Ny studie påvisar skarvens stora påverkan på fiskbestånd i havet

Nya studier från danska DTU Aqua visar återigen att skarv är en mycket stor predator på arter som torsk och skrubbskädda, med en dödlighet upp till 88 % på vissa storlekar torsk och upp till 84 % för vissa storlekar skrubbskädda.

I ett forskningsprojekt i västra Östersjön har DTU Aqua under två år märkt drygt 5 400 fiskar – 2 783 torskar och 2 644 skrubbskäddor – med så kallade PIT-tags, små elektroniska chip som kan detekteras av en scanner. I projektet har man scannat i skarvkolonier och på så vis kunnat se hur mycket fisk som ätits upp av skarv. Detta är första gången denna metod har använts så omfattande i ett öppet marint kustområde och under två år, och forskarna anser därför att resultaten är ovanligt robusta.

Resultaten är skrämmande: upp till 88 % av torskarna och 84 % av skrubbskäddorna tas av skarv på öppen kust under en tidsperiod på bara 2–7 månader, tiden mellan att fisken taggats och skarvarna lämnat kolonin. Beroende på storlek äts mellan 52 och 88 procent av de unga torskarna av skarvar. För skrubbskädda varierar predationen från 14 till 84 procent. Siffrorna är signifikant högre än de siffror som vanligtvis används för att beräkna naturlig dödlighet och betydelsen av skarvarnas predation kan därför vara betydligt större än tidigare beräknat. Risken att bli uppäten ökar avsevärt när fisken når de storlekar där skarven är mest effektiv som jägare.

Skarven utgör ett stort problem

Niels Jepsen, seniorforskare vid DTU Aqua, menar att detta är en av de mest omfattande och grundliga studierna av skarvpredation någonsin, och tydligt visar att skarven utgör ett stort problem för torsk och skrubbskädda vid kusten.
I studien konstateras också att skarvens predation inte ensam förklarar nedgången för torsk och andra kustfiskar. Klimatförändringar, syrebrist, habitatförlust, föroreningar och tidigare överfiske fortsätter att spela en avgörande roll.

I Sverige förekommer två underarter av storskarv: atlantstorskarv (Phalacrocorax carbo carbo) och mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis). Mellanskarven är den underart som häckar i Sverige. Precis som i stora delar av Europa har denna underart ökat enormt sedan 1980-talet. Bara mellan de svenska riksinventeringarna 2012 och 2023 ökade antalet från 40 958 bon och 169 kolonier år 2012 till 74 767 bon i 224 kolonier år 2023. Häckande storskarv konstaterades i alla län utom Jämtlands och Dalarnas län.

Läs mer om DTU Aqua-studien:
Cormorant predation on PIT-tagged cod and flounder in an open coastal system – ScienceDirect

Läs mer om storskarven i Sverige:
Antal skarvar i Sverige