Hur gick det med alla vallöften?

Inför riksdagsvalet 2022 ställde Sportfiskarna nio skarpa frågor till riksdagspartierna om fiskbestånd, vattenmiljö och friluftsliv. Nu, snart fyra år senare, är det dags att följa upp vad som faktiskt hänt. Hur har framför allt regeringspartierna och SD, som styrt Sverige under mandatperioden, levererat i förhållande till vad de lovade oss inför förra valet?

Här går vi fråga för fråga igenom partiernas svar och vad som faktiskt har hänt under mandatperioden. I slutet av nyheten finns även en länk till partienkäten 2022.

1. Fjällfisket

Fråga: Ska allmänhetens tillgång till jakt och fiske i fjällen värnas efter Girjasdomen?

• S: Ja/Nej (kunde inte svara med hänvisning till kommande utredning)
• M: Ja
• SD: Ja
• V: Ja
• C: Ja
• KD: Ja
• MP: Ja

Utfall: Utredning om rätten till att upplåta jakt och fiske lades ned

Efter Girjasdomen har frågan om jakt- och fiskerätt i fjällen fortsatt vara olöst politiskt. Renmarkskommittén var en parlamentarisk kommitté som tillsattes i maj 2021 med uppdrag att se över rennäringslagen och bland annat utreda frågor om rätten att upplåta jakt och fiske ovan odlingsgränsen. Efter omfattande kritik mot utredningens delbetänkande beslutade regeringen i november 2024 att lägga ner kommittén för att i stället göra ett omtag med en ny utredning.

Men regeringen har ännu inte tillsatt någon ny utredning och någon långsiktig lösning för hur allmänhetens tillgång till fjällfisket ska säkras har därför inte presenterats.

Sportfiskarnas kommentar: Här har inget parti egentligen stuckit ut tydligt i praktisk politik sedan valet – utvecklingen har framför allt präglats av att frågan skjutits på framtiden och allmänheten har därigenom fortsatt tillgång till fjällfiske i alla fjällområden där länsstyrelserna upplåter fiske, utom på Girjas samebys område där endast personer som är folkbokförda i Norrbotten kan köpa fiskekort.

2. Utflyttning av trålgränsen

Fråga: Vill ni flytta ut trålgränsen för det storskaliga fisket?

• S: Nej
• M: Nej
• SD: Nej
• V: Ja
• C: Ja/Nej (kunde inte svara med hänvisning till kommande rapport från Havs- och Vattenmyndigheten)
• KD: Nej
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: En tidsbegränsad utflyttning har genomförts i Östersjön

Våren 2022 beslutade den dåvarande S-regeringen om ett försök med utflyttad trålgräns i delar av Östersjön. Efter maktskiftet valde Tidöregeringen att fortsätta försöket och gav Havs- och vattenmyndigheten nya uppdrag kring frågan.

Under mandatperioden påbörjades så ett tvåårigt tidsbegränsat trålförbud innanför 12 sjömil i delar av centrala Östersjön inom ramen för försöket. I Stockholms skärgård finns tydliga indikationer på att trålförbudet har varit positivt för strömmingsbeståndet och för fisket efter havsöring. Men försöket avslutas redan 30 april 2027 och i dagsläget saknas en direkt förlängning av trålförbudet. Risken är alltså överhängande att industritrålningen återkommer i kustnära vatten redan i maj 2027.

Sportfiskarnas kommentar: Här har en tydlig förflyttning skett, även om någon permanent generell utflyttning av trålgränsen längs hela Sveriges kust ännu inte genomförts. Vår senaste partienkät visar att samtliga riksdagspartier idag står bakom en utflyttning av trålgränsen i Östersjön. Frågan bör alltså fortsatt vara aktuell oavsett vilken regering som tillträder efter valet i september.

3. Bottentrålning i skyddade marina områden

Fråga: Vill ni förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden?

• S: Nej
• M: Ja
• SD: Nej
• V: Ja
• C: Nej
• KD: Ja
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Goda politiska ambitioner stoppades av HaV

Regeringen har under mandatperioden lagt fram och fått igenom lagändringar som innebär ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen från 1 juli 2026. Särskilda insatser görs också för att motverka övergödning av Östersjön. Men Havs- och vattenmyndigheten har samtidigt fått ansvar för undantag från förbudet och har då fattat flera beslut om hur reglerna ska tillämpas på västkusten som innebär att trålfiske är fortsatt tillåtet i ett flertal områden.

