Om projektet
Harr (Thymmalus thymallus) var tidigare en vanligt förekommande fisk i Lagans avrinningsområde och fiskades flitigt av både lokalbefolkningen men också av långväga fisketurister.
Harren i södra Halland kallades lokalt för haspor eller asping. Populationen i Lagan var dessutom Sveriges sydligaste tillsammans med populationen i Helge å. Harren minskade kraftigt i antal under mitten av 1900-talet och dog ut i samband med kraftverksutbyggnaden av Lagan och när försurningen var som mest påtaglig i Lagan. Den sista kända fångsten av harr gjordes i mitten av 1900-talet.
Sportfiskarna genomförde under 2021 och 2022 en förstudie där det undersöktes dels om det förekom någon harr i Lagan kring Knäred genom att ta DNA-prover, elfiska stora ytor samt intervjua sportfiskeintresserade lokalbor. I förstudien undersöktes också om de vattenmiljöer som fanns i Knäred var lämpade för harr. Resultatet av förstudien visade på inga fynd av harr men att vissa vattenmiljöer var väl lämpade för harr.
Våren 2023 fick Sportfiskarna tillstånd från Länsstyrelsen Halland att återetablera harr i Lagan och därmed till Lagans avrinningsområde. Strax efter tillståndet från Länsstyrelsen söktes projektmedel från Havs- och fiskeriprogrammet för att starta ett återetableringsprojekt. I början av 2024 blev ansökan godkänd.
Projektbeskrivning
Projektet heter ”Sagan om harrens återkomst” och förväntas pågå till 2027 och har en budget på cirka 1,7 miljoner kronor. Tanken är att flera olika populationer av harr, åtminstone tre stycken, ska sättas ut i ett biflöde till Lagan. Genom att sätta ut flera olika populationer sprider man riskerna och sannolikheten ökar för att en av populationerna ska trivas i sin nya miljö. Både ensomrig harr (0+) och ögonpunktad harr kommer att sättas ut i Lagan. 0+ sätts ut under hösten och ögonpunktad rom under våren. Utsättningarna kommer ske under flera år med start hösten 2024. Vid Naturhistoriska riksmuseet finns en individ av den utdöda Lagan harren i deras förvar. Harren som finns där fångades i Lagan den 3 november 1882. I projektet kommer man studera individens arvsmassa för att kartlägga dess genetiska släktband. Beroende på utfallet från den genetiska kartläggningen bör åtminstone en av de tre populationerna som återetableras i Lagan vara mer genetiskt besläktad med den utdöda harrpopulationen för att efterleva Lagan harrens historiska genetik.
Projektet kommer även att bedriva uppföljning av fiskutsättningarna via eDNA-analyser, DNA-analyser samt elfiske. Så kallade PIT-tags kommer att inopereras i vissa individer. När dessa senare infångas vid elfiske kan man bland annat få reda på vilka individer vi återfångat och vilken population de härstammar från.
Vid sidan om detta projekt kommer även det pågå ett omfattande uppföljningsprojekt som drivs av Karlstads universitet. Forskare från Karlstads universitet kommer bland annat titta närmre på hur harren förflyttar sig i vattensystemet med hjälp av en fiskkamera. Mer specifikt kommer de titta på ”Growth and survival of year classes over time”, ”Dispersal, migration and population estimates” och ”Continuous monitoring of species composition, movementes, and influence of environmental factors”.
Informationsskyltar ska sättas upp vid utvalda lokaler längs utsättningslokalen vid Lagan för att sprida information om projektet. Detta görs i nära samarbete med berörda FVOF.
Förhoppningen med projektet är att återetablera en harrpopulation som föryngrar sig i Lagans avrinningsområde och därmed tryggat harrens återetablering. Projektet kommer slutredovisas med en rapport.
Vill du veta mer?
Hör i så fall av dig till ansvarig projektledare för mer information om projektet – så berättar vi gärna mer!
Ansvarig projektledare: Ebbe Berglund
E-post: ebbe.berglund@sportfiskarna.se
Partner
Laholm
2024-2027
Ebbe Berglund
Följ Sportfiskarna på Instagram
🎣 SM Abborre 2026 fick ett avgörande in i det sista.
Med bara en centimeters marginal tog Team Blyskalle hem guldet på Storsjön – efter att den avgörande fisken kom i lagets sista kast.
