Biologer fortbildades i biotopkartering

biotopkurs_800
Foto: Bengt Olsson / Kursledaren Peter Gustafsson berättar om de processer som påverkar vattendragen.
Fem av Sportfiskarnas medarbetare gick nyligen en kurs i den nya fördjupande metoden Biotopkartering vattendrag 2:0.

I kursen, som hölls i anslutning till Sportfiskarnas regionkontor i Jönköping, ingick en inledande teoridel följd av två dagars praktiska övningar i biotopkartering i ett lokalt vattendrag. Kursledare var vattenvårdskonsulten Peter Gustafsson, som även arbetat fram stora delar av utbildningsmaterialet. Då plats fanns över erbjöds även plats till ett antal utomstående biologer att gå kursen.

Syftet med utbildningen var att kompetensutveckla kursdeltagarna så att de på sikt kan använda den mer fördjupande metoden, som numera är standard enligt Havs- och Vattenmyndigheten. Med denna utökade kompetens kommer Sportfiskarnas medarbetare på de olika regionkontoren bland annat att kunna utföra fler uppdrag inom vattenförvaltningen.

biotopkurs3_800
Foto: Bengt Olsson / Per-Erik Jacobsen mäter i vattendraget för att kunna beräkna bankfullflödet, dvs det vattenflöde som fyller vattendragets fåra och då skapar och upprätthåller vattendragets svämplan.

-Kursen gav mig många nya nyttiga lärdomar och perspektiv på vattendragens dynamik och de krafter som skapar vattendragens olika miljöer. Bland annat de olika metoder som finns för att bedöma graden av mänsklig påverkan på vattendragen är mycket bra att kunna, kommenterar Per-Erik Jacobsen, mångårig fiskevårdare på Sportfiskarna region Väst.

Vad som främst skiljer den nya metoden från den tidigare använda metoden för åtgärdskartering är att långt fler parametrar nu ska noteras och att fokus ligger på de processer som påverkar och förändrar vattendragen. I Biotopkartering vattendrag 2:0 ingår fem protokoll för att registrera olika parametrar hos vattendragen: A-vattenbiotop, A-tillval, C-biflöden och diken, D-vandringshinder, E-broar och vägpassager. Endast protokoll A- vattenbiotop är dock obligatoriskt, men om metoden ska användas för statusklassning måste fler protokoll fyllas i.

Karteringsmetoden innebär att en mängd data samlas in om exempelvis olika livsmiljöer, påverkansgrad, fluviala processer och förekomst av vandringshinder. Dessa data kan sedan användas för bland annat naturvärdesbedömning, försiktighetsåtgärder vid skogsbruk och vattenförvaltning.

biotopkurs4_800
Foto: Bengt Olsson / Robin Lindgren, projektledare på  Sportfiskarnas regionkontor i Forshaga, lägger in uppgifter i ett digitalt protokoll.

Med många parametrar att notera tar det naturligtvis längre tid att kartera ett vattendrag och risken finns även att olika personer kan göra olika bedömningar. En hel del praktik krävs därmed för att bli säker i att göra rätt bedömningar vid kartering. Den nya metoden är även relativt återhållsam vad gäller vilka åtgärder som kan användas för att komma tillrätta med problem i olika vattendrag. Grundprincipen är att åtgärderna ska inriktas på att vattendragen ska återställa sig själva till ett tidigare, mer naturligt och stabilt tillstånd, vilket då ibland kan ta många tiotals år.

-Men vad man också får tänka på är att vi inte alltid har tid att vänta på att vattendragen ska återställa sig själva och att vi samtidigt har väldigt mycket exploatering som påverkar negativt. Vill vi exempelvis stärka lokala hotade fiskbestånd måste vi göra habitatförstärkningar för att få snabbare resultat. Man får därmed vara pragmatisk i bedömningen, konstaterar Per-Erik Jacobsen.

Mer information om metodiken för Biotopkartering vattendrag 2:0 finns på: www.hymoinfo.com

Kategorier: Nyheter förstasidan, Miljö, Strömmande vatten, Fiske i Göteborg, Fiske i Värmland | Taggar: |

Nyhetsarkiv