Bottentrålning efter räka i Gullmarsfjorden förbjuds från 2027, medan fortsatt räktrålning tillåts i Kosterhavets nationalpark med särskilda villkor.

Sportfiskarnas kommentar: Regeringen gav även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ”Ta bort eller drastiskt minska inflyttningsområden”, vilket omfattade nio områden med undantag på västkusten där grovt miljöskadlig bottentrålning efter havskräfta tillåts. Myndigheten svarade på uppdraget med att behålla samtliga inflyttningsområden i Västerhavet med motiveringen att de var ”betydelsefulla för det småskaliga fisket samtidigt som fisket bedrivs selektivt” och att ”ta bort inflyttningsområdena kan ge oönskade effekter på fiskeridödlighet genom att fiske med mindre selektiva redskap ökar.”

Utfallet innebär att regeringen har haft ambitionen att gå längre än flera partier signalerade före valet, men att det är den ansvariga expertmyndigheten som på ytterst svaga grunder stoppat framsynta regleringar som skulle ha gynnat fiskbestånden och havsmiljön samt möjliggjort en utfasning av bottentrålning till förmån för ett miljövänligt burfiske efter havskräfta.

4. Skärpt fiskerikontroll

Fråga: Vill ni skärpa kontrollen av yrkesfisket?

• S: Ja
• M: Ja
• SD: Nej
• V: Ja
• C: Nej
• KD: Nej
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Fiskerikontrollen är fortsatt otillräcklig

Under mandatperioden har kontrollen av yrkesfisket fortsatt vara omdebatterad, särskilt kopplat till strömmingsfisket i Östersjön. EU:s nya fiskerikontrollförordning har antagits under perioden, vilket innebär skärpta krav på övervakning, rapportering och elektronisk kontroll inom medlemsländerna. I Sverige har regeringen och myndigheterna arbetat vidare med kamerabevakning och elektronisk rapportering, ökad kontroll av landningar och utveckling av digital övervakning. Samtidigt har kritik fortsatt riktats mot att kontrollen fortfarande är otillräcklig och att felrapportering och bristande tillsyn förekommer.

Sportfiskarnas kommentar: Här har inget parti tydligt brutit mot sin tidigare linje, men frågan har fått betydligt större politisk tyngd i takt med strömmingskrisen.

5. Reglering av skarvbeståndet

Fråga: Vill ni reglera skarvbeståndet?

• S: Ja
• M: Ja
• SD: Ja
• V: Ja
• C: Ja
• KD: Ja
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Skarvförvaltningen har förbättrats

Regeringen gav Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en reviderad nationell förvaltningsplan för skarv. Den presenterades i ny form under mandatperioden.

Samtidigt har kritiken varit omfattande från bland annat Sportfiskarna, som menat att planen saknar tydliga mål och konkreta åtgärder.

Skyddsjakt och regional förvaltning har fortsatt i stora delar av landet och flera länsstyrelser har arbetat aktivt med frågan. Miljöpartiet har varit något mer återhållsamt än övriga partier när det gäller omfattande reglering, men den övergripande politiska riktningen har varit fortsatt positiv till någon form av beståndsbegränsning.

Sportfiskarnas kommentar: Här har det, precis som enkäten visade, funnits en bred politisk samsyn under mandatperioden. Trots ambitionerna att förbättra skarvförvaltningen så försvåras/fördröjs arbetet till följd av myndigheters hantering av de tillstånd som krävs.

6. Miljöanpassning av vattenkraften

Fråga: Vill ni fortsätta miljöanpassningen av vattenkraften?

• S: Ja
• M: Nej
• SD: Nej
• V: Ja
• C: Ja
• KD: Nej
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Miljöanpassningen av vattenkraften har stoppats

Det här är sannolikt den fråga där regeringsskiftet fått störst praktisk betydelse. Kort efter valet pausade Tidöregeringen den nationella planen för omprövning av vattenkraften och pausen förlängdes senare till sommaren 2025. Regeringen har samtidigt ändrat regelverket för att minska påverkan på elproduktion och reglerkraft i omprövningarna.

