VILKA FRÅGOR FICK PARTIERNA?

1. Vi vill halvera sälpopulationerna och sänka skarvpopulationerna till gynnsam bevarandestatus.
2. Säkerställa fysisk tillgång till fiskbara vatten.
3. Hitta en bra balans mellan fritidsfiske/storskaligt yrkesfiske.

1. Genomför omprövningen av vattenkraftens miljövillkor.
2. Stoppa det storskaliga industrifiskets rovdrift efter fiskmjöl.
3. Förbjud all bottentrålning som inte är skonsam och flytta ut trålgränsen för att värna ekosystemen.

1. Fritidsfisket engagerar väldigt många svenskar. Vi vill självklart fortsätta arbeta för att stödja fritidsfisket på olika sätt. En förutsättning är att det faktiskt finns fisk i våra vatten.
2. Därför krävs det att det storskaliga industrifisket stoppas och att fler vandringsvägar för fiskar skapas i våra älvar.
3. Fritidsfisket är även en viktig del i att öka besöksnäringen i Sverige där fisketurism har stora möjligheter givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper.

1. Öka möjligheterna för insatser för att förvalta kustnära rovfiskbestånd – genom att prioritera stöd som LOVA för att stärka fiskbestånden.¹
2. Kontrollera skarv och säl – genom ökad skyddsjakt för att minska predationen på fiskbestånden.
3. Stoppa storskalig trålning.

1. Inför ett tillfälligt förbud mot storskaligt industrifiske i Östersjön – Vi vill att mer fisk ska gå till humankonsumtion, vilket stärker den svenska livsmedelsförsörjningen och våra kustsamhällen.
2. Öka jakten på säl och skarv.
3. Stärk skyddet för vår natur – Vi vill se friskare hav och sjöar, stor artrikedom och en vardag fri från farliga kemikalier. Arbetet mot invasiva arter behöver intensifieras. Det är grunden för starka ekosystem och ett levande fiske.

En nationell strategi för att skydda fiskbestånden och främja fritidsfisket.

1. En ambitionshöjning i både budgeten och i åtgärdsarbetet för våra hav- och vatten. Det gäller arbetet med utarmade fiskbestånd, restaureríng och att se till helheten av vad som påverkar våra vatten, som både övergödning och miljögifter som PFAS.
2. Strandskyddet måste värnas! Vi behöver ett stopp för storskalig industritrålning för att strömmingen ska kunna återfå sin roll i ekosystemet.
3. Arbetet med miljöanpassning av vattenkraften måste ta fart och naturhänsyn måste väga tyngre i miljöprövningarna

1. Utflyttning av trålgränsen så att det storskaliga industrifisket nära kusten minskar.
2. Satsningar på restaurering av vattenmiljöer.
3. Ekosystembaserad myndighetsstyrning för att få rejäla minskningar av övergödningen.

Ansvaret för detta ligger på Vattenkraftens miljöfond och detta är en ordning som vi vill värna och vårda. Därutöver kan det kompletteras med offentliga medel och det är något som vi är beredda att överväga en ökning av.

Vi kommer att arbeta för att den nationella planen för omprövning av vattenkraftens miljövillkor ska genomföras. Regeringen och Sverigedemokraterna har tyvärr genomfört pauser och sänkta miljökrav under mandatperioden i detta så viktiga arbete.

Vi vill agera för fler vandringsvägar för fiskar vid sidan av dammar och vattenkraftverk. Där det finns ett behov och är genomförbart bör vandringsvägar möjliggöras så att vi kan säkra både biologisk mångfald och livsmiljöer. Eftersom de lokala förutsättningarna ser väldigt olika ut behöver en bedömning göras från fall till fall. Samtidigt är det viktigt att Sverige fortsatt har tillgång till reglerbar och stabil vattenkraft som är central för elförsörjning, klimatomställning och jobb.

Vi arbetar för effektiva och välfungerande tillståndsprocesser genom generellt tydliga regelverk och snabbare handläggning. Det är viktigt att rätt insats sker på rätt plats, så att vi kan maximera nyttan med de åtgärder som görs.

Det saknas både resurser (i vattenkraftens miljöfond som slösas bort på domstolsprocesser p.g.a. otydlig politisk styrning) och en övergripande miljöinventering för att säkerställa att fiskvandringsvägar byggs där miljönyttan är störst. Den energi som går till spillo måste vägas mot miljönyttan, särskilt när det gäller hotade bestånd av skyddsvärda arter som exempelvis ål, öring och lax. De insatser som görs ska vara effektiva både i förhållande till miljönytta, kostnad och energiförlust.

Vi vill förbättra förutsättningarna för att hänsyn ska tas till naturmiljön i den nationella omprövningsprocessen av vattenkraften (NAP). Regeringen har beslutat om regelförändringar som har försvagat naturskyddet och sänkt kraven på miljöanpassning, genom att låta elsystemets behov väga tyngre i omprövningarna. Vi vill backa tillbaka regeringens försämringar och återställa balansen mellan elsystemets behov och miljökraven. I vår budget satsar vi även 50 milj/år på att stärka upp domstolarna.

Framför allt genom att lösa knutarna kring vattenkraftens omprövning, och se till så att den kan gå framåt utan fler pauser. Fiskvägar är bra anpassningar som kan göra många vattendrag livligare!

Populationer av säl och skarv är inte huvudproblemet för situationen med våra fiskbestånd. Det är mänskligt fisketryck och förvaltning som är huvudorsak. Det kan lokalt vara problem och då ser vi positivt på att skyddsjakt kan tillämpas, men vi ser inte behov av utökning i nuläget. Vi utesluter inte ökad skyddsjakt framöver, men vi anser att det måste avgöras vetenskapligt vad som är en hållbar nivå för populationerna.

Det saknas tillräckligt vetenskapligt stöd för generella populationsminskningar, vårt svar på den generella frågan blir därför nej. För skarv kan andra åtgärder än jakt vara bättre, eller skyddsjakt kombinerat med t.ex. oljering. Som sista alternativ kan skyddsjakt behövas lokalt – med utgångspunkt i lokala förhållanden, klara avgränsningar, tydlig uppföljning och med tex länsstyrelsen som huvudman. Störst påverkan på Östersjön har mänskliga aktiviteter; industriell trålning och övergödning.