Öring

"Salmo trutta"

Öringen är en anpassningsbar och spridd fisk, inte bara i Sverige, utan i stora delar av världen. Här i Sverige har den olika typnamn beroende på var den lever; havsöring, bäcköring och insjööring, men det är i grunden samma art. Eftersom den havslevande öringen till stor del liknar laxen, med silvriga sidor och svarta prickar på sidorna, blandas de ihop ibland. Men öringen lever mycket mer kustnära, blir inte lika stor som laxen och har andra kännetecken som skiljer den från släktingen lax.

Eftersom öringen till stor del är en fisk som lever strand-, eller kustnära, och dessutom lekvandrar till strömmande vattendrag är den populär bland sportfiskare.

En öring kan bli runt 110 cm och når knappast 20-kilosvikt. Den bäcklevande varianten, samt öringar som lever i näringsfattiga vatten som små fjälltjärnar, är småvuxna.

Visste du att...?

• Öringen är Jämtlands landskapsfisk. 

• Laxen och öringen kan bilda hybrider, som brukar kallas laxingar. Dessa är dock sterila.

Detaljer

I havet och i stora sjöar som Vänern är öringen silverblank på sidorna, med mörkgrön, gråblå eller svart rygg. Jämfört med laxen har den betydligt fler prickar i svart på de silvriga sidorna och en hel del av dem återfinns nedanför sidolinjen. Insjöoch bäcklevande bestånd har i regel en dräkt med bärnstensfärgad, gul eller brun botten och prickar i olika nyanser av rött, svart och vitt.

Öringens stjärtspole är bred och stjärtfenan rakare i bakkant, medan laxens stjärtspole är smal och stjärtfenan bred med aningen inskuren, svagt V-formad bakkant. Om man drar en rät linje från ögat ner mot munnen når öringens mungipor bakom ögat, medan laxens oftast inte gör det. Öringen odlas och släpps ut i våra vatten. På odlade fiskar klipps fettfenan ofta bort och ryggfenan har mycket ofta en knäck på ryggfenans framkant efter en svampsjukdom som angriper fisk i odlingar.

Ekologi

Levnadsmiljö 

Öringen kan alltså både leva permanent i sötvatten och använda havet som uppväxtområde, innan den söker sig tillbaka till födelsevattnet för lek. Jämför man med laxen rör sig öringen mycket mer strandnära. Även öringen har drabbats av vattenkraftsutbyggnaden. Men öringen klarar också att leka i förvånande små vattendrag och är spridd över hela landet, inklusive kusterna.

Öringen dör inte lika frekvent i samband med leken, som laxen, utan återvänder ofta årligen till sina lekområden under många års tid.

Lek och tillväxt 

Lekvandringen till bäckar, åar och större älvar, även till nerströmsliggande vattendrag i sjösystem, sker sommar eller höst. Själva leken sker i regel från oktober till januari, i vissa vattendrag till och med i februari. Öringen blir, liksom laxen, lekfärgad och får en brunaktig, guldfärgad eller gråaktig färg, svarta och röda prickar med en ljus rand runtomkring. Hanarna utvecklar en stor käkkrok.

En hona kan vara omgiven av flera hanar som vill leka, men huvudsakligen sker leken i par. Honan gör en ny lekgrop i grusbädden för varje ny akt. Leken kan pågå i 2-3 veckor. En hona kan lägga runt 10 000 ägg som kläcks på våren.

Öringen växer upp i sitt födelsevatten som stirr, innan de efter 1-5 år vandrar ut som smolt. Yngelutvandring förekommer också, bland annat på Gotland, där många av de små vattendragen torkar ut och tvingar öringynglen att ta sig ut i Östersjöns brackvatten för att överleva.

I havet, eller den stora sjön (för insjööringen) ökar de tillväxttakten ordentligt och kan bli runt 70 cm på tre år. Vissa öringar leker flera år på raken, andra hoppar över leken under ett eller ett par år. Maxålder runt 15 år.

Föda

Öringsstirr äter insekter, kräftdjur och blötdjur. Som smolt drygas menyn ut med småfisk. I havet, står fisk, som strömming/ sill, tobis, tånglake och spigg på menyn. Men även märlor, räkor, borstmask och andra smådjur är viktiga näringskällor. Även i sötvatten blandas menyn. I små, näringsfattiga vattendrag är insekter ofta basfödan, vilket förklarar att öringen inte blir lika storvuxen som släktingarna i havet eller den stora sjön.

Släktskap

Familj 

Salmonidae (laxfiskar)

Släkte 

Salmo

Andra svenska arter i släktet 

Ja, lax.

Liknande arter i Sverige 

Lax, regnbåge, strupsnittsöring.

Status & utbredning

Öringen är spridd över i stort sett hela landet och frodas på många håll. Samtidigt har många lekvattendrag stängts av eller förstörts och utsättningar som "späder ut" det genetiska materialet är ytterligare ett problem. Öringen är inte hotad som art, men vissa bestånd är pressade.

Fiske

Öringen är en av Sveriges mest populära sportfiskar. Den fångas med spinn, fluga, mete och trolling, eller vid pimpelfiske. Den är också en god matfisk och uppskattad både hos fjällresenären och hos kustfiskaren. Liksom laxen kan dock Ostersjöns öringar ha höga dioxinhalter och bör alltså inte ätas alltför ofta.

Svenskt sportfiskerekord havsöring: 15 260 gram (Lennart Westerlund, Emån, 1993-09-16).

Svenskt sportfiskerekord insjööring: 17 000 gram (Kurt Stenlund, Storsjön, Gällivare, 1991-10-16).