ALLA FRÅGOR OCH SVAR
- Vad kommer ni göra för att förbättra situtationen för fiskbestånden i Östersjön?
- Kommer ni verka för att trålgränsen flyttas ut längs hela ostkusten?
- Vad kommer ni göra för att övertyga andra länder att minska fisketrycket?
- Tycker ni att ICES råd är tillräckliga för att uppnå livskraftiga fiskpopulationer i Östersjön?
- Om ni svarade ja på förra frågan, hur? Om ni svarade nej på förra frågan, varför?
- Vad är det viktigaste ni drivit den senaste mandatperioden för att skydda fiskbestånden i Östersjön?
- Anser ert parti att Sverige bör införa beredskapskvoter i Östersjön?
- Om ni svarade nej på förra frågan, varför avstår ni från detta verktyg?
- Stödjer ni tidsbegränsade fiskeförbud i Östersjön där där det kan bidra till att återuppbygga bestånden?
- Om ni svarade nej på förra frågan, varför?
FRÅGA 1 – VAD VILL NI GÖRA FÖR FISKEN?
Vad kommer ni att verka för den kommande mandatperioden för att förbättra situationen för fiskbestånden i Östersjön? Nämn tre åtgärder.
1. Pausa det storskaliga industrifisket.
2. Införa fiskestopp när fisken leker och förökar sig.
3. Stötta och främja en återuppbyggnad för landning, mottagning samt beredning av konsumtions fisk.
1. EU ska anta en flerårig tillväxtplan som styr kvotsättning och säkerställa återhämtning av sill/strömming.
2. Bara kvotnivåer som ger prognos om tillväxt i bestånden enligt vetenskaplig rådgivning ska vara möjliga att anta.
3. Förbättra ICES rådgivning genom större försiktighetsansats, t ex bör fiskarnas ålder och storlek beaktas. Bättre hamnar och infrastruktur som gör det möjligt att mer av fångsten går till humankonsumtion. Då vis stärks svensk beredskap, där fiskråvaror är en värdefull resurs.
1. Stopp för industriella trålfisket efter strömming och skarpsill i Östersjön, med undantag för småskaligt, kustnära fiske.
2. Inför hållbara fiskekvoter som baseras på försiktighetsprincipen.
3. Förändra kvottilldelningen så att kustfisket gynnas framför industrifiske och foderproduktion.
1. Förbjud tillfälligt allt storskaligt fiske av sill och strömming i Östersjön, särskilt det som går till industriändamål som fiskmjöl och fiskolja.
2. Se över nuvarande system med nationella fiskekvoter i syfte att skapa ett mer hållbart fiske i framför allt Östersjön.
3. Gör om EU:s nuvarande fleråriga förvaltningsplan för Östersjön från 2016 från grunden. Den är utdaterad. Fler miljöparametrar behöver inkluderas i de vetenskapliga råden och ICES säkerhetsmarginaler ska bli styrande.
1. Stoppa storskaligt industriellt trålfiske – fångster för fiskmjöl ska inte ske på bekostnad av bestånden.
2. Bottentrålning förbjuds i skyddade områden 2026.
3. Ta fram ny förvaltningsplan och utvärdera ITQ-systemet, som koncentrerat fisket till stora aktörer. Nytt kvotsystem ska gynna småskaligt fiske och humankonsumtion. Kontrollera säl- och skarvpopulationerna genom ökad jakttilldelning för att minska trycket på fiskbestånden.
1. Förenkla regelverket
2. Underlätta generationsväxling
3. Bevara ålfisket, öka jakt på skarv och säl och förhoppning om att få EU att ändra sig när det gäller sälprodukter (skulle kunna bli fiskfoder istället för den matfisk som används idag).
1. Liberalerna vill införa ett tillfälligt stopp för bottentrålning i Östersjön tills bestånden visar tydlig återhämtning.
