Påverkansbedömning för försurning klar

hockalamm_800
Foto: Bengt Olsson / Alla landets vattenförekomster ska nu statusklassificeras, även det ett mycket omfattande arbete.
Vattenmyndigheterna har nu avslutat det komplexa och omfattande arbetet med att ta fram påverkansbedömning från försurning inför arbetet med nästa sexåriga åtgärdscykel som börjar 2021. Nästa steg i vattenförvaltningscykeln är att statusklassificera alla vattenförekomster, det vill säga beskriva tillståndet i vattnen. Resultaten härifrån ska bland annat ligga till grund för att verifiera att påverkan bedömts rätt. Detta arbete har Vattenmyndigheten precis påbörjat och det ska vara klart i mitten på maj 2019.

Sportfiskarna ställde några frågor till vattensamordnaren Lennart Johansson på Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt i Kalmar som arbetat med att ta fram påverkansbedömning från försurning.

Vilka är de största svårigheterna med att ta fram påverkansbedömning från försurning?
Inom vattenförvaltningen där arbetet sker utifrån EU:s ramdirektiv för vatten, har en påverkansbedömning genomförts under hösten 2018. Resultatet är att ca 2 160 vattenförekomster har bedömts ha betydande påverkan av Diffusa källor - Atmosfärisk deposition, ca 880 har påverkan av Diffusa källor – Skogsbruk och ca 120 är påverkade av ingrepp i sulfidjordar. Dessutom har några få vattenförekomster betydande påverkan av Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift. (Källa: VISS 2018-12-18).

Svårigheten att bedöma påverkan från försurning är exempelvis att det inte bara går att titta på depositionen av försurande ämnen idag, då vi har ett ”minne” i markerna från tidigare kraftig deposition. Till exempel har depositionen av försurande svavel minskat i storleksordningen ca 90 %, men vi ser fortfarande effekter av äldre deposition av försurande ämnen.

En annan svårighet är att bedöma var vi har en betydande på verkan från skogsbruket. Vi har tittat på var vi har mer än barrskogsbruk på mer än 70 % av vattenförekomsten och där det sammanfaller med områden där vi har ett överskridande av kritisk skörd av biomassa. Det vill säga de områden där det sker ett uttag av basiska joner i samband med skörd så att den buffrande kapaciteten i marken inte räcker till.

Finns det tillräckligt med data för att kunna bedöma försurningspåverkan på våra vatten?
Bedömning av påverkan behöver göras heltäckande i Sverige. Efter som bland annat deposition, skogsbruk, mm ingår i MAGIC-modelleringar har vi i huvudsak använt detta för att bedöma var vi har betydande påverkan. Idag finns det MAGIC-information för ca 10 000 vatten (sjöar och vattendrag), antingen som modellerade vatten eller som är matchade med hjälp av MAGIC-biblioteket. Då vi har cirka 26 000 ytvattenförekomster i Sverige saknar vi MAGIC-information för många vatten. Det är inte rimligt heller att göra MAGIC-modelleringar för alla vatten, utan vi måste gruppera och extrapolera utifrån de data vi har. Detta bygger på att vi har kunskap om vattnens typologi som exempelvis medeldjup, färg, alkalinitet och var vattnet är beläget, samt på länsstyrelsernas lokalkunskap om att vattnen som ska grupperas/extrapoleras är ungefär lika. Samtidigt bygger vi upp ny kunskap vartefter.

MAGIC ger dock inte svar på vilken typ av påverkan vi har, atmosfärisk deposition, skogsbruk, etc. Här behövs kompletterande bedömningar, till exempel som vi bedömt var vi har betydande påverkan från skogsbruk.

Försurningspåverkan från skogsbruket har ökat i förhållande till försurningspåverkan från atmosfäriskt nedfall. Hur bedömer man försurningspåverkan från skogsbruk?
Här får vi ta en karta till hjälp. Kartan nedan visar överskridande av kritisk skörd av biomassa i granskog (vid grotuttag). Det bygger på samma koncept som kritisk belastning för försurande nedfall. Man får ett överskridande (positiva värden) om en kritisk gräns, som man definierar, överskrids. Man får negativa värden om gränsen underskrids. Den kritiska gränsen är satt till ANC (syraneutraliserande förmåga) = 0 i avrinnande markvatten. Det innebär att det finns ingen buffrande kapacitet i avrinnande vattnet från rotzonen. Allt över 0 innebär alltså ett överskridande, och risker för ekosystemen. Observera att kartan (figur 4) redovisar hur många meq som den kritiska gränsen överskrids respektive underskrids.

karta_skogsbruk
Kartbild: Cecilia Akselsson, Lunds universitet / Karta som visar kritisk skörd av biomassa.

För att med tillräcklig säkerhet bedöma att det är en betydande påverkan från skogsbruk har nivån satts till ≥ 20 meq/m2/år. Det vill säga bedömningen är att det är en betydande påverkan från skogsbruket i de orangea och röda områdena (≥ 20 meq/m2/år) om delta-pHokalk > 0.4 och mer än 70 % av vattenförekomstens yta omfattas av ett barrskogsbruk. Information om hur stor del av vattenförekomsten som är barrskog hämtas från marktäckedataskikt.

Kartan, som visar resultaten vid helträdsuttag (stam + GROT), kan även användas för att säga var askåterföring behövs efter grot-uttag. Det behövs i de röda och orangea, och även i de gula områdena. Denna metodik kommer att utvärderas och utvecklas framöver.

Läs mer om Vattenmyndigheternas arbete här: Vattenmyndigheterna.se

Kategorier: Försurning | Taggar: kalkning, nykalkning |

Nyhetsarkiv