, ett exempel på en försurningskänslig art.

Genom en omfattande modellering konstaterar forskare att problemen med försurning fortsatt går åt rätt håll.

Den storskaliga statligt finansierade kalkningen har pågått i snart 40 år och kostat 6 miljarder kronor. I gengäld har oersättliga värden i form av fiskbestånd, populationer av flodpärlmussla och flodkräfta räddats i en av de största och mest lyckosamma naturvårdsinsatser som genomförts i Sverige. Under tiden har depositionen av försurande svavel reducerats kraftigt. Sedan millennieskiftet har kalkförbrukningen halverats och kostar idag ca 165 miljoner kronor. Antalet kalkade sjöar och vattendrag har dock inte minskat i samma omfattning och försurningens kvardröjande effekter gör att många sjöar och vattendrag fortsatt är i behov av kalkning under många decennier eller kanske ännu längre tid innan en fullständig återhämtning kan ske.

Kalkningens fortsatta omfattning har nu utvärderats genom den så kallade målvattendragsundersökningen, en undersökning som Naturvårdsverket initierade 2010 där ett mål var att få en övergripande bild av försurningsläget i kalkade vattendrag. Undersökningen omfattade 1 469 målvattendrag, 1 101 okalkade referensvattendrag och totalt över 8 000 vattenprov. Sammantaget menar studiens författare att man nu fått en heltäckande bild av mänskligt orsakad försurningspåverkan i målvattendragen.
Bedömningen av försurningspåverkan har gjorts med den internationellt välanvända modellen MAGIC. Även om enstaka osäkerheter har pekats ut anses MAGIC i de flesta fall ge trovärdiga rekonstruktioner av referensförhållanden. Man konstaterar bland annat att den regionala utbredningen av försurningen stämmer väl överens med vetenskaplig litteratur och miljömålsuppföljningen.

Viktiga slutsatser
Utvärderingen konstaterar att andelen försurade vattendrag varierar stort inom landet. I Norrland var andelen försurade vattendrag mellan 0 % och 19 %, beroende på län. Återhämtningen har varit störst i norra, östra och mellersta Sverige där försurningstrycket varit mindre. Sammantaget kvarstår försurningen i hälften av vattendragen där de flesta ligger i sydvästra delen av Sverige. I Skåne och Halland var över 90 % av vattendragen försurade.

Den kanske viktigaste slutsatsen i utvärderingen är att hälften av kalkningarna anses kunna avslutas. I MAGIC-modelleringen konstaterades bland annat att en tredjedel av målvattendragen kunde klassas som ”säkert ej” eller ”troligen ej” försurade. Samtidigt anses en tredjedel av vattnen vara ”säkert” eller ”troligen” försurade och i en tredjedel av vattnen var klassningen för osäker för att dra några slutsatser. Avslut av kalkning ska ske i vatten med säkrast bedömning och i rapporten poängterar författarna att det är viktigt att följa upp läget i vattendragen efter avslutad kalkning.

Sammantaget är det viktigt att komma ihåg att det hela bygger på modellering och att kalkning av sjöar och vattendrag behöver fortsätta på många håll för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Ett exempel på det är att det i Målsjöundersökningen 2007–2008 visades att ungefär hälften av de kalkade sjöarna inte var försurade på grund av mänsklig påverkan. Insatserna i antalet kalkade målsjöar upprätthölls dock, dels för att ge effekt i nedströms liggande vattendrag, men framför allt på grund av osäkerheter i klassningen av enskilda objekt.

Samtidigt har länsstyrelsernas kalkhandläggare unika och tungt vägande kunskaper om sina läns vatten. Olika provtagningar av biologiska förhållanden som elfiskedata och bottenfaunaprovtagning, samt historiska fiskdata som visar att vatten är försurade bör ha tolkningsföreträde framför modellering av vattenkemin.

Resultaten från målvattendragsundersökningen kommer att utgöra ett värdefullt underlag för Havs- och vattenmyndighetens fortsatta arbete med åtgärder mot försurning och den kommande nationella planen för kalkning. Rapporten har tagits fram av Jens Fölster och Karin Wallman vid institutionen för vatten och miljö, SLU samt Filip Moldan vid IVL. Läs hela rapporten här.

Kategorier: Miljö, Försurning | Taggar: |
Click [Settings] button to set the relationship between the current module and data module

Nyhetsarkiv