2. Vi driver samtidigt på inom EU för att begränsa fiskemetoder som allvarligt skadar det marina ekosystemet.
3. Slutligen ska arbetet mot övergödningen intensifieras genom minskade näringsutsläpp och fler åtgärder som stärker havets motståndskraft.
1. Agera kraftfullt nationellt. Flytta ut trålgränsen längs hela kusten omgående och inför krav på hänsyn till miljö och beredskap vid kvotfördelning.
2. En återhämtningsplan för Östersjön och reform av modellen för vetenskaplig rådgivning, som stoppar överfisket, och bygger upp fiskbestånden till säkra nivåer. En havsmiljölag på både nationell och EU-nivå.
3. Samlar lagstiftningen om havet under samma paraply, och säkra restaurering, och en ökad takt och ambition i miljöanpassningen av vattenkraft.
FRÅGA 2 – VILL NI FLYTTA UT TRÅLGRÄNSEN?
I Havsmiljöpropositionen (2023/24:156) har regeringen aviserat att trålgränsen ska flyttas ut från 4 till 12 sjömil längs hela ostkusten. Hittills har gränsen endast flyttats ut på prov i delar av centrala Östersjön.
Kommer ni att arbeta för att förslaget i propositionen blir verklighet?
| S | KD | V | C | M | SD | L | MP |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
FRÅGA 2b – OM JA, HUR? OM NEJ, VARFÖR?
Om ni svarade ja på förra frågan, hur? Om ni svarade nej på förra frågan, varför?
Vår ambition är att pausa och helt stoppa det storskaliga fisket tills vi ser en återhämtning av fiskbestånden.
Ta det till internationella samråd.
Vi kommer aktivt fortsätta att lägga förslag om detta till riksdagen om regeringen inte gör det. Om nödvändigt, anser vi att Sverige bör omförhandla, alternativt säga upp, fiskeavtalen med Danmark och Finland för att möjliggöra en utflyttning av trålgränsen.
Centerpartiet delar utgångspunkten att trålgränsen ska flyttas ut längs hela ostkusten och anser inte att regeringen varit tillräckligt tydlig på den punkten då havsmiljöpropositionen bara anger att ”det bör tas fram permanenta regleringar avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i svensk territorialzon i Östersjön…” Vi vill se tydligare politiska ställningstaganden för att en utflyttning ska bli verklighet.
Moderaterna ställer sig bakom Havsmiljöpropositionen (2023/24:156). Trålfisket har länge rört sig allt närmre kusten – en utveckling som måste vändas. Vi verkar för att trålgränsen flyttas ut till 12 sjömil längs hela kusten och följer upp att nödvändiga förordningsändringar och EU-anpassningar genomförs skyndsamt.
Ja det arbetet pågår.
Liberalerna tog initiativ till HmProp där skyddet av marina områden och starkare fiskbestånd står i centrum och innebär att vi nu tillämpar en ekosystembaserad ansats i alla beslut som rör havsmiljön och fisket. Förbud mot bottentrålning i skyddade områden är redan på plats, och arbetet med att permanent flytta ut trålgränsen till 12 sjömil ska fullföljas. Vi kommer att driva på, nationellt och inom EU, för en fiskeripolitik som vilar på vetenskaplig grund och blir långsiktigt hållbara.
De senaste årens tillvägagångssätt i ett fåtal mindre områden har varit otillräckligt både till omfattningen, inriktningen i form av tidsbegränsat vetenskapligt försök, och onödigt långsamt. Vi vill att Sverige utnyttjar artikel 20 i EU:s gemensamma fiskepolitik för en permanent utflyttning av trålgränsen längs hela kusten. Flera återhämtningsområden enligt artikel 8 måste också prioriteras, för att säkra överlevnaden av storväxt strömming (“slåttersillen”) och särskild rådgivning beställas.
FRÅGA3 – HUR SKA FISKETRYCKET MINSKA?
