Frågan om bottentrålning delar partierna
Bottentrålning är en extremt destruktiv fiskemetod som medför stora skador på känsliga marina ekosystem och fiskbestånd. Grafik: Sportfiskarna Bottentrålning är en av de allra mest miljöskadliga fiskemetoderna som finns. Trots detta bedrivs idag fortfarande bottentrålning, exempelvis i känsliga kustnära havsområden innanför trålgränsen på västkusten. Sportfiskarna anser att de undantag som möjliggör trålning i dessa områden bör tas bort skyndsamt.
– Man kan konstatera att problemet med bottentrålning i våra känsliga havsområden fortfarande inte är löst. Men då fem av åtta riksdagspartier vill fasa ut bottentrålningen bör det här kunna bli en lågt hängande frukt för nästa regering, avsett position på vänster-högerskalan. En första prioritet måste vara att ersätta bottentrålning med burfiske i inflyttningsområdena. Därefter bör Sverige initiera en utflyttning av hela trålgränsen i Kattegatt och Skagerrak, kommenterar Markus Lundgren.
Att fasa ut den kustnära bottentrålningen är sannolikt en av de enklaste och snabbast verksamma åtgärderna för att åstadkomma en återhämtning för fiskbestånden i det kraftigt utfiskade Västerhavet. Genom en utfasning av bottentrålning kan även mer miljövänliga och långsiktigt bärkraftiga fiskemetoder, som burfiske av havskräfta öka, vilket på lång sikt skulle gynna det svenska yrkesfisket.
I Sportfiskarnas valenkät har riksdagspartierna därför fått svara på om de skulle arbeta för att ta bort de undantag som möjliggör bottentrålning, så att metoden kan fasas ut till förmån för mindre miljöskadliga alternativ.
Fem partier – V, S, M, MP och L – håller med om att undantagen för bottentrålning bör tas bort. KD, C och SD svarar nej, men av olika skäl. KD vill behålla ett fåtal vetenskapligt motiverade undantag, C vill värna det småskaliga fisket på västkusten och SD vill värna svenskt räkfiske.
Inflyttningsområden med bottentrålning kvarstår
Den sittande regeringen hade ambitioner att åstadkomma denna förändring redan under den innnevarande mandatperioden, via flera regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten. Bland annat fick myndigheten ett regeringsuppdrag att ta bort, eller drastiskt minska inflyttningsområden innanför trålgränsen. Inflyttningsområden är områden längs svenska kusten där visst trålfiske tillåts innanför trålgränsen. Det finns 16 sådana områden i Östersjön och nio inflyttningsområden längs västkusten.
Men när myndigheten i november 2025 redovisade uppdraget så föreslog man trots detta att samtliga inflyttningsområden längs västkusten skulle behållas med samma villkor. Motiveringen var bland annat att det existerande fisket med bottentrål efter havskräfta i inflyttningsområdena skulle vara selektivt, då bottentrålarna, som gräver i havsbottnen i varje bränslekrävande tråldrag, måste vara utrustade med flyktöppningar för fisk. Utanför trålgränsen saknas liknande selektivitetskrav, vilket enligt myndigheten riskerar ökad risk för bifångster av fisk och olovliga utkast om fisket flyttar den korta sträckan till utanför trålgränsen.
– Det är ingen överdrift att konstatera att detta var en historiskt missad chans att skydda Västerhavet från ett ohållbart fiske som i de flesta fall hade kunnat ersättas av burfiske. Havs- och vattenmyndigheten valde att skydda trålfisket, inte havsmiljön, kommenterar Markus Lundgren.

Fortsatt trålning i nationalpark
På samma sätt beviljade myndigheten ett totalt undantag för bottentrålningen i Kosterhavets nationalpark, detta trots det nyligen beslutade förbudet mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Endast de fyra räktrålarna i Gullmarsfjorden omfattas av det nya förbudet. Av de politiska besluten – att ta bort eller drastiskt minska inflyttningsområdena samt införa ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden innanför trålgränsen – återstår alltså ganska lite.
– Slutresultatet för västkustens vidkommande är alltså att fyra båtars bottentrålning i tröskelfjorden Gullmarsfjorden på sikt fasas ut. I övrigt har de politiska besluten varit verkningslösa och en god ambition utvecklades till papperstigrarnas papperstiger, avslutar Markus Lundgren.
Se frågan i sin helhet här.
Läs hela vår valenkät här.
Fortsätt läsa

Tio år som lag och 60 SM-medaljer: ”ÄNTLIGEN”
Tio år av tävlingar, otaliga timmar på vattnet och tillsammans hela 60 SM-medaljer i olika fiskegrenar. Nästa utmaning för Team Blockstopp blev årets SM i Gädda i en sjö som ingen av dem tidigare hade fiskat i – och det skulle bli en tävlingshelg de sent skulle glömma. Här berättar lagmedlemmen Bror Elving om förberedelserna, de […]

Kolsvart + Sportfiskarna + Sur strömming = friska vatten
Malmöföretaget Kolsvart och organisationen Sportfiskarna gör gemensam sak för att rädda Sveriges fiskar och vattenmiljöer – med hjälp av godis. Efter Gäddan, Torsken och Piggvaren så släpps nu den suraste, Strömmingen. – När vi ändå gjorde godisfiskar så tänkte vi att vi lika gärna kunde hjälpa de riktiga, säger Kolsvart. Kolsvart förändrade godisvärlden när de […]

Från ny kajakfiskare till svensk mästare på två år
I september 2024 provade Simon Lidbäck kajakfiske för första gången. Redan efter en månad deltog han i sin första tävling och två år senare stod han som svensk mästare under SM-finalen i kajakfiske i Trosa. Här berättar han om vad som fick honom att fastna för kajakfisket och vägen fram till SM-guldet. Simon Lidbäck är […]

Gula ligan avgjord
Gula ligan är tävlingen för alla som fiskar i de sextiotal vatten som ingår i Gula kortet. Här väntar fantastiska fiskemöjligheter i en mängd olika miljöer, med chans att fånga allt från stor sutare till imponerande gäddor. Nu är årets vinnare korade och kan se fram emot fina priser från det välfyllda prisbordet som ABU […]