Upprop för rödingen i Jormvattnet i Jämtland

blaasjodammen-800
Foto: Uppropet för rödingen / En rännil rinner i en stenöken där tusentals rödingar en gång brukade leka.

Lokala fiskevårdsområden kräver i ett öppet brev ett återställt lekområde i Blåsjöälven för rödingen från Jormvattnet.

Innan utbyggnaden 1957 var Blåsjöälven i norra Jämtland lekområde för en storvuxen stam av strömlekande röding från den nedströmsliggande sjön Jormvattnet. Enligt uppgifter ska 100 000-tals rödingar i vikter uppemot fyra kilo ha lekt i älven årligen. Strömlekande röding är idag ovanligt och dessa bestånd har utvecklat unika gener. Att man i Blåsjöälven fått föröda så stora naturvärden och unika möjligheter för lokal sportfisketurism ter sig idag helt obegripligt. 

Idag rinner det en rännil av vatten i det som en gång var en brusande älv, fylld av liv. Detta då vattnet avleds i en tunnel. Blåsjöälven är nu klassad som ett kraftigt modifierat vatten i VISS (Vattensystemsinformation Sverige) I VISS är följande miljöåtgärder för älven föreslagna: minimitappning i naturfåra och upp- och nedströmspassage vid kraftverket i Lillblåsjöns utlopp.

Men de lokala fiskevårdsområdena och lokala fisketurismentreprenörer är idag mycket oroade över Blåsjöälvens framtid då Ångermanälvens huvudavrinningsområde är den älv där mest undantag från miljökvalitetsnormerna kommer att tillåtas i den kommande prövningen. 2027 ska delområdet Faxälven prövas och farhågorna är att miljö-, natur- och lokala sportfiskevärden då åter blir överkörda av vattenkraftens intressen och att bygden och lokalbefolkningen åter blir förlorare. Läs det öppna brevet nedan.

ÖPPET BREV ANGÅENDE BLÅSJÖÄLVENS KRAFTVERK

Vi kräver att världens största lekplats för röding återställs.

Det sägs att tiden läker de flesta sår. Det kanske stämmer, såvida de inte gör sig brutalt påminda varje dag året runt.

Vi är många i Frostviken som tycker att det är dags att läka såren efter den mänskligt orsakade naturkatastrof som utspelade sig här på 1950-talet, och som fortfarande präglar bygden i allra högsta grad. Vi pratar om kraftverket i Blåsjöälven, som vi anser har spelat ut sin roll för länge sedan.

Innan kraftverket var detta världens största kända lekplats för röding. Omkring 100 000 rödingar vandrade årligen upp från Jormvattnet för att reproducera sig, men efter kraftverksbygget (1957) blev det bara spillror kvar. I stället blev det betong och en tunnel från Stora Blåsjön som fraktade vattnet mellan sjöarna, med enorma konsekvenser för miljön. Inte ens den minsta rännil sparades för att fisken skulle kunna passera genom Blåsjöälven.

Frostviken är ett storslaget område med mängder av besökare, och många undrar nog varför Stora Blåsjön periodvis ser så märklig ut på sommaren, med blottade sandbankar och eroderingar. Svaret är regleringen, en ödesdiger sådan för oss som lever med den idag.

Fisketurismen är direkt avgörande för många av oss som bor här, och inte minst denna sommar ser vi en enorm ökning i antalet sålda fiskekort. Folk reser långt för att fånga vild öring och röding i detta område – men frågan är om vi kan erbjuda dem det i framtiden?

Inte minst rödingen är känslig för klimatförändringar, och på flera håll är den redan hårt pressad eftersom den helt enkelt riskerar att dö när vattnet överstiger 20 grader. Både Stora Blåsjön och Jormvattnet skulle kunna erbjuda rödingen ett skydd, som vore av både nationellt och internationellt intresse.

Här finns tillräckligt med djupa områden, och även aktiva fiskevårdsområden som inser den vilda rödingens värde, både som sportfisk och ekologisk beståndsdel. Det som fattas är själva ursprungsvaggan, alltså det rinnande vatten i Blåsjöälven som krävs för att den både ska kunna reproducera sig storskaligt igen och få ynglen att överleva.

Visst – vattenkraften har spelat en viktig roll för samhället utveckling, och gör det fortfarande. Men när vi pratar om Blåsjöälvens betydelse för elförsörjningen så är det knappt en dallring på de mängder av kraftledningar som går från denna del av Sverige på sin väg söderut.

För både Frostviken, Strömsunds kommun och naturen vore det en enorm vinst att se till att rödingen får tillbaka sin rättmätiga lekplats. Blåsjöälven behöver en rejäl minimitappning från Blåsjön och en fiskvandringsväg vid sjöutloppet. Den ingår i Faxälvens vattensystem, och omfattas av den Nationella Planen för miljöanpassning av vattenkraften. Det finns en fond på 10 miljarder kronor, som kan användas just till miljöåtgärder i älven, alternativt utrivning av vattenkraft som spelat ut sin roll.

Det sprids en oro bland människor längs Norrlandsälvarna att löftena om miljöåtgärder inom vattenkraften bara är tomma löften, trots ett regeringsbeslut om nya miljövillkor.

Vi måste nu kollektivt höja våra röster, både ortsbor, politiker i Strömsund, myndigheter och turister, så att kraftverksägaren Fortum ansöker om att återskapa detta världsarv, som det är i våra ögon. Pengar, behovet och kunskapen finns.

Vi kommer inte acceptera något annat – varken för vår egen eller naturens skull. Vänta inte – utan fundera på hur du kan bidra till detta redan i dag!

Mvh,
Jormvattnets Fiskevårdsområde,
med stöd av turismentreprenörer och boende i Frostviken.
Lilla Blåsjöns fvo
Jormvattnets fiskecamp
organisationen för Frostvikenkortet

Kategorier: Miljö, Strömmande vatten | Taggar: |

Nyhetsarkiv