Lagmedlemmen Niklas Örtengren berättar om taktiken, vändningen och de stressiga sekunderna när fångsten skulle mätas, fotograferas och registreras innan tävlingstiden gick ut.
👉 Läs reportaget på sportfiskarna.se.
Stort grattis till Team Blyskalle, Team Blockstopp och Team Kaos – och tack till AFK Guldkroken för ett väl genomfört mästerskap! 🏆
•
•
•
•
•
#fiske #sportfiske #tävlingsfiske #abborre #smguld
🎣 Fem av åtta partier vill fasa ut kustnära bottentrålning
Bottentrålning är en av de mest miljöskadliga fiskemetoderna som finns. Trots det tillåts den fortfarande i känsliga kustnära områden på västkusten, även innanför trålgränsen.
I Sportfiskarnas valenkät svarar fem av åtta riksdagspartier – V, S, M, MP och L – att de vill ta bort de undantag som möjliggör bottentrålning och fasa ut metoden till förmån för mindre miljöskadliga alternativ.
Sportfiskarna anser att undantagen som möjliggör kustnära bottentrålning bör tas bort skyndsamt. En första prioritet bör vara att ersätta bottentrålning med burfiske i de så kallade inflyttningsområdena, där trålfiske i dag tillåts innanför trålgränsen.
En utfasning av bottentrålningen skulle kunna ge fiskbestånden i det hårt pressade Västerhavet bättre möjligheter att återhämta sig, samtidigt som mer miljövänliga fiskemetoder kan gynnas.
Fem partier säger alltså ja till en förändring. Nu återstår frågan om den också blir verklighet efter valet.
👉 Läs hela artikeln på Sportfiskarna.se och se vad partierna svarar i vår valenkät.
🎣 Vi söker en föreningsansvarig!
Vill du arbeta med Sveriges nätverk av ideella sportfiske- och fiskevårdsföreningar och bidra till att stärka det ideella engagemanget runt om i landet?
Nu söker vi en föreningsansvarig till vårt huvudkontor i Stockholm.
Hos Sportfiskarna blir du en viktig länk mellan förbundet och våra omkring 460 medlemsföreningar. Du kommer bland annat att stötta föreningar och distrikt i deras utveckling, arbeta med medlemsservice och kommunikation, rekrytera nya föreningar och driva utvecklingen av vårt föreningsarbete framåt.
Vi söker dig som gillar att bygga relationer, skapa engagemang och få saker att hända – och som samtidigt trivs med struktur, utvecklingsarbete och uppföljning.
Du får ett meningsfullt arbete där du är med och stärker Sveriges största organisation för sportfiske, fiskevård och friluftsliv – och gör skillnad för fisken, vattnet och nästa generation sportfiskare. 💙
👉 Låter det som du – eller någon du känner? Läs mer om tjänsten och ansök via länken i story.
Dela gärna vidare! 🙌
Sex av åtta partier vill öka jakten på säl och skarv.
Samtidigt som många kustnära fiskbestånd är historiskt svaga har bestånden av säl och skarv ökat längs Sveriges kuster. Sportfiskarna anser därför att förvaltningen behöver bli mer aktiv för att ge utsatta fiskbestånd bättre möjlighet att återhämta sig.
I vår valenkät svarar sex av åtta riksdagspartier att de vill öka skyddsjakten på både säl och skarv. Förslagen handlar bland annat om större tilldelning, enklare regler och ekonomisk ersättning i samband med jakten.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till en generell ökning, men öppnar för lokala och vetenskapligt motiverade insatser.
För Sportfiskarna är utgångspunkten tydlig: överfiske, övergödning och andra miljöproblem måste fortsatt åtgärdas – men samtidigt behöver vi förvalta ekosystemen som helhet och agera där säl och skarv försvårar återhämtningen för svaga lokala fiskbestånd.
👉 Läs hela artikeln och se vad samtliga partier svarar på Sportfiskarna.se
Skarven är inte hela problemet i Östersjön – men den har blivit en del av det.
Med mindre än en vecka kvar till valet fortsätter Sportfiskarna att lyfta viktiga frågor som behöver hanteras under den kommande mandatperioden. En sådan är skarvförvaltningen.