Sverige behöver stöd från andra Östersjöländer, framför allt Finland, för att minska det totala fisketrycket i Östersjön. Vad kommer ni att göra för att övertyga andra länder om behovet av ett minskat fisketryck?
Vi måste intensifiera dialogen med Finland och tydliggöra situationen för fisken i Östersjön för alla länder i EU.
Fortsätta bilaterala diskussioner med andra länder, uppmärksamma frågan bredare och kräva förbättringar av CFP så ramverket förbättras.
Vi vill ha bilaterala samtal med andra länder (särskilt Finland) om vikten av minskat fisketryck. Vi har även för avsikt att föra sådana diskussioner med våra systerpartier.
Sverige behöver driva frågan om ett minskat fisketryck inte bara på tjänstemannanivå utan på högsta politiska nivå. Det gäller såväl inom EU som bilateralt. Sverige bör bl.a. driva på för en överenskommelse med Finland som stoppar storskaligt industrifiske i Bottenviken och Bottenhavet, där Sverige och Finland har möjlighet att själva reglera fisket utan inblandning från resten av EU.
Driva på i EU för en gemensam hållbar fiskeripolitik som stoppar överfiske. EU som helhet ska föra en fiskeripolitik som sätter beståndens långsiktiga hälsa före kortsiktiga kvoter.
Det pågår en ständig dialog mellan länderna kring Östersjön, men tyvärr har inte alla samma syn på fisket. Även försöka påverka ICES att ändra sina rekommendationer.
För att Östersjön ska återhämta sig behövs livskraftiga fiskbestånd och att alla länder runt havet tar sitt ansvar. EU är centralt för att samordna insatser. Liberalerna driver både nationellt och inom EU att fiskeripolitiken ska baseras på vetenskap och inte på branschintressen. Vi kommer fortsätta arbeta för att övertyga andra länder om behovet av ett minskat fisketryck och lyfter självklart frågan när vi möter liberala kollegor från andra berörda EU-länder.
Vi gör allt som står i vår makt för att strategiskt, offensivt och långsiktigt arbeta för att öka kunskapen om läget för fiskbestånden och Östersjön, hos beslutsfattare på alla relevanta nivåer i Östersjöländerna, framför allt Finland. Om Sverige visar tillräckligt mycket politisk vilja och stridbarhet tror och hoppas vi att det går att påverka andra länder. Våra plattformar i riksdagen och i fiskeutskottet i EU-parlamentet nyttjar vi maximalt, och beroende på höstens val, även regeringsmakten.
FRÅGA 4 – FUNKAR DE VETENSKAPLIGA RÅDEN?
Varje år presenterar Internationella havsforskningsrådet (ICES) vetenskaplig rådgivning för kommande års fiskemöjligheter.
Tycker ni att nuvarande innehåll och omfattning av de vetenskapliga råden är tillräckliga för att uppnå livskraftiga fiskpopulationer i Östersjön?
| S | KD | V | C | M | SD | L | MP |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nej | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej | Nej |
FRÅGA 5 – KOMMER NI VERKA FÖR BÄTTRE RÅDGIVNING?
Kommer ni att verka för att den vetenskapliga rådgivningen bättre tar hänsyn till fiskbestånden och Östersjöns dåliga status?
| S | KD | V | C | M | SD | L | MP |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
FRÅGA 5b – OM JA, HUR? OM NEJ, VARFÖR?
Om ni svarade ja på förra frågan, hur? Om ni svarade nej på förra frågan, varför?
Vi måste verka för att ICES rådgivning blir mer omfattande och innehåller även en återhämtning av fiskbestånden.
Större hänsyn till ekosystemfaktorer samt fiskens storleks- och ålderstruktur.
Vi kommer att arbeta för att försiktighetsprincipen ska gälla när kunskapsläget är osäkert samt att förvaltningen är ekosystembaserad. Vi anser även att Sverige bör begära specifik rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (Ices) gällande strömmingens olika lekbestånd för att säkerställa strömmingens reproduktionsförmåga.