Det har inneburit att arbetet med moderna miljövillkor och fiskvägar stannat av helt, förutom i ett fåtal vattendrag där processerna hade hunnit påbörjas innan regeringen stoppade NAP:en (exempelvis i Testeboån och Rolfsån). Regeringen tillsammans med SD har alltså även tydligt strävat efter att sänka kraven för miljöanpassningen, vilket försämrar möjligheterna att återuppbygga fiskbestånden i utbyggda vattendrag.

Sportfiskarnas kommentar: Regeringspartierna har i huvudsak hållit fast vid vad de svarade i enkäten, vilket tyvärr avspeglat sig i en avstannad miljöanpassning. Liberalerna sticker dock ut jämfört med sina besked före valet. Partiet svarade tydligt ja till fortsatt miljöanpassning, men har som regeringsparti ställt sig bakom både pausen och förändringarna i omprövningssystemet.

7. Strandskyddet

Fråga: Vill ni behålla ett starkt strandskydd?

• S: Ja
• M: Nej
• SD: Nej
• V: Ja
• C: Nej
• KD: Ja/Nej
• L: Nej
• MP: Ja

Utfall: Strandskyddet har försvagats

Under mandatperioden har regeringen genomfört flera försämringar av strandskyddet. Bland annat beslutade riksdagen att strandskydd som huvudregel ska tas bort vid små sjöar och smala vattendrag från juli 2025. Regeringen har också gjort det enklare att få dispens och att upphäva strandskydd i vissa områden. Utvecklingen ligger tydligt i linje med Tidöpartiernas politik före valet.

I grova drag innebär förändringen att små vattenförekomster och vatten som anlagts i modern tid inte längre omfattas av det generella strandskyddet. Sportfiskarna anser att detta innebär en försämring av miljöskyddet och att det exempelvis utgör ett hot mot öringbestånd över hela landet, men även för andra vandringsfiskar som har mindre vattendrag som sina reproduktionsområden.

Sportfiskarnas kommentar: Även här har regeringspartiernas enkätsvar avspeglat sig i den politik som förts under mandatperioden, vilket inneburit en tydlig försämring ur miljöskyddssynpunkt. Regeringen och SD har även gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ytterligare förändringar av strandskyddet för att öka möjligheterna att bygga nära vatten.

8. Anslag till friluftslivet

Fråga: Vill ni stärka stödet till friluftslivet?

• S: Ja
• M: Ja
• SD: Ja
• V: Ja
• C: Ja
• KD: Ja
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Anslaget till Svenskt Friluftsliv ligger kvar på i stort sett samma nivå men övriga anslag minskar

Anslaget till Svenskt Friluftsliv som 2022 låg på 97,8 miljoner har under mandatperioden legat på ungefär samma nivå, och 2026 fördelade regeringen 96 miljoner till Svenskt Friluftsliv.

Sportfiskarnas kommentar: Även om anslaget till Svenskt Friluftsliv legat på liknande nivåer sedan 2022 så innebär det i praktiken att resurserna har minskat i takt med inflationen. Enligt en undersökning genomförd av Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen har ockås det totala anslaget till friluftslivet som även omfattar medel till Naturvårdsverket för åtgärder exempelvis i statliga naturreservat och nationalparker halverats under de fyra senaste åren. Alla 21 län har påverkats kraftigt. Utvecklingen går därmed tydligt emot de besked som samtliga partier gav före valet om stärkt stöd till friluftslivet.

9. Anslag till havs- och vattenmiljö

Fråga: Vill ni stärka anslagen till havs- och vattenmiljöarbete?

• S: Ja
• M: Ja
• SD: Ja
• V: Ja
• C: Ja
• KD: Ja
• L: Ja
• MP: Ja

Utfall: Anslaget till havs- och vattenmiljön har minskat

Efter regeringsskiftet 2022 minskades anslagen till havs- och vattenmiljöarbete jämfört med nivåerna före valet. Regeringen har senare återfört vissa medel, men anslagen har under större delen av mandatperioden legat lägre än 2022 års nivå, särskilt med tanke på att beloppen inte har justerats för den inflation som skett under mandatperioden.

Sportfiskarnas kommentar: Utvecklingen går därmed delvis emot de besked flera partier gav före valet om att stärka arbetet med havs- och vattenmiljöer.

Läs hela partienkäten från 2022 här: Vi testar riksdagspartierna.