Decennier av överfiske och övergödning har förändrat Östersjön i grunden. Torsk och stor strömming har minskat kraftigt – samtidigt som förutsättningarna för skarven har blivit allt bättre när arten i avsaknad av beståndsreglerande jakt och med god tillgång på föda i form av storspigg och andra fiskar som gynnats av färre rovfiskar- har kunnat öka kraftigt i antal.
Många kustnära fiskbestånd är redan pressade av att ekosystemen rubbats på grund av bland annat överfiske, förlorade livsmiljöer och övergödning. Predation från skarv bidrar då till att förvärra situationen genom att försvåra återhämtningen för svaga bestånd. Flera nya studier ger en tydligare bild av de stora skador som orsakas på både fiskbestånd och fiske.
Sportfiskarna har länge drivit på för en mer ekosystembaserad förvaltning där även skarven ingår och att det behövs både finansiering och lokalt förankrade utförare i arbetet.
Och arbetet går framåt – regeringen har gett myndigheterna i uppdrag att bättre integrera skarven i havsmiljöarbetet och nyligen beslutat om utökade möjligheter till skyddsjakt. I Gävlebukten har Sportfiskarna tillsammans med lokala aktörer byggt upp en organisation, utbildat jägare och samarbetar med forskningen för att följa effekterna på bland annat havsöringen. Liknande initiativ finns även i Stockholm, Sörmland, på Gotland och i Bohushuslän.
Nästa mandatperiod behöver arbetet fortsätta växlas upp och finansiering tillföras långsiktigt så att de regionalt uppbyggda organisationerna kan fortsätta att utvecklas. Där skarven har stor påverkan på svaga fiskbestånd måste det finnas möjlighet att agera – snabbt, riktat och med tydlig uppföljning.
Har rivningen av Okome kvarn i Stockån redan gett resultat?
Svaret är ja.
När vandringshindret försvinner och vattnet åter får rinna fritt kan naturen svara förvånansvärt snabbt. I det här klippet berättar biologen Elisabeth Thysell att de första resultaten redan har börjat synas, sedan dammen i Okome kvarn i halländska Stockån revs förra året.
I år har lekande lax observeras uppströms den tidigare dammen – ett tydligt kvitto på vilken skillnad fria vandringsvägar kan göra för våra fiskbestånd. Förhoppningen är att ännu fler arter, även det hotade havsnejonögat, snart ska kunna återvända till sina historiska lekplatser.
Det här klippet är bara ett smakprov. Se hela filmen och upptäck hur restaurering av våra vattendrag hjälper fiskar och andra varelser att återta sina naturliga livsmiljöer.
Hela filmen hittar du på improveaquaticlife.se
#Sportfiskarna #Improveaquaticlife #vattenvård #lax #havsnejonöga
Upptäck sutarmetet tillsammans med Arvid!🎣
I senaste numret av Svenskt Fiske går vi tillsammans med Arvid Bengtsson Persson igenom hur du kommer igång med sutarmete – från att hitta rätt plats och locka in fisken med mäsk till val av bete – och vad du ska tänka på när det väl nappar.
Det fina är att det varken krävs avancerad utrustning eller komplicerade metoder. Däremot kan det krävas lite tålamod – men när sutaren väl sitter på kroken väntar ofta en riktigt tuff fight!💥
📖 Hela reportaget finns att läsa i Svenskt Fiske, Sportfiskarnas medlemstidning.
•
•
•
•
•
#fiskeglädje #sportfiske #fiske #mete #sutare
💧 Sju av åtta partier vill höja anslagen till Sveriges vattenmiljö – nu behöver det bli verklighet.
Inför valet har vi frågat partierna om de vill öka finansieringen till arbetet för havs- och vattenmiljön under nästa mandatperiod.
Sju av åtta partier svarar ja – bara Moderaterna svarar vet ej.
Det är glädjande att flera partier vill satsa på vattenmiljöerna. Men vi vet också att frågan kommer att behöva följas upp för att det ska bli verklighet. Även inför förra valet sade nämligen alla partier att de ville satsa mer på havs- och vattenmiljön. Sedan dess har anslaget tvärtom minskat.
– Ska vi på allvar kunna vända utvecklingen för många hotade fiskbestånd måste anslaget öka, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Joel Norlin.
👉 Läs mer om partiernas svar på sportfiskarna.se
Se mer