De nuvarande råden från ICES, som fiskekvoterna baseras på, ligger på en absolut miniminivå. Vi vill att de säkerhetsmarginaler på 30–40 procent som ICES själva rekommenderar ska bli styrande och inte bara en rekommendation. Vi verkar också för en revidering av EU:s fleråriga plan för Östersjön så att fler parametrar, utöver enbart beståndsstorlek, inkluderas i de vetenskapliga råden. Målet är att uppnå en mer ekosystembaserad förvaltning som tar större hänsyn till havsmiljöns samlade status.
Sverige ska driva att kvoter inte sätts över ICES rekommendationer. Vi verkar för att EU-kommissionens uppdrag till ICES utvidgas så att rådgivningen tar hänsyn till arters ålderssammansättning, storlekssammansättning och roll i ekosystemet. Bifångstkvoter för arter med noll-kvoter ska drastiskt minskas eller tas bort helt.
Storleken på individen (fisken) måste tas med när ICES gör sina rekommendationer.
Ja. Liberalernas fiskeripolitik bygger på att fiskekvoter och andra åtgärder som påverkar bestånden ska utgå från vetenskaplig fakta.
Ja, dagens modell är föråldrad, begränsad och har stora brister. Havsforskningsrådet, ICES, behöver få i uppdrag att ta fram en ny modell med bättre hänsynstagande till osäkerheter och som inkluderar flera arter. Vi behöver råd för återhämtning av fiskbestånden, inte maximalt uttag av fisk. Bäst vore om EU-kommissionen gav ett sådant uppdrag till ICES, men om inte det sker måste Sverige på egen hand, eller tillsammans med andra länder, begära ett sådant underlag från ICES.
FRÅGA 6 – VAR HAR NI GJORT FÖR ATT SKYDDA FISKEN?
Vad är det viktigaste ert parti har drivit den senaste mandatperioden för att skydda fiskbestånden i Östersjön?
Dels att flytta ut trålgränserna men även nu när vi kräver att industri trålningen stoppas o pausas. Vi har även verkat för kraftigt minskade kvoter och att gynna det kustnära småskaliga fisket efter humankonsumtion.
Jobbat för låga kvoter. Kvoterna har blivit högre än vi önskat, men lägre än tidigare mandatperioder i förhållande till ICES råd. Drivit på för förbättrad rådgivning. Lagt flera uppdrag för att underlätta jakt på säl och skarv. Lagt fram en havsmiljöproposition, den första sedan 2009 i sitt slag.
Stopp för storskaligt fiske efter strömming och skarpsill i Östersjön samt ytterligare åtgärder för ekosystemanpassad förvaltning av fiskbestånden.
Centerpartiet har bl.a. drivit förslag för att förbättra havsmiljön i Östersjön och förslag om att minska EU:s fiskekvoter. Vi har även drivit frågan om ett tillfälligt stopp av det storskaliga industrifisket av sill och strömming i Östersjön. Vi har också drivit frågan om en mer adaptiv förvaltning av säl och skarv. Med dessa förslag stärker vi Östersjöns ekosystem samtidigt som vi stärker det småskaliga kustnära fisket och den svenska livsmedelsförsörjningen.
Moderaterna har drivit fram Havsmiljöpropositionen (2023/24:156) med förslag om utflyttad trålgräns till 12 sjömil längs hela kusten. Vi har beslutat om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden och drivit på för att begränsa det storskaliga industriella trålfisket i Östersjön.
Tillsammans med Tidö-partierna har vi verkat för att skydda beståenden och vid senaste förhandlingen om kvoter röstade också Sverige nej.
Det viktigaste vi har drivit är Havsmiljöpropositionen som innehåller åtgärder för ett friskare hav. Vi har också varit med och inrättat Sveriges första marina nationalpark i Östersjön i Nämdöfjärden samt stärkt arbetet med återställandet våtmarker för att minska övergödningen och göra Östersjön friskare. Vi har även framgångsrikt drivit på i regeringssamarbetet för att den svenska regeringens ståndpunkt vid fiskekvotförhandlingarna ska bygga på försiktighetsprincipen och lägre kvoter.
En långsiktig, lagligt bindande återhämtningsplan för Östersjön, reform av den vetenskapliga modellen för fiskerådgivning, stopp för storskalig industriell trålning för djurfoder, och en havslag är reformer vi drivit att EU ska genomföra. Vi har även drivit att Sverige ska utnyttja det handlingsutrymme i fiskefrågorna vi har nationellt, genom att flytta ut trålgränsen maximalt, införa krav på miljö och beredskap vid fördelning av kvoter, införa en havslag och satsa kraftfullt på restaurering.
FRÅGA 7 – BÖR SVERIGE INFÖRA BEREDSKAPSKVOTER I ÖSTERSJÖN?
I dag fiskas stora delar av den svenska pelagiska fångsten upp och blir foder eller olja, samtidigt som Sverige arbetar för att stärka sin livsmedelsberedskap.
En föreslagen modell är att införa så kallade beredskapskvoter, där en del av en fiskbar population reserveras och inte fiskas, för att stärka landets förmåga att säkra matförsörjningen vid händelse av kris eller krig.
Anser ert parti att Sverige bör införa beredskapskvoter i Östersjön som ett led i att stärka den nationella livsmedelsberedskapen?
| S | KD | V | C | M | SD | L | MP |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ja | Vet ej | Ja | Vet ej | Ja | Ja | Ja | Ja |
FRÅGA 7b – OM NI INTE VET, VARFÖR?
Om ni svarade nej på förra frågan, varför avstår ni från detta verktyg?
Lägre kvoter, större säkerhetsmarginaler, bättre råd får samma effekt, dvs att det finns mer fisk att tillgå vid kris. Om det ska benämnas beredskapskvoter eller ej har vi inte tagit ställning till
Centerpartiet har inte tagit ställning till den specifika modellen med ”beredskapskvoter”. Däremot driver vi starkt den underliggande principen: att mer av den svenska fiskfångsten ska gå till mänsklig konsumtion för att stärka den nationella livsmedelsberedskapen och försörjningsförmågan.
FRÅGA 8 – STÖDJER NI TIDSBEGRÄNSADE FISKEFÖRBUD I DELAR AV ÖSTERSJÖN?
Tidsbegränsade och geografiskt avgränsade fiskeförbud är ett sätt att bidra till återuppbyggnad av svaga bestånd. I Östersjön är flera arter under kritiska nivåer, vilket har lett till att experter rekommenderar tillfälliga stopp i särskilda områden och/eller under särskilda perioder.
Är ert parti beredd att stödja tidsbegränsade fiskeförbud i de delar av Östersjön där forskningen bedömer att det kan bidra till att återuppbygga bestånden?
| S | KD | V | C | M | SD | L | MP |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja | Ja |
FRÅGA 8b – TILLÄGG
Vi svarade ja ovan, men det måste göras i samråd med forskningen. För om vi slutar fiska så har vi ju ingen möjlighet att hålla beredningsanläggningar igång och då faller ju sedan hela beredskapsperspektivet.
Läs mer
Östersjökompassen
Valet 2026 närmar sig och sker i samband med att flera fiskbestånd i Östersjön är i kris. Vad vill partierna göra eller inte göra åt det? Det kan du lära dig mer om I Östersjökompassen 2026.
Sprid resultaten
Vi behöver alla hjälpa till för att vända utvecklingen i Östersjön och återfå starka fiskbestånd. Bidra till mer kunskap om partiernas ståndpunkter genom att ladda ner och dela vår infografik.
Så har vi gjort undersökningen
Östersjökompassen 2026 tar reda på vad partierna faktiskt vill göra för fisken i Östersjön. Här kan du läsa mer om hur partienkäten